Sidans innehåll

Parkeringsplatser

Bygglov krävs om du anordnar eller ändrar parkeringsplatser. Bygglovskravet styrs av parkeringsytans storlek och skiljer sig om fastigheten ligger inom eller utanför detaljplan.

Parkeringsplatser är numera lovbefriade upp till en viss storlek, detta skiljer sig inom och utanför detaljplanerat område.

När krävs bygglov?

Inom detaljplan

Bygglov krävs om parkeringsplatserna, tillsammans med övriga parkeringsytor på fastigheten, upptar en total markyta som är större än 50 m2.

Det innebär att mindre parkeringslösningar, exempelvis två till tre platser med begränsad vändyta, oftast är lovfria. Större parkeringar, utökningar som överstiger gränsen eller ombyggnader som innebär en väsentlig ändring kräver bygglov.

Utom detaljplan

Utanför detaljplan krävs bygglov först när parkeringsytan totalt överstiger 100m2.

Utanför detaljplan men inom sammanhållen bebyggelse gäller 50 m2.

Det innebär att många mindre parkeringsytor på landsbygden eller vid fritidshus är lovfria, så länge ytan understiger gränsen och åtgärden inte påverkar omgivningen på ett sätt som gör att andra lovbestämmelser blir aktuella.

Vad räknas som parkeringsyta?

Vid bedömning av om lov krävs räknas all markyta som behövs för parkering in, exempelvis:

Parkeringsrutor
Körbanor inom parkeringen
Vändytor och lastzoner

Det är den sammanlagda parkeringsytan på hela fastigheten som avgör om lov krävs.

Undantag från bygglovsplikt

Bygglov krävs inte om parkeringsplatsen:

anläggs med stöd av väglagen, eller
anläggs på mark som i en detaljplan är avsatt som gata eller väg

Tänk på att

Parkeringsplatser kan i vissa fall kräva andra tillstånd. Om arbetet påverkar strandskydd, biotopskydd, natur, vatten eller fornlämningar.

Om ny ut- och infart anläggs kan det eventuellt kräva andra tillstånd från väghållaren.

Även om parkeringsytan är lovfri enligt ovan kan bygglov ändå krävas om fastigheten ligger inom ett område med områdesbestämmelser som anger att bygglov krävs för parkeringsplatser eller tekniska anläggningar. Detta gäller särskilt i kulturhistoriskt värdefulla miljöer eller andra skyddade områden.

Dessa handlingar behöver du skicka in när du ansöker om bygglov:

Din ansökan

Du skickar in din ansökan via vår e-tjänst.

Situationsplan

Vanligaste skalan är 1:400. Kom ihåg att ange avstånd till tomtgräns. Situationsplanen är den handling som blir när det ritas på exempelvis kommunens nybyggnadskarta eller grundkarta och sedan skickas in till oss. Du beställer nybyggnadskarta eller kartunderlag genom vår e-tjänst. Du hittar mer information under ”Kartor”. Om du vet direkt vilket material du behöver beställa så hittar du e-tjänsten längre ner på sidan.

Situationsplanen måste visa:

Nya byggnader eller byggnadsdelar
läge och mått på byggnationen
avstånd till tomtgräns, vinkelrätt från tomtgräns
anslutning till vatten och avlopp.

Markplaneringsritning

En markplaneringsritning visar hur marken på tomten planeras att utformas i samband med byggnationen. Ritningen ska redovisa både befintliga och planerade marknivåer samt hur byggnaden anpassas till terrängen. Ritningen ska vara i 1:400.

Ritning bör visa:

Befintliga marknivåer (plushöjder),
Planerade marknivåer (plushöjder),
Tomtgränser och angränsade marknivåer,
Lutningar, slänter och eventuella stöd- eller stödmurar,
Infarter, gångvägar och parkeringsytor,
Planerad dagvattenhantering (till exempel stenkista eller avledning),

Marksektionsritning

En marksektionsritning visar marknivåerna i höjdled, både befintliga och planerade. Ritningen används för att redovisa hur marken förändras vid exempelvis byggnation av bostadshus, komplementbyggnad, altan, plank, mur eller annan anläggning. Syftet är att visa hur marken anpassas till omgivningen och om någon del av marken schaktas eller fylls upp.

För att vi ska kunna förstå din marksektionsritning ska det synas i situationsplanen vilka sektioner som förändras och hur. Lutning på tillfartsväg behöver vara redovisad.

Ritningen ska vara i 1:100 och visa befintlig mark som streckad linje, planerad mark som heldragen linje samt tydliga höjder i meter.

Anmälan kontrollansvarig

En kontrollansvarig (KA) ska enligt plan- och bygglagen ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som krävs för uppdraget. Den kontrollansvariga ska vara certifierad.
Det är byggherren som ansvarar för att utse och anmäla en certifierad kontrollansvarig.

Den kontrollansvariga ska vara oberoende. Det innebär att personen inte bör vara nära släkt med byggherren eller ha ett anställningsförhållande till entreprenören. Den kontrollansvariga och de personer som utför åtgärden får inte heller arbeta på samma företag.

Ytterligare handlingar som kan krävas är:

Geoteknisk utredning

En geoteknisk utredning visar vilka förutsättningar marken har för byggnation. Undersökningen ligger till grund för val av grundläggningsmetod och används för att bedöma bärighet, stabilitet och risken för sättningar, erosion, ras eller skred.

Det kan också innebära risk för grundvattenpåverkan, vibrationer, problem vid regn och dränering eller någon annan omgivningspåverkan.

I vissa fall behöver en geoteknisk utredning tas fram innan bygglov eller startbesked kan ges, särskilt om marken är kuperad, består av lera eller om det finns särskilda risker.

Utredningen ska utföras av en sakkunnig geotekniker och bifogas ansökan om bygglov eller tekniskt samråd när kommunen begär det.

Dagvattenutredning

En dagvattenutredning visar hur regn- och smältvatten ska tas om hand inom fastigheten. Syftet är att förhindra översvämning och att avrinningen till omgivningen inte försämras.

I utredningen redovisas befintliga och planerade marknivåer, beräknade flöden samt förslag på lösningar för fördröjning, infiltration och avledning av dagvatten.

Kommunen kan begära en dagvattenutredning i samband med bygglov eller marklov särskilt om byggnationen ökar i hårdgjorda ytor eller ligger i ett område med känslig avvattning.

Dessa handlingar behöver inför startbesked:

Konstruktionsritning

Det är en ritning som redovisar byggnadens bärande delar och hur de ska dimensioneras och sammanfogas för att byggnaden ska bli säker och uppfylla kraven på bärförmåga, stadga och beständighet.

Innehållet varierar beroende på byggnadstyp, men en konstruktionsritning kan omfatta:

Grundläggning: typ av grund, dimensioner, armering, dränering.
Bärande stomme: väggar, pelare, balkar, bjälklag, takstolar.
Materialangivelser: trä, stål, betong m.m.
Dimensioner och mått: tjocklekar, höjder, längder, spännvidder.
Förbindningar och fogar: hur delar ska sammanfogas (spik, bult, svets, gjutning).
Detaljer: konstruktionsdetaljer för särskilt känsliga punkter (t.ex. anslutning mellan tak och vägg, hörn, öppningar).
Armeringsritningar: placering av armeringsjärn i betongkonstruktioner.

Konstruktionsdokumentation

Gällande Boverkets byggregler (BBR) så är det en övergångsperiod från 1 juli 2025 – 1 juli 2026. Det betyder att du som sökande kan välja om ärendet skall hanteras med gamla eller nya BBR. Om inget väljs så hanteras ärendet med den gamla BBR.

Byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktionsdokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att den ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsnämnden en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs i förvaltningsskedet. Delar av konstruktionsdokumentationen kan med fördel tas fram för att användas redan vid det tekniska samrådet.

I Boverkets nya byggregler (1 kap. 20 § BFS 2024:6) finns kraven på konstruktionsdokumentation kvar, men de har förtydligats. Dokumentationen ska nu alltid tas fram vid lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.

Ett undantag gäller för byggnader på högst 50 m² avsedda för tillfällig vistelse, där konstruktionsdokumentation inte krävs.

Den ska innehålla:

Förutsättningar för dimensionering och utförande av byggnaden eller den ändrade delen, även inkluderat geokonstruktionen,
bärverkets verkningssätt,
åtgärder mot oproportionerliga skador,
byggnadens avsedda livslängd och hur den säkerställs,
vilket regelverk och dimensioneringssystem som använts.

Förslag till kontrollplan

Ett förslag till kontrollplan är ett dokument som fastställs av byggnadsnämnden i samband med startbeskedet. Den beskriver vilka kontroller som ska göras under byggprojektet, vem som ansvarar för dem, mot vilka handlingar eller regler de utförs samt hur de ska dokumenteras.

Kontrollplanen tas fram utifrån den riskbedömning som gjorts i projekteringen och är ett viktigt verktyg för att säkerställa att byggnationen uppfyller lagar, regler och krav.

En kontrollplan är mer än en lista över kontroller. Den ska också innehålla uppgifter som gör det tydligt hur byggprojektet följs upp.

I en kontrollplan ska det bland annat framgå:

byggherrens namn och fastighetsbeteckning,
vilka kontroller som ska göras och vem som utför dem,
vilka handlingar eller regler kontrollerna görs mot,
hur kontrollerna dokumenteras och redovisas,
om byggnadsnämnden behöver göra arbetsplatsbesök,
vilka material eller produkter som är särskilt viktiga för säkerhet eller funktion.

Riskbedömning

En riskbedömning görs tidigt i byggprojektet, vanligtvis under projekteringen. Syftet är att identifiera de moment i projektet som kan innebära störst risk för fel eller brister, till exempel grundläggning, bärande konstruktioner, våtrum eller brandskydd.

Resultatet av riskbedömningen används som underlag för kontrollplanen och ligger till grund för vilka kontroller som behöver göras under byggtiden. På så sätt säkerställs att byggnaden uppfyller gällande krav och att projektet kan genomföras på ett tryggt och korrekt sätt.

Tekniskt beskrivning

En teknisk beskrivning är en handling som kompletterar ritningarna i ett byggärende. Den redovisar de tekniska lösningar som används i byggprojektet och säkerställer att byggnaden uppfyller kraven i plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler.

En teknisk beskrivning kan variera i omfattning beroende på projektets storlek, men den bör vanligtvis innehålla:

Byggnadens grundläggning (typ av grund, markförhållanden)
Bärande konstruktioner (stomme, bjälklag, tak)
Brandskydd (brandteknisk klass, utrymningsvägar, brandcellsindelning)
Fuktskydd (våtrum, dränering, fuktskydd i ytterväggar och tak)
Värme och energi (isolering, U-värden, energiberäkningar)
Ventilation (system, luftflöden, till- och frånluft)
Vatten och avlopp (VA-installationer, dagvattenhantering)
Tillgänglighet (utformning enligt BBR:s krav på tillgänglighet och användbarhet)
Hygien, hälsa och miljö (radonskydd, bullerskydd, materialval)
Installationer (el, hissar, styr- och reglerteknik där det är relevant)

Kartor

I kommunen har vi olika typer av kartor och karttjänster som används i ditt förhandsbesked, bygglovsansökan eller anmälningsärende. Du kan beställa kartor för underlag till din bygglovsansökan, och vi har en digital och sökbar karta med geografisk information.

Här kan du läsa mer om kartor

Strandskydd

Din planerade byggnation kan ligga inom ett strandskyddat område. Då behöver du kontakta miljöenheten för att få dispens. Du ansöker om strandskyddsdispens via vår e-tjänst.

Här kan du läsa mer om strandskyddsdispens

Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljö

Om din planerade byggnation uppförs vid byggnad eller inom bebyggelseområden som är särskilt kulturhistoriskt värdefull krävs vanligtvis bygglov. Är du osäker på om detta gäller för dig är du välkommen att kontakta plan- och byggenheten via telefon eller e-post. Kontaktinformation finner du längre ner.

Alla fornlämningar, kända som okända, skyddas av kulturmiljölagen. Du får inte rubba, ta bort, gräva ut eller täcka över en fornlämning utan tillstånd från länsstyrelsen. Du får inte heller bygga, plantera eller på annat sätt skada en fornlämning. Åtgärder som planeras att utföras intill eller i närheten av en fornlämning kan också kräva tillstånd. Kontakta länsstyrelsen om du planerar ett arbete vid en fornlämning.

Här kan du läsa mer om kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer

Ta reda på vad som gäller för ditt bygglov

I detaljplanen kan du ta reda på vad som gäller för din fastighet innan du börjar planera din byggnation.

Marks kommuns karta för gällande detaljplaner

Fråga oss om du behöver bygglov!

Om du är osäker på om du behöver bygglov kan du fråga oss. Vi kan behöva veta hur ditt hus ser ut och vad du vill göra. Skicka in ett foto som visar det befintliga, och berätta så detaljerat som möjligt vad du vill göra.