Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om samhällets långsiktiga sammanhållning och motståndskraft. Jämlikhet, livskvalitet och trygghet är några viktiga begrepp för socialt hållbara samhällen.

I Mark görs massor av arbete för att vara en socialt hållbar kommun. Arbetet kanaliseras i kommunens hållbarhetsprogram:

Hållbara Mark 2030 Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Mänskliga rättigheter

Deklarationen om de mänskliga rättigheterna fastslår att rättigheterna är universella och odelbara, det vill säga att de mänskliga rättigheterna ska gälla alla och alltid.

Sverige som land har skrivit på internationella människorättskonventioner och vi som kommun behöver göra allt vi kan för att se till så dessa efterlevs. Genom att analysera våra verksamheter utifrån ett rättighetsperspektiv kan nödvändiga prioriteringar göras för att minska skillnaderna mellan olika grupper och uppnå likvärdiga villkor för alla.

Mycket av den kommunala verksamheten utgår från de mänskliga rättigheterna. Det gäller bland annat uppdrag om folkhälsa, tillgänglighet, integration och barns rättigheter, men också inom mer sektorsanknutna uppdrag som till exempel samhällsplanering, kulturmiljö, landsbygdsutveckling och krisberedskap. Arbete för jämlikhet utgår från mänskliga rättigheter, att alla människor i kommunen har lika möjlighet att delta i eller ta del av kommunens insatser. Det handlar till exempel om att kunna få anpassad undervisning, att kunna tycka till på olika sätt när kommunen planerar byggnationer och att få stöd i det utmanande föräldraskapet.

Att känna trygghet är ett grundläggande behov och en rättighet för människan och en förutsättning för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Det kan handla om rätten att känna trygghet i området där man bor, i sitt eget hem och med människorna man lever med. Det handlar också om rätten att känna trygghet i att man behandlas rättvist oavsett ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet eller tro.

Kommuner ska, enligt en ny lag från 1 juli 2023, bidra till att samhällets samlade brottsförebyggande arbete bedrivs på ett effektivt sätt. I Mark samverkar flera aktörer för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Här får du mer information om det brottsförebyggande arbete vi gör.

Vi gör mänskliga rättigheter genom att bemöta alla med respekt, genom att vara transparenta i kommunikation och vid beslut och genom att vara öppna för olikheter.

Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar om att alla oavsett funktionsförmåga ska kunna delta i samhällslivet. Det kräver att vi tar hänsyn till olika personers behov när vi formar kommunens verksamheter.

En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Den kan ha uppstått till följd av en skada som fanns vid födseln eller som har tillkommit senare i livet.

En funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först när man möter brister i en miljö eller verksamhet. Ordet funktionshinder kan alltså inte beskriva en egenskap hos en person utan har att göra med utomstående hinder. Här har Marks kommun ett stort ansvar att ta bort hinder för att säkerställa att alla kan vara delaktiga i samhället.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning talar om vad offentliga aktörer (som kommuner) behöver göra för att personer med funktionsnedsättning ska få sina rättigheter uppfyllda. Kommunen har ett stort ansvar för att uppfylla rättigheterna i konventionen. Kommunikation till medborgare, offentliga lokaler, liksom andra delar av samhällsservice ska vara tillgängliga.

För att förstärka arbetet med tillgänglighet har Marks kommun dialog med funktionsrättsrörelsen genom funktionshinderrådet. Rådets ledamöter är experter på funktionshinderfrågor och kan därmed bidra med värdefulla synpunkter och kunskap när kommunen planerar nya verksamheter som kan komma att påverka personer med funktionsnedsättning. Rådet kan också driva frågor på eget initiativ.

Bästa barnkommun

Marks kommun jobbar tillsammans för att bli bästa barnkommun genom att kraftsamla för att alla elever ska klara godkända betyg i årskurs 9.

Att fullfölja studier är avgörande för hälsan genom hela livet. Att hjälpa fler att lyckas i skolan kräver samarbete från hela kommunen. Både kommunorganisationen och det engagemang som finns i civilsamhället, hos individer, företag och föreningar, är viktigt.

Trygghet, god hälsa och jämlik fritid är viktiga delar för att eleverna ska klara skolan med godkända betyg. Utgångspunkten för fullföljda studier är att skapa uppväxtvillkor som främjar studier. Det handlar om kvalitén på barnets hela dygn. Allt från hemmiljön och vårdnadshavarnas fostran till kvalitén på offentliga miljöer, som parker, cykelvägar, skolan och fritidsaktiviteter. För barnet räknas den helhet som varje dag, vecka och år bildar. Oavsett vem som ansvarar för förutsättningarna.

Nationella minoriteter

I Sverige finns det fem nationella minoritetsgrupper: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Flera av dessa språk innehåller i sin tur olika varianter som kan skilja sig mer eller mindre åt.

Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under en lång tid. Minoriteternas språk och kultur är en del av det svenska kulturarvet. Samerna har förutom status som nationell minoritet även status som ursprungsfolk.

I riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet i Marks kommun beskrivs hur kommunen ska medverka till att personer som bor i Mark och som tillhör Sveriges nationella minoriteter ska kunna uttrycka, utveckla och vara stolta över sin nationella tillhörighet och identitet.

Riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet i Marks kommun

På sidan Sveriges nationella minoriteter kan du läsa mer om vad det innebär.

Nationella minoriteter - Minoritet.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har som syfte att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. I lagen finns ett antal grundläggande skyldigheter för kommuner, landsting och andra förvaltningsmyndigheter som gäller alla nationella minoriteter i hela landet.

• Minoritetslagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Bibliotekslagen (2013:801)
• Diskrimineringslagen (2008:567)
• Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197)
• Läroplan för förskolan (Lpfö 18)
• Läroplan för grundskolan (Lgr11)
• Läroplan för gymnasieskolan (Gy 2011)
• Skollagen (2010-800)
• Socialtjänstlagen (2001-453)
• Språklagen (2009:600)