Fastighetsnära insamling vid flerbostadshus och samfälligheter

Senast 2027 ska alla hushåll i Sverige kunna lämna förpackningar för återvinning i eller nära den egna fastigheten. Fastighetsägare som inte redan ger sina boenden denna möjlighet behöver börja planera för det. Ni kan välja på två olika system, insamling i separata kärl eller insamling i fyrfackskärl.

Fastighetsägarens ansvar

Det är du som fastighetsägare som ansvarar för sorteringsutrymme. Det måste inte vara ett miljöhus, utan kan vara kärl som står utomhus, antingen fritt eller i kärlsskåp. Kraven på placering avseende tillgänglighet vid sophämtning kommer vara samma som för mat- och restavfall. Tänk på att försäkringsbolag kan ha synpunkter på kärl med lättantändligt material nära fastigheten. Kolla med ditt försäkringsbolag om vad som gäller.

Du som fastighetsägare ansvarar för att avfallet sorteras och att informera dina hyresgäster om hur de ska sortera. Det kan handla om tydlig uppmärkning och på andra sätt säkerställa att de boende får information om avfallssortering.

Kommunernas branschorganisation för avfallshantering, Avfall Sverige, har samlat mycket bra information på sidan Sverige Sorterar . Vissa frågor hänvisar de till kommunen. Hittar du inte information här på sidan, hör av dig till oss så hjälper vi dig. Ett annat tips är webbplatsen Fastighetsägarnas där du också kan hitta bra information.

Till webbplatsen Sverige Sorterar

Till webbplatsen Fastighetsägarnas

Insamling i separata kärl

Ni behåller mat- och restavfallskärl och kompletterar med ett eller flera för de för 5 olika förpackningsslagen. Det finns också möjlighet att beställa insamling av tidningar.

Kommunen får viss ersättning från producenterna för insamlingen av förpackningar. Ersättningen är baserad på hämtning enligt ett grundschema. Hämtning enligt detta intervall är kostnadsfritt. Pris anges inklusive moms. Utöver detta tillkommer utkörningsavgift per kärl.

I renhållningstaxan kan du läsa mer om de olika avgifter och abonnemang.

Renhållsningstaxa för fastighetsnära insamling 2025 pdf, 539 kB.

Pappers- och plastförpackningar

Hämtning varannan vecka:

• 0 kronor

Hämtning varje vecka:

• 190 och 240 liter kärl kostar 1 855 kronor per år och kärl
• 370 liter kärl kostar 2 120 kronor per år och kärl
• 660 liter kärl kostar 2 385 kronor per år och kärl

Metall- och glasförpackningar

Hämtning var fjärde vecka:

• 0 kronor

Hämtning varannan vecka:

• 190 och 240 liter kostar 928 kronor per år och kärl
• 370 liter kärl kostar 1 060 kronor per år och kärl

Observera att färgat och ofärgat glas måste sorteras i olika kärl.

Tidningar

Tillgängliga kärlstorlekar är 190, 240 och 370 liter. Pris gäller oavsett storlek.

För tidningar får inte kommunen någon ersättning, så där finns det inget kostnadsfritt alternativ.

• En gång per kvartal kostar 233 kronor
• Var fjärde vecka kostar 796 kronor
• Varannan vecka kostar 1 667 kronor

Insamling i fyrfackskärl

För hus med färre boende kan insamling i fyrfackskärl vara ett bra alternativ. Systemet införs våren 2026. Läs mer om systemet insamling i fyrfackskärl

Det finns två olika kärlstorlekar att välja på; 370 L respektive 660 L. De olika avfallsslagen har olika volym och framgår av tabellen nedan. Kärl 1 töms varannan vecka och kärl 2 var fjärde vecka. Till skillnad mot tjänsten för småhus finns också möjlighet till tömning varje vecka för kärl 1 och varannan för kärl 2. Detta gäller flerfamiljshus där det är trångt om utrymme.

Det finns också möjlighet att beställa extra kärl för restavfall, pappers- respektive plastförpackningar.

* För fastigheter med utrymmesbrist går det att välja tätare tömning, då töms kärl 1 varje vecka och kärl 2 varannan vecka.

Taxa för insamling i fyrfackskärl

Taxan är beslutad i teknik- och servicenämnden, men måste även beslutas av kommunfullmäktige, vilket förväntas ske senare i höst 2025.

I förslag ser taxan för fyrfacksinsamling ut så här:

Avgift för ordinarie tömningsintervall

Fyrfackskärl 26 + 13 hämtningar per år

• 2 x 370 liter kostar 1 929 kronor per kärlpar och år
• 2 x 660 liter kostar 3 365 kronor per kärlpar och år

Extra restavfallskärl, 13 tömningar per år

• 190 liter, kostar 1 400 kronor
• 370 liter, kostar 2 726 kronor
• 660 liter, kostar 4 863 kronor

Extra förpackningskärl

• Papper 190 liter, kostar 600 kronor per år , 26 tömningar per år
• Plats 190 liter, kostar 331 kronor per år, 13 tömningar per år

Avgift för tätare tömningsintervall

Fyrfackskärl 52 + 26 gånger per år

• 2 x 370 liter kostar 4 244 kronor per kärlpar och år
• 2 x 660 liter kostar 7 404 kronor per kärlpar och år

Extra restavfallskärl 26 gånger per år

• 190 liter kostar 3 080 kronor per år
• 370 liter kostar 5192 kronor per år
• 660 liter kostar 8 996 kronor per år

Extra förpackningskärl

• Papper 190 liter, kostar 1 200 kronor per år , 52 tömningar per år
• Plats 190 liter, kostar 662 kronor per år, 26 tömningar per år

Hur många kärl behövs?

Det går inte att ge ett säkert svar, men först behöver ni fundera på hur mycket avfalls som era hushåll ger upphov till. Det är förstås stor skillnad mellan ett hushåll på en person eller ett hushåll med fyra personer. Även ålder kan spela roll. Erfarenheter visar att generellt uppstår det mindre avfall i hushåll med äldre personer, än yngre. I tabellen nedan finns framtagna shabloner på hur mycket avfall som uppstår i tre typhushåll.

Börja med att uppskatta mängden per avfallsslag, utifrån era förutsättningar. Det går alltid att komplettera med fler kärl senare om det skulle behövas.

Avfallsvolym hushållen i huset ger upphov till (liter per vecka och hushåll)

Nu har ni en siffra på hur mycket volym det blir per vecka.

Nästa steg är att se hur mycket avfall det blir mellan varje tömning. Det bästa är om ni kan dimensionera så att ni klarar er med standardhämtning för valt insamlingssystem. De mest kritiska volymerna är plasförpackningar, pappersförpackningar och restavfall, så börja titta på dessa volymer. Ni kan också jämföra med hur stor volym restavfall ni har idag. Detta kan dock vara lite vilseledande då det beror på om de boende redan är mycket bra på att sortera och har åkt med stor mängd förpackningar till återvinningsstationen, eller inte.

Måtten på kärlen är följande

• 660 liter kärl är 130 centimeter breda, 81 centimeter djupa 130 centimeter höga.
• 370 liter kärl är 77 centimeter breda, 81 centimeter djupa och 110 centimeter höga.
• 190 liter kärl är 60 centimeter breda, 71 centimeter djupa och 110 centimeter höga.

Med ledning av mängden avfall som uppstår får ni sen fundera på lämpligt insamlingssystem för er, antal kärl och hämtningsfrekvens. Om det finns plats, är det alltid bra att sträva efter så glest hämtintervall som möjligt.

Insamlat material går till återvinning

Kommunen ska se till att det returpapper som har samlats in hanteras så att det blir lätt att materialåtervinna. Det har vi gjort genom att ställa krav i upphandlingen. Målet är att minst 90 procent vikten av det returpapper som produceras ska materialåtervinnas. Naturvårdsverket ska varje år följa upp målet.

När det gäller förpackningar så överlämnar kommunen det till producentansvarsorganisationerna som ansvarar för materialåtervinningen.

När det gäller glas och metall återvinns en mycket hög andel av det insamlade. För pappersförpackningar är återvinningsgraden också relativt hög. Plastförpackningarna är svårare på grund av att det finns så många olika plastsorter. Men tekniken förfinas år från år och det viktigt att komma ihåg att om förpackningen inte ens lämnas för återvinning så kommer den garanterat att eldas upp istället för att få en chans att användas i en ny produkt.