Sidans innehåll

Upplag, materialgårdar och fasta förvaringsanläggningar

Med upplag, materialgårdar och fasta förvaringsanläggningar menas platser eller anläggningar där material, varor eller avfall förvaras under längre tid.

I reglerna pratar man om utomhuslösningar. Om förvaringen sker i byggnader, tält eller under tak räknas det som byggnad eller tillbyggnad och kan då kräva bygglov för att få uppföras.

Det kan till exempel handla om upplag av virke, jord, sten, grus eller schaktmassor, materialgårdar som används för bygg- eller entreprenadverksamhet eller fasta förvaringsanläggningar som containerplatser, cisterner eller sopanläggningar.

Upplag, materialgårdar och fasta förvaringsanläggningar benämns som anläggningar, eftersom de varken är byggnader eller byggnadsverk, men ändå kan påverka omgivningen på liknande sätt. Bygglov kan krävas beroende på anläggningens storlek, omfattning och placering, särskilt inom detaljplanerade områden eller i områden med särskilt skydd eller miljöhänsyn.

Du behöver bygglov för avfallsbehållare inom detaljplan om:

Den anläggs närmare 4,5 meter från gata, väg, park, utan berörda grannars medgivande,
Överstiger en höjd om 3 meter
Överstiger en storlek om 15 m²
Strider mot detaljplanen
Den påverkar omgivningen negativt

Du behöver bygglov för avfallsbehållare utom detaljplan om:

Den anläggs närmare 4,5 meter från gata, väg, park, utan berörda grannars medgivande,
Överstiger en höjd om 3 meter
Överstiger en storlek om 50 v
Anläggs inom områdesbestämmelser om det finns utökad lovplikt.
För sammanhållen bebyggelse så gäller 15 m²

Det kan krävas bygglov inom och utom plan om:

Det byggs inom natur- eller kulturmiljö eller
Det byggs inom riksintressen eller
Riskerar att påverka människors hälsa eller säkerhet eller
Riskerar att påverka landskapsbilden eller har en negativ miljöpåverkan

Tänk på att

Upplag, materiagårdar och fasta förvarningsanläggningar har nu egna regler i plan- och bygglagen. Det ska tydliggöra när de är bygglovsbefriade och när de kräver bygglov.

Anläggningen kan kräva bygglov om det

Anläggningen kan fortsatt vara befriad från bygglov men anmälan krävs om tekniska installationer behövs för drift lagring eller säkerhet.

Förvarning, hantering och användning av kemikalier, bränsle och andra miljöfarliga ämnen kan vara anmälningspliktigt eller kräva tillstånd enligt miljöbalken. För frågor eller anmälan kontakta miljoenheten@mark.se eller miljoskyddsteamet@mark.se

Dessa handlingar behöver du skicka in när du ansöker om bygglov:

Din ansökan

Du skickar in din ansökan via vår e-tjänst.

Situationsplan

Vanligaste skalan är 1:400. Kom ihåg att ange avstånd till tomtgräns. Situationsplanen är den handling som blir när det ritas på exempelvis kommunens nybyggnadskarta eller grundkarta och sedan skickas in till oss. Du beställer nybyggnadskarta eller kartunderlag genom vår e-tjänst. Du hittar mer information under ”Kartor”. Om du vet direkt vilket material du behöver beställa så hittar du e-tjänsten längre ner på sidan.

Situationsplanen måste visa:

Nya byggnader eller byggnadsdelar
läge och mått på byggnationen
avstånd till tomtgräns, vinkelrätt från tomtgräns
anslutning till vatten och avlopp.

Markplaneringsritning

En markplaneringsritning visar hur marken på tomten planeras att utformas i samband med byggnationen. Ritningen ska redovisa både befintliga och planerade marknivåer samt hur byggnaden anpassas till terrängen. Ritningen ska vara i 1:400.

Ritning bör visa:

Befintliga marknivåer (plushöjder),
Planerade marknivåer (plushöjder),
Tomtgränser och angränsade marknivåer,
Lutningar, slänter och eventuella stöd- eller stödmurar,
Infarter, gångvägar och parkeringsytor,
Planerad dagvattenhantering (till exempel stenkista eller avledning),

Grannemedgivande

Om du ska bygga närmare tomtgräns än 4,5 meter är det bra om du får ett skriftligt medgivande på exempelvis en situationsplan som visar byggnadens placering av berörd granne.

Fasadritning

En fasadritning visar hur utsidan på ett hus kommer att se ut när det är färdigbyggt. På fasadritningen ska takvinklar, material, färgsättning och marklinjer finnas med. Ritningen ska vara i skala 1:100

Marklinjer:

Marklinjer redovisas på fasadritningarna och visar befintliga och planerade marknivåer i anslutning till byggnaden. Om marknivån ändras ska marklinjerna redovisas fram till fastighetsgräns för att se hur grannen påverkas av åtgärden.

Planritning

En planritning är en ritning över en byggnads våningsplan. Den visar rumsindelning, dörrar, fönster, trappor, funktioner i rummen, tillgänglighet fast inredning och möblering. Alla våningsplan som berörs ska vara med på ritningen. Ritningen ska vara i skala 1:100.

Sektionsritning

En sektionsritning visar insidan av byggnaden från sidan. På ritningen ska konstruktion i genomskärning, byggnadens höjder, våningsindelning, rumshöjd, taklutning och takhöjd finnas med. Ritningen ska vara i skala 1:100.

Anmälan kontrollansvarig

En kontrollansvarig (KA) ska enligt plan- och bygglagen ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som krävs för uppdraget. Den kontrollansvariga ska vara certifierad.
Det är byggherren som ansvarar för att utse och anmäla en certifierad kontrollansvarig.

Den kontrollansvariga ska vara oberoende. Det innebär att personen inte bör vara nära släkt med byggherren eller ha ett anställningsförhållande till entreprenören. Den kontrollansvariga och de personer som utför åtgärden får inte heller arbeta på samma företag.

Dessa handlingar behöver inför startbesked:

Konstruktionsritning

Det är en ritning som redovisar byggnadens bärande delar och hur de ska dimensioneras och sammanfogas för att byggnaden ska bli säker och uppfylla kraven på bärförmåga, stadga och beständighet.

Innehållet varierar beroende på byggnadstyp, men en konstruktionsritning kan omfatta:

Grundläggning: typ av grund, dimensioner, armering, dränering.
Bärande stomme: väggar, pelare, balkar, bjälklag, takstolar.
Materialangivelser: trä, stål, betong m.m.
Dimensioner och mått: tjocklekar, höjder, längder, spännvidder.
Förbindningar och fogar: hur delar ska sammanfogas (spik, bult, svets, gjutning).
Detaljer: konstruktionsdetaljer för särskilt känsliga punkter (t.ex. anslutning mellan tak och vägg, hörn, öppningar).
Armeringsritningar: placering av armeringsjärn i betongkonstruktioner.

Konstruktionsdokumentation

Gällande Boverkets byggregler (BBR) så är det en övergångsperiod från 1 juli 2025 – 1 juli 2026. Det betyder att du som sökande kan välja om ärendet skall hanteras med gamla eller nya BBR. Om inget väljs så hanteras ärendet med den gamla BBR.

Byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktionsdokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att den ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsnämnden en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs i förvaltningsskedet. Delar av konstruktionsdokumentationen kan med fördel tas fram för att användas redan vid det tekniska samrådet.

I Boverkets nya byggregler (1 kap. 20 § BFS 2024:6) finns kraven på konstruktionsdokumentation kvar, men de har förtydligats. Dokumentationen ska nu alltid tas fram vid lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.

Ett undantag gäller för byggnader på högst 50 m² avsedda för tillfällig vistelse, där konstruktionsdokumentation inte krävs.

Den ska innehålla:

Förutsättningar för dimensionering och utförande av byggnaden eller den ändrade delen, även inkluderat geokonstruktionen,
bärverkets verkningssätt,
åtgärder mot oproportionerliga skador,
byggnadens avsedda livslängd och hur den säkerställs,
vilket regelverk och dimensioneringssystem som använts.

Tekniskt beskrivning

En teknisk beskrivning är en handling som kompletterar ritningarna i ett byggärende. Den redovisar de tekniska lösningar som används i byggprojektet och säkerställer att byggnaden uppfyller kraven i plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler.

En teknisk beskrivning kan variera i omfattning beroende på projektets storlek, men den bör vanligtvis innehålla:

Byggnadens grundläggning (typ av grund, markförhållanden)
Bärande konstruktioner (stomme, bjälklag, tak)
Brandskydd (brandteknisk klass, utrymningsvägar, brandcellsindelning)
Fuktskydd (våtrum, dränering, fuktskydd i ytterväggar och tak)
Värme och energi (isolering, U-värden, energiberäkningar)
Ventilation (system, luftflöden, till- och frånluft)
Vatten och avlopp (VA-installationer, dagvattenhantering)
Tillgänglighet (utformning enligt BBR:s krav på tillgänglighet och användbarhet)
Hygien, hälsa och miljö (radonskydd, bullerskydd, materialval)
Installationer (el, hissar, styr- och reglerteknik där det är relevant)

Riskbedömning

En riskbedömning görs tidigt i byggprojektet, vanligtvis under projekteringen. Syftet är att identifiera de moment i projektet som kan innebära störst risk för fel eller brister, till exempel grundläggning, bärande konstruktioner, våtrum eller brandskydd.

Resultatet av riskbedömningen används som underlag för kontrollplanen och ligger till grund för vilka kontroller som behöver göras under byggtiden. På så sätt säkerställs att byggnaden uppfyller gällande krav och att projektet kan genomföras på ett tryggt och korrekt sätt.

Förslag till kontrollplan

Ett förslag till kontrollplan är ett dokument som fastställs av byggnadsnämnden i samband med startbeskedet. Den beskriver vilka kontroller som ska göras under byggprojektet, vem som ansvarar för dem, mot vilka handlingar eller regler de utförs samt hur de ska dokumenteras.

Kontrollplanen tas fram utifrån den riskbedömning som gjorts i projekteringen och är ett viktigt verktyg för att säkerställa att byggnationen uppfyller lagar, regler och krav.

En kontrollplan är mer än en lista över kontroller. Den ska också innehålla uppgifter som gör det tydligt hur byggprojektet följs upp.

I en kontrollplan ska det bland annat framgå:

byggherrens namn och fastighetsbeteckning,
vilka kontroller som ska göras och vem som utför dem,
vilka handlingar eller regler kontrollerna görs mot,
hur kontrollerna dokumenteras och redovisas,
om byggnadsnämnden behöver göra arbetsplatsbesök,
vilka material eller produkter som är särskilt viktiga för säkerhet eller funktion.

Kartor

I kommunen har vi olika typer av kartor och karttjänster som används i ditt förhandsbesked, bygglovsansökan eller anmälningsärende. Du kan beställa kartor för underlag till din bygglovsansökan, och vi har en digital och sökbar karta med geografisk information.

Här kan du läsa mer om kartor

Strandskydd

Din planerade byggnation kan ligga inom ett strandskyddat område. Då behöver du kontakta miljöenheten för att få dispens. Du ansöker om strandskyddsdispens via vår e-tjänst.

Här kan du läsa mer om strandskyddsdispens

Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljö

Om din planerade byggnation uppförs vid byggnad eller inom bebyggelseområden som är särskilt kulturhistoriskt värdefull krävs vanligtvis bygglov. Är du osäker på om detta gäller för dig är du välkommen att kontakta plan- och byggenheten via telefon eller e-post. Kontaktinformation finner du längre ner.

Alla fornlämningar, kända som okända, skyddas av kulturmiljölagen. Du får inte rubba, ta bort, gräva ut eller täcka över en fornlämning utan tillstånd från länsstyrelsen. Du får inte heller bygga, plantera eller på annat sätt skada en fornlämning. Åtgärder som planeras att utföras intill eller i närheten av en fornlämning kan också kräva tillstånd. Kontakta länsstyrelsen om du planerar ett arbete vid en fornlämning.

Här kan du läsa mer om kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer

Ta reda på vad som gäller för ditt bygglov

I detaljplanen kan du ta reda på vad som gäller för din fastighet innan du börjar planera din byggnation.

Marks kommuns karta för gällande detaljplaner

Fråga oss om du behöver bygglov!

Om du är osäker på om du behöver bygglov kan du fråga oss. Vi kan behöva veta hur ditt hus ser ut och vad du vill göra. Skicka in ett foto som visar det befintliga, och berätta så detaljerat som möjligt vad du vill göra.