Transformatorstation

Du skickar in din ansökan via vår e-tjänst.

Vanligaste skalan är 1:400. Kom ihåg att ange avstånd till tomtgräns. Situationsplanen är den handling som blir när det ritas på exempelvis kommunens nybyggnadskarta eller grundkarta och sedan skickas in till oss. Du beställer nybyggnadskarta eller kartunderlag genom vår e-tjänst. Du hittar mer information under ”Kartor”. Om du vet direkt vilket material du behöver beställa så hittar du e-tjänsten längre ner på sidan.

Situationsplanen måste visa:

• Nya byggnader eller byggnadsdelar
• läge och mått på byggnationen
• avstånd till tomtgräns, vinkelrätt från tomtgräns
• anslutning till vatten och avlopp.

En fasadritning visar hur utsidan på ett hus kommer att se ut när det är färdigbyggt. På fasadritningen ska takvinklar, material, färgsättning och marklinjer finnas med. Ritningen ska vara i skala 1:100

Marklinjer:

Marklinjer redovisas på fasadritningarna och visar befintliga och planerade marknivåer i anslutning till byggnaden. Om marknivån ändras ska marklinjerna redovisas fram till fastighetsgräns för att se hur grannen påverkas av åtgärden.

En planritning är en ritning över en byggnads våningsplan. Den visar rumsindelning, dörrar, fönster, trappor, funktioner i rummen, tillgänglighet fast inredning och möblering. Alla våningsplan som berörs ska vara med på ritningen. Ritningen ska vara i skala 1:100.

En sektionsritning visar insidan av byggnaden från sidan. På ritningen ska konstruktion i genomskärning, byggnadens höjder, våningsindelning, rumshöjd, taklutning och takhöjd finnas med. Ritningen ska vara i skala 1:100.

En kontrollansvarig (KA) ska enligt plan- och bygglagen ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som krävs för uppdraget. Den kontrollansvariga ska vara certifierad.
Det är byggherren som ansvarar för att utse och anmäla en certifierad kontrollansvarig.

Register över certifierade kontrollansvariga finns hos de ackrediterade certifieringsorganen:

• KIWA – register över certifierade kontrollansvariga
• RISE – register över certifierade kontrollansvariga

Den kontrollansvariga ska vara oberoende. Det innebär att personen inte bör vara nära släkt med byggherren eller ha ett anställningsförhållande till entreprenören. Den kontrollansvariga och de personer som utför åtgärden får inte heller arbeta på samma företag.

En marksektionsritning visar marknivåerna i höjdled, både befintliga och planerade. Ritningen används för att redovisa hur marken förändras vid exempelvis byggnation av bostadshus, komplementbyggnad, altan, plank, mur eller annan anläggning. Syftet är att visa hur marken anpassas till omgivningen och om någon del av marken schaktas eller fylls upp.

För att vi ska kunna förstå din marksektionsritning ska det synas i situationsplanen vilka sektioner som förändras och hur. Lutning på tillfartsväg behöver vara redovisad.

Ritningen ska vara i 1:100 och visa befintlig mark som streckad linje, planerad mark som heldragen linje samt tydliga höjder i meter.

En markplaneringsritning visar hur marken på tomten planeras att utformas i samband med byggnationen. Ritningen ska redovisa både befintliga och planerade marknivåer samt hur byggnaden anpassas till terrängen. Ritningen ska vara i 1:400.

Ritning bör visa:

• Befintliga marknivåer (plushöjder),
• Planerade marknivåer (plushöjder),
• Tomtgränser och angränsade marknivåer,
• Lutningar, slänter och eventuella stöd- eller stödmurar,
• Infarter, gångvägar och parkeringsytor,
• Planerad dagvattenhantering (till exempel stenkista eller avledning),

En geoteknisk utredning visar vilka förutsättningar marken har för byggnation. Undersökningen ligger till grund för val av grundläggningsmetod och används för att bedöma bärighet, stabilitet och risken för sättningar, erosion, ras eller skred.

Det kan också innebära risk för grundvattenpåverkan, vibrationer, problem vid regn och dränering eller någon annan omgivningspåverkan.

I vissa fall behöver en geoteknisk utredning tas fram innan bygglov eller startbesked kan ges, särskilt om marken är kuperad, består av lera eller om det finns särskilda risker.

Utredningen ska utföras av en sakkunnig geotekniker och bifogas ansökan om bygglov eller tekniskt samråd när kommunen begär det.

En bullerutredning visar hur mycket ljud från exempelvis trafik, industri eller järnväg som påverkar ett område. Syftet är att säkerställa att planerade byggnader får en god ljudmiljö och att riktvärden för buller uppfylls.

Kommunen kan kräva en bullerutredning vid bygglov om byggnationen ligger nära trafikerade vägar eller andra bullerkällor.

Utredningen ska utföras av en sakkunnig och redovisa beräknade ljudnivåer vid fasad och uteplats samt eventuella åtgärder för att minska bullret.

En dagvattenutredning visar hur regn- och smältvatten ska tas om hand inom fastigheten. Syftet är att förhindra översvämning och att avrinningen till omgivningen inte försämras.

I utredningen redovisas befintliga och planerade marknivåer, beräknade flöden samt förslag på lösningar för fördröjning, infiltration och avledning av dagvatten.

Kommunen kan begära en dagvattenutredning i samband med bygglov eller marklov särskilt om byggnationen ökar i hårdgjorda ytor eller ligger i ett område med känslig avvattning.

Det är en ritning som redovisar byggnadens bärande delar och hur de ska dimensioneras och sammanfogas för att byggnaden ska bli säker och uppfylla kraven på bärförmåga, stadga och beständighet.

Innehållet varierar beroende på byggnadstyp, men en konstruktionsritning kan omfatta:

• Grundläggning: typ av grund, dimensioner, armering, dränering.
• Bärande stomme: väggar, pelare, balkar, bjälklag, takstolar.
• Materialangivelser: trä, stål, betong m.m.
• Dimensioner och mått: tjocklekar, höjder, längder, spännvidder.
• Förbindningar och fogar: hur delar ska sammanfogas (spik, bult, svets, gjutning).
• Detaljer: konstruktionsdetaljer för särskilt känsliga punkter (t.ex. anslutning mellan tak och vägg, hörn, öppningar).
• Armeringsritningar: placering av armeringsjärn i betongkonstruktioner.

Gällande Boverkets byggregler (BBR) så är det en övergångsperiod från 1 juli 2025 – 1 juli 2026. Det betyder att du som sökande kan välja om ärendet skall hanteras med gamla eller nya BBR. Om inget väljs så hanteras ärendet med den gamla BBR.

Byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktionsdokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att den ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsnämnden en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs i förvaltningsskedet. Delar av konstruktionsdokumentationen kan med fördel tas fram för att användas redan vid det tekniska samrådet.

I Boverkets nya byggregler (1 kap. 20 § BFS 2024:6) finns kraven på konstruktionsdokumentation kvar, men de har förtydligats. Dokumentationen ska nu alltid tas fram vid lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.

Ett undantag gäller för byggnader på högst 50 m² avsedda för tillfällig vistelse, där konstruktionsdokumentation inte krävs.

Den ska innehålla:

1. Förutsättningar för dimensionering och utförande av byggnaden eller den ändrade delen, även inkluderat geokonstruktionen,
2. bärverkets verkningssätt,
3. åtgärder mot oproportionerliga skador,
4. byggnadens avsedda livslängd och hur den säkerställs,
5. vilket regelverk och dimensioneringssystem som använts.

En teknisk beskrivning är en handling som kompletterar ritningarna i ett byggärende. Den redovisar de tekniska lösningar som används i byggprojektet och säkerställer att byggnaden uppfyller kraven i plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler.

En teknisk beskrivning kan variera i omfattning beroende på projektets storlek, men den bör vanligtvis innehålla:

• Byggnadens grundläggning (typ av grund, markförhållanden)
• Bärande konstruktioner (stomme, bjälklag, tak)
• Brandskydd (brandteknisk klass, utrymningsvägar, brandcellsindelning)
• Fuktskydd (våtrum, dränering, fuktskydd i ytterväggar och tak)
• Värme och energi (isolering, U-värden, energiberäkningar)
• Ventilation (system, luftflöden, till- och frånluft)
• Vatten och avlopp (VA-installationer, dagvattenhantering)
• Tillgänglighet (utformning enligt BBR:s krav på tillgänglighet och användbarhet)
• Hygien, hälsa och miljö (radonskydd, bullerskydd, materialval)
• Installationer (el, hissar, styr- och reglerteknik där det är relevant)

En riskbedömning görs tidigt i byggprojektet, vanligtvis under projekteringen. Syftet är att identifiera de moment i projektet som kan innebära störst risk för fel eller brister, till exempel grundläggning, bärande konstruktioner, våtrum eller brandskydd.

Resultatet av riskbedömningen används som underlag för kontrollplanen och ligger till grund för vilka kontroller som behöver göras under byggtiden. På så sätt säkerställs att byggnaden uppfyller gällande krav och att projektet kan genomföras på ett tryggt och korrekt sätt.

Ett förslag till kontrollplan är ett dokument som fastställs av byggnadsnämnden i samband med startbeskedet. Den beskriver vilka kontroller som ska göras under byggprojektet, vem som ansvarar för dem, mot vilka handlingar eller regler de utförs samt hur de ska dokumenteras.

Kontrollplanen tas fram utifrån den riskbedömning som gjorts i projekteringen och är ett viktigt verktyg för att säkerställa att byggnationen uppfyller lagar, regler och krav.

En kontrollplan är mer än en lista över kontroller. Den ska också innehålla uppgifter som gör det tydligt hur byggprojektet följs upp.

I en kontrollplan ska det bland annat framgå:

• byggherrens namn och fastighetsbeteckning,
• vilka kontroller som ska göras och vem som utför dem,
• vilka handlingar eller regler kontrollerna görs mot,
• hur kontrollerna dokumenteras och redovisas,
• om byggnadsnämnden behöver göra arbetsplatsbesök,
• vilka material eller produkter som är särskilt viktiga för säkerhet eller funktion.