Frågor och svar från informationsmötet 16 juni 2020

Senast uppdaterad den 18 augusti 2020

Här sammanfattas frågor och svar från informationsmötet om Kinna centrum.

Har du några frågor om utvecklingen av Kinna centrum? Ställ den till samhällsutvecklingsenheten på sue@mark.se.

Vem ansvarar för att ta fram visionen för Kinna Centrum?

Malin Bexell, förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen: Spännande fråga! Inom tjänstemannaorganisationen arbetar vi tillsammans inom samhällsbyggnadsförvaltningen och driver det arbetet. Det är inget vi gör själva, det gör vi tillsammans med övriga delar av kommunen och i dialog med politiker och er som bor och verkar i kommunen

Finns det idéer och planer om fler användningsområden för parkeringshuset? Till exempel basketplan på taket, lägenheter eller skaterink?

Malin Bexell: Så långt har vi inte tänkt än, men det är jättespännande tankar. Vi ska ju aldrig säga nej innan vi tittat på det. Men en del av saker kommer vara täckt av solceller, men sen är det ju en diskussionsfråga att titta på vad mer vi skulle kunna göra. Men det är ju absolut en jättespännande idé.

Vi har sett att det påbörjats en byggnation av en parkeringsplats på vägen mot Kinnaström, kan du berätta mer om den, Jörgen Heurlin?

Jörgen Heurlin, mark- och exploateringsstrateg: Det är en tillfällig parkering som vi kanske någon gång i framtiden kan se som en etablerad parkering. Som tanken är just nu är den tillfällig, och det är 40 platser för att tillgodose parkeringsbehovet nära centrum. Detta är en del av översynen av parkeringssituationen i Kinna.

Det pågår just nu en markanvisningstävling för kvarteret Folkskolan, med en inlämningstid som förlängs till 13 september. Sen när tävlingen ska avgöras, vem utser då en vinnare?

Victoria Bengtsson, samhällsutvecklingschef: Vi har en jury som är utsedd som kommer gå igenom alla tävlingsförslag och utse en vinnare. Juryn består av kommunalråden, samhällsutvecklingschef Victoria Bengtsson, översiktsplanerare Åsa Hagnestål, detaljplansarkitekt Agshin Ghafoori, och Thomas Arvidsson som är verksamhetschef för teknik- och serviceförvaltningen.

Vad är maxhöjden på den högsta byggnaden (byggnad A) i kvarteret Folkskolan, när bestäms det hur högt det blir?

Lars Jönsson, planarkitekt: Önskemålet är ett av arven från den workshop om centrumutvecklingen som vi höll här i Rydal för lite mer än två år sedan. Då hade de flesta ett önskemål om åtminstone en byggnad som är hög. I samband med utformningen av skolan m.m. har det funnits ett önskemål från den styrgrupp med representanter från olika nämnder och då har det här önskemålet om minst en hög byggnad hela tiden funnits med. Det har bekräftats politiskt med beslut om att gå ut med en markanvisningstävling med det här underlaget.

Hur ser planerna ut för utvecklingen av Boråsvägen med tanke på nya skolan, parkeringshus och kvarteret Folkskolan? För en säker miljö för både bilar, cyklar och gående.

Lars Jönsson: Detta är något som kommer studeras vidare under visionsarbetet och under hösten. Det kommer också finnas en fastighetsägare som kommer beröras väldigt mycket. Det har sedan ganska tidigt varit ett vägval – var tar vi in trafiken i centrum? Med höjdskillnader som finns mellan kvarteret Folkskolan och resecentrum är det svårt att utveckla trafiken där, och svårigheterna gör att det finns risk att centrum snarast blir en trafikapparat. Därför valde vi att fortsätta med de befintliga vägar som går runt centrum idag, därav infarterna till centrum.

Centrumgruppen arbetar ju också med utvecklingen av centrum. Ni har ju haft några fokusområden som ni ska arbeta med under året, kan du berätta mer om detta, Camilla Olsson?

Camilla Olsson, näringslivsutvecklare: Vi i centrumgruppen har bestämt att ett fokusområde för oss är ren, snyggt, tryggt. Här kan vi alla bidra och resultaten blir både tydliga och viktiga. Vi har en trygghetssamordnare i Marks kommun, och honom har jag rekryterat till den här gruppen eftersom han har mycket att bidra med på det här området Om det är rent, snyggt och tryggt i vårt centrum då känner vi också att det är ett centrum som vi tycker om och som vi tar hand om. Det bidrar också till en känsla av trygghet som är jätteviktig. Ett centrum som vi tar hand om kommer också relatera till brottsprevention. Trygghetsenkäten som genomförts tillsammans arbetet med fokusgruppsområden är en bra grund för detta arbete.

En fråga till Marks bostads AB. Kommer ni prioritera att bygga det nya området i trä?

Svante Dahlquist, VD Marks bostads AB: När det kommer till Kinnaström så gäller det en industrialiserad byggprocess där trä är utgångsmaterialet. Det är det enda helt förnyelsebara materialet som finns. När det gäller lite större byggnationer är det ju byggsystem som vill till. Men det har vi ambitioner och förhoppningar om.

Hur ser framtidsplanen med resecentrum ut?

Åsa Hagnestål, översiktsplanerare och kollektivtrafikplanerare: Vi har utfört en förstudie om hur ett nytt resecentrum i Kinna kan se ut. Förstudien har i ett tidigt skede tittat på både ett ombyggnadsförslag och ett nybyggnadsförslag. Av olika anledningar, bland annat att det krävdes ett antal ombyggnationer om vi skulle använda oss av de befintliga byggnaderna och att detta skulle innebära en höjd lokalhyra, gick vi i ett ganska tidigt skede mot ett nybyggnadsförslag. Detta bidrar också till en mer inramad och trygg utformning av platsen. Förslaget innefattar vänthall, försäljnings- och kioskyta med café och en efterfrågad rastlokal för trafikbolag. Det utreds också ett medborgarförslag på ett cykalgarage i anslutning till byggnaden. Vi har också beställt en förstudie om vad som kan göras med gångtunneln, framförallt rent konstruktionsmässigt. Politiken har lyft frågan om en gång- och cykelbro någonstans i området för att undvika att gå ner i tunneln.

Politiska beslut och besked om statlig medfinansiering inväntas.

Hur tänker ni kring järnvägskorsningen mot 41:an?

Lars Jönsson: Järnvägen är en av de svåraste utmaningarna. Vi har tittat på olika lösningar med bro eller tunnel. Vi landade i att den enklaste lösningen är att höja vägen och köra över, men vi talar fortfarande om att flera kilometer väg skulle behöva höjas. Att sänka vägen skulle behöva samma insatser. Vi håller i nuläget en dialog om detta för att hitta möjliga lösningar, tillsammans med berörda aktörer och vad de kan se för lösningar.

Malin Bexell: Där måste vi också, tillsammans med berörda aktörer, ha en dialog och fråga oss ”vad finns det för lösningar som vi inte tänkt på idag?”.

Hur har ni arbetat med parkeringshuset i förhållande till Lyckeskolans design och utformning?

Jörgen Heurlin: Vi har haft många diskussioner, först om Lyckeskolan och materialvalet där, som också funnits med när vi diskuterat arenahallarna. Vi har undersökt olika lösningar för parkeringshuset för att skapa en harmoni i förhållande till ankomsttorget till skolan och idrottsarenan. Vi har arbetat väldigt noggrant med det. Vi har varit många som varit med, och vi har tagit fram förslag för bygglovsprövning.

Vi pratar mycket om Kinnas utveckling. Kommer vi göra liknande arbeten i andra orter?

Malin Bexell: Jättebra fråga. Vi har inte tänkt hur vi ska jobba framåt, men vi behöver ha det här tänket med oss när vi utvecklar övriga tätorter.

Varför börjar vi med Kinna?

Malin Bexell: Kinna är centralort, och därför behöver vi börja med Kinna. Marks kommun behöver en bra centralpunkt och ett bra nav att växa och utvecklas från. Det kommer stärka kommunens utveckling i stort. De fördelar som kommer från att vi utvecklar Kinna, såsom resecentrum och kvarteret Folkskolan, kommer ge positiva effekter för hela kommunen också. Vi måste därför börja med vår centralort.

Hur tänker ni på bostadsbolaget om de andra orterna i kommunen?

Svante Dahlquist: Vårt uppdrag är att bygga och utveckla även andra delar av Marks kommun. Av de 60 lägenheter vi bygger om året ska en tredjedel av dem vara utanför centralorten. Vi bygger bland annat i Sätila till hösten, det är upphandlat och klart med produktionsstart i augusti. Vi ska bygga lägenheter i Fotskäl, och den processen är också igång och kommer upphandlas under sommaren. Vi tittar på områden i Fritsla och Horred som kommit ganska långt, men har också tittat på möjligheter i Öxabäck och Hajom. Vi arbetar brett och ser att det inte bara är angeläget att bygga i Kinna, vi finns på 14 orter där vi äger och förvaltar fastigheter.

Publicerad av: Marks kommun