Sidans innehåll

Kulturhistoriska byggnader och miljöer

Om du äger eller bor i en byggnad eller i ett område med kulturhistoriska värden behöver du oftast ta extra hänsyn när du vill göra ändringar, tillägg eller renovera. Oftast behöver du söka bygglov för åtgärder som annars är lovbefriade. Är du osäker på om ditt hus berörs, kontakta oss så hjälper vi dig.

K-märkt?

"K-märkning” är ett begrepp som används i folkmun men som inte finns i juridisk mening. K-märkt är alltså ett allmänt använt samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd avsedda att skydda byggnader och miljöer av kulturhistoriskt värde. En byggnad som benämns som K-märkt kan:

vara upptagen som särskilt värdefull i ett kulturmiljöprogram eller i annat kunskapsunderlag, eller i en översiktsplan,
ha skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser,
vara skyddad som byggnadsminne,
ligga inom ett riksintresse för kulturmiljövården.

Kommunen har ett äldre kulturmiljöprogram där du kan läsa om värdefulla miljöer och byggnader. Kulturmiljöprogrammet består av ett program med tillhörande kulturhistoriska byggnadsinventeringar. Programmet är ett kunskapsunderlag och inte juridiskt bindande men väger generellt tungt i bedömningen av plan- och bygglovsärenden. Eftersom kulturmiljöprogrammet inte är uppdaterat kan en byggnad bedömas vara särskilt värdefull trots att den inte finns med i programmet. Kontakta gärna oss för mer information.

Karta över kulturhistoriska byggnader och miljöer

Länk till karta över kulturhistoriska byggnader och miljöer inom kommunen

I den digitala karta har vi samlat de sedan tidigare upptagna kulturhistoriska värdena inom kommunen. Materialet är inte ajourhållet varför fler värden kan finnas än de som redovisas och vissa av de som visas kan ha gått förlorade. Till exempel utgör byggnader tillkomna före 1920-talets bebyggelseexpansion idag en mycket begränsad del av dagens byggnadsbestånd, färre än vad som hittills uppförts under 2000-talet. Av dessa har många genomgått genomgripande förändringar. Sannolikheten för att en någorlunda välbevarad byggnad tillkommen före 1920-talets bebyggelseexpansion uppfyller kriterierna för en särskilt värdefull byggnad är därför mycket hög.

Kartan visar också nybyggnadsår för många av kommunens byggnader. Årtalen 1909 och 1929 stämmer generellt inte och byggnaderna är oftast äldre.

Hur funkar kartan? Börja med att trycka utanför den vita inforutan för att se hela kartan. För att till exempel hitta den byggnad du är intresserad av kan du antingen använda zoom-knappen till vänster, + för att zooma in i kartan och - för att zooma ut, eller genom att trycka på förstoringsglaset till höger och söka på adress. Genom att trycka på symbolen under förstoringsglaset kan du tända och släcka de olika kartlagren och här hittar du också kartans teckenförklaring.

Ett allmänintresse

Att kulturhistoriska värden är ett allmänt intresse framgår i ett antal lagar. Områden av allmänt intresse måste inte vara angivna i förväg, vilket innebär att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer inte måste vara upptagna i till exempel ett kulturmiljöprogram för att vara särskilt kulturhistoriskt värdefull.

I översiktsplanering och plan- och bygglovsärenden ska kommunen ta hänsyn både till enskilda och till flera allmänna intressen. De olika intressena vägs in i bedömningen. Förutom kulturhistoriska värden är exempelvis tillgänglighet, hälsa och säkerhet, miljö, naturvärden, infrastruktur och annan samhällsservice allmänna intressen. Gemensamt för alla allmänna intressen är att de utgör en angelägenhet för alla människor som rör sig i den aktuella miljön.

Exempel på byggnader och miljöer

Kulturmiljön är de spår av människor och människors verksamhet som vi ser runt omkring oss. Den kan bestå av så olika saker som byggnader, områden, odlingslandskap och fornminnen. Kulturmiljön kan bestå av mycket gamla lämningar men även av senare tiders hus och anläggningar.

Kulturhistoriska byggnader och miljöer är årsringar som synliggör och stärker vår egen existens som en del av något större än oss själva och är vanligen uttryck för en gemensam identitet. Att bevara kulturarv handlar inte om att leva i det förflutna, utan att möjliggöra förståelse för oss själva och vår samtid genom historiska samband bakåt i tid.

Mycket enkelt sammanfattat utgår en kulturhistorisk värdering utifrån i hur hög grad ”de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang − samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag.” – Kulturhistoriskt värde definierat av Riksantikvarieämbetets. Som stöd i värderingen används idag även Boverkets exempel på vad som kan vara särskilt kulturhistoriskt värdefullt (BFS 2025:8 12 kap. 6 §).

Generellt berättar alla byggnader något om sin tillkomsttid men det är inte alla byggnader som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla. I begreppet "särskilt värdefull" ligger att byggnaden, anläggningen, bebyggelsemiljön eller den allmänna platsen särskilt väl ska belysa ett visst förhållande, eller i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan belysa samma förhållande. En byggnad kan även vara särskilt värdefull utifrån miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Enligt Boverket utgör antalet byggnader äldre än 1920-talet en mycket begränsad del av dagens byggnader. De är idag färre än vad som har byggts under 2000-talet. Det är därför mycket sannolikt att en byggnad som har kvar sin huvudsakliga karaktär och som uppförts före 1920-talets bebyggelseexpansion är särskilt värdefull (BFS 2025:8 12 kap. 6 §). Sådana byggnader bör därför alltid betraktas som särskilt värdefulla om man inte kan motivera varför de inte ska anses vara det.

Kulturhistoriska byggnader och miljöer kan bland annat representera: levnadsförhållanden som samhälleliga ideal, sammanhang och funktioner från olika epoker. Kulturhistoriska värden måste inte vara exceptionella med avseende på exempelvis hög ålder, höga estetiska värden eller mästarprov på traditionella hantverk. Olika platser och byggnader berättar olika saker, där varje tid behöver förstås utifrån sina sammanhang. Även en vardaglig byggnad eller en modern byggnad kan vara särskilt värdefull. I de äldre inventeringarna för kommunen är urvalet koncentrerat till byggnader uppförda främst innan 1930-talet. Det beror delvis på att yngre bebyggelse än så bedömdes då ligga för nära den egna tiden. Idag kan till exempel bebyggelse från 1970-talet vara särskilt värdefull.

Kulturvärden i bygglovsprocessen

Bevarande och utveckling, kontinuitet och förändring är alla förutsättningar för varandra i ett hållbart samhälle. För att kulturhistoriska miljöer ska vara levande behöver byggnaderna användas och fylla en funktion. Samtidigt behöver de kulturhistoriska värdena tas tillvara för att dessa miljöer ska kunna fortsätta att vara just kulturhistoriska miljöer. Som ändlig resurs är de mer sårbara – de kan aldrig återskapas om de rivs eller förstörs. Om du bor i en byggnad eller i ett område med kulturhistoriska värden kan du därför behöva ta extra hänsyn när du vill göra ändringar, tillägg eller renovera.

Kinnaborgs kapell uppfördes 1974. Byggnaden har utformats med stor omsorg och besitter bland annat ett arkitekturhistoriskt värde. Fotograf: Ola Erikson.

Varsamhet och förvanskningsförbudet

Alla byggnader omfattas av plan- och bygglagens krav på varsamhet (PBL 8:17), oavsett om byggnaden bedöms vara kulturhistoriskt värdefull eller inte. Varsamhetskravet i Plan- och bygglagen anger att alla ändringar ska utföras varsamt och syftar till att tillvarata byggnadens uttryck, egenskaper och kvaliteter, oberoende av byggnadens ålder.

En byggnad, anläggning, bebyggelsemiljö eller allmänplats som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Om en byggnad eller miljö bedöms som särskilt värdefull enligt 8 kap. 13 § Plan- och bygglagen får den inte förvanskas och omfattas då av förbud mot förvanskning. Förvanskningsförbudet är inget förändringsförbud. Det är de värden som gör byggnaden eller miljön särskilt värdefull som ska skyddas. Respekteras de identifierade värdena kan den planerade åtgärden oftast utföras. Det beror mest på vad och på vilket sätt du vill bygga eller förändra.

Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet gäller för alla ändringar såväl invändigt som utvändigt, oavsett om åtgärden kräver bygglov eller bygganmälan. Det är viktigt att tänka efter före en åtgärd genomförs och att byggnadens karaktär är utgångspunkt för åtgärderna.

Utökad lovplikt

I vissa fall är du tvungen att söka bygglov för åtgärder som annars oftast är lovbefriade. Det kan till exempel vara - att sätta upp solpaneler, - byta fönster, fasad- och/eller takmaterial eller kulör, - bygga ett plank, mur, en tillbyggnad eller komplementbyggnad, - inreda en till bostad i ett befintligt hus, - eller sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller en ljusanordning.

Rivningslov krävs

Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad inom ett område med detaljplan. Rivningslov krävs för en anläggning om anläggningen har rivningsförbud i detaljplan eller är särskilt värdefull.

Utanför detaljplan krävs det från och med 1 december 2025 rivningslov om byggnaden, byggnadsdel eller anläggningen är särskilt värdefull eller ligger inom ett särskilt värdefullt område.

En rivningsansökan kan nekas om byggnaden, byggnadsdel eller anläggningen omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

Bygganmälan för underhåll

Alla byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras (PBL 8:14).

För ett byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser behöver du alltid göra en anmälan om underhållsåtgärder även om åtgärden i sig inte är lovpliktig. Det gäller till exempel även om du ska måla om fasaden i samma kulör som tidigare. Att byta material eller kulör på fasad eller tak kräver alltid bygglov.

Här hittar du gällande detaljplaner inom Mark: Detaljplaner | Marks kommun

Antikvariska underlag

Om en byggnad har höga kulturhistoriska värden och du till exempel planerar att genomföra stora ändringar bör en certifierad sakkunnig i kulturvärden kopplas till projektet. Det kan då krävas in en antikvarisk förundersökning som ska fungera som ett fördjupat kunskapsunderlag och visa de egenskaper som utgör byggnadens kulturhistoriska värden. De exteriöra och interiöra värdena kartläggs och vilka konsekvenser de föreslagna ändringarna får ska redovisas. Till det tekniska samrådet kan bygg- och miljönämnden kräva in en antikvarisk kontrollplan. Kontrollplanen ska kopplas till det som lyfts som viktigt i den antikvariska förundersökningen. Under byggprocessen kan den antikvariskt sakkunniga bistå med sin kompetens. En antikvarisk kontrollplan syftar till att säkerhetsställa att varsamhetskravet och förvanskningsförbudet uppfylls (PBL 10 kap. 7 §). Det behövs ibland bevakas i det pågående byggprojektet och är något som inte kan kontrolleras i efterhand. För att slutbesked ska kunna ges ska kontrollplanen vara uppfylld.

Kontakta oss om du vill veta om just ditt projekt kan kräva en sakkunnig i kulturvärden.

Riksintressen för kulturmiljövården

Riksintressen för kulturmiljövården är område som är av nationell betydelse. Riksantikvarieämbetet beslutar om vilka områden som är av riksintresse för kulturmiljövården och de skyddas av Miljöbalken. I kommunernas översiktsplan ska dessa områden beskrivas, eventuella hot ska anges och hur områdena ska skyddas. De ska även beaktas i framtagandet av detaljplaner och bygglovsprocesser. Länsstyrelserna kontrollerar hur kommunerna sköter detta ansvar och kan ingripa om beslut fattas som påtagligt kan skada riksintressena.

I Marks kommun finns sex områden av riksintresse för kulturmiljövården:

Botten
Hyssna gamla kyrka och Melltorps by
Häggåns dalgång
Rydal
Viskastigen
Öresten

Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen

Byggnader, miljöer och anläggningar som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde, eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde, kan skyddas som byggnadsminnen. Vem som helst kan ansöka om att få exempelvis en byggnad byggnadsminnesförklarad, men det är Länsstyrelsen som beslutar. Det är också Länsstyrelsen som prövar frågor om tillstånd för åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna.

I Marks kommun finns det 10 byggnadsminnen:

Förläggargårdarna Haga gård, Kinna Sanden, Kronogärdet, Källängs gård, Olsagården, Risäng och Salgutsered.
Långloftstugan Sjögarås.
Bruksmiljön i Rydal.
Anjougården i Skene.

Inom kommunen finns det även ett flertal kyrkobyggnader, kyrkotomter, begravningsplatser och kyrkliga inventarier som är skyddade genom kulturmiljölagen. Dessa kallas för kyrkliga kulturminne och för att ändra i dessa krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen är skyddas av kulturmiljölagen (KML) och omfattas även av plan- och bygglagen (PBL). Vid ingrepp i kyrkor och byggnadsminnen krävs oftast tillstånd enligt kulturmiljölagen men du kan även behöva ansöka om bygglov enligt plan- och bygglagen.

Förläggargården Källäng är ett av kommunens totalt tio byggnadsminnen. Gården är en privatbostad. Fotograf: Ola Erikson.

Fornlämningar

Alla fornlämningar har ett automatiskt skydd genom kulturmiljölagen. Det gäller både de fornlämningar som vi redan känner till och de som ännu inte har upptäckts. Du får inte rubba, ta bort, gräva ut eller täcka över en fornlämning utan tillstånd från länsstyrelsen. Du får inte heller bygga, plantera eller på annat sätt skada en fornlämning.

Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige.

Kontakta Länsstyrelsen om du till exempel upptäcker en skada på en fornlämning, har hittat ett fornfynd eller planerar ett arbete vid en fornlämning.

Kulturmiljöer att besöka

Kommunen har många spännande besöksmål på temat kulturarv och kulturmiljö. Det går till exempel att besöka Ramsholmens kulturreservat som erbjuder vandring genom ett variationsrikt kulturlandskap där utvecklingen från stenåldern till nutid kan följas, eller att cykla förläggargårdsturen som passerar några av de pampiga förläggargårdarna inom kommunen och även det omtyckta Rydals museum.

På destinationswebben hittar du fler tips på spännande upplevelser: Välkommen till Mark - Officiell besöksguide

Ramsholmen är ett av landets första kommunala kulturreservat och Marks kommuns enda. Precis som naturreservat skyddas även kulturreservat av Miljöbalken. Fotograf: Gert Olsson.