Avloppsledningar i Lygnern?

Flohult, Sätila

Senast uppdaterad den 3 maj 2022

Under flera år har Marks kommun arbetat med att bygga överföringsledningar för vatten och avlopp mellan orterna i nordväst. 2020 blev arbetet klart hela vägen mellan Skene, Hyssna, Sätila och Ubbhult. Därmed blev det möjligt att bygga ut i byar och sommarstugeområden där kommunalt VA behövs. Dyrenäs och Flohult är två områden som är viktiga att ansluta för att säkra en god vattenkvalitet i Lygnern.

Här följer frågor och svar kring arbetet med att förlägga sjöledningar i Lygnern.

Varför bygger Marks kommun VA-ledningar till Flohult och Dyrenäs?

Hur väljer kommunen alternativ?

Vilka alternativ finns?

Vem bestämmer vad som är bäst?

Vad blir projektkostnaderna för de olika alternativen?

Vad blir driftkostnaderna för de olika alternativen?

Innebär sjöledningar att Lygnern riskerar att bli förorenad av avlopp?

Läcker ledningarna?

Varför har kommunen inte pratat med berörda tidigare?

Hur lång är sträckan?

Kommer ledningarna att synas?

Hur kommer ledningen påverka bad- och båtliv på sjön?

Kommunen pratar om att ansluta ledningarna till Sätila, varför inte ansluta Dyrenäs till Fotskäl?

Det sägs att kommunen räknar med större läckage i sjön vart tionde år – stämmer verkligen det?

Vet kommunen hur driftstopp ska hanteras?

Vad är ledningsrätt och varför behövs det?

Hur går kommunen vidare?

 
 

Varför bygger Marks kommun VA-ledningar till Flohult och Dyrenäs?

Enligt VA-lagen är kommunen skyldig att bygga ut kommunalt VA i områden som har samlad bebyggelse och mer än ca 15 bostäder. I kommunens VA-plan från 2009 pekas Flohult och Dyrenäs ut som sådana utbyggnadsområden. Utbyggnad ska ske både för befintliga och framtida fastigheter. Dessa ledningar ansluts till överföringsledningen i Blåsås, Sätila där spillvatten och vattenförsörjning sker till och från tätorten. Kommunens skyldighet gäller även om utbyggnaden skulle bli mycket dyr, men kommunen är samtidigt skyldig att hålla nere kostnaden för VA-kollektivet (dvs alla som betalar VA-avgifter).

Hur väljer kommunen alternativ?

Kommunen har flera saker att ta hänsyn till när man väljer alternativ för ledningar.

Vi ska:

  • Bygga driftsäkert – bra materialval och automatiserad övervakning
  • Minimera negativ miljöpåverkan
  • Minimera belastning på privat mark
  • Minimera behovet av drift och underhåll
  • Hålla nere kostnaderna – enligt VA-lagen ska kostnader vara nödvändiga (§30 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster )

Sjöledningsalternativet har jämförts med landledning och mindre reningsverk på plats.  I en förstudie beskrivs bland annat kostnader, miljöpåverkan, markintrång och lämpliga tekniska lösningar. Utifrån ovanstående punkter är sjöledningar det bästa alternativet på alla punkter.

Kommunen har ett övergripande mål att inget avloppsvatten ska nå Lygnern vilket medför att reningsverk på plats inte är ett möjligt alternativ. 

Vilka alternativ finns?

Kommunen har tittat på landledningar och sjöledningar samt reningsverk på plats i Dyrenäs.

Landledningar innebär ca 2,5 års byggtid och omfattande schakt och sprängning vilket gör att byggkostnaden blir hög. Ett stort område (ca 100 000 kvm) kommer påverkas under byggtiden, bland annat av avverkning inom strandskyddat område med värdefulla naturvärden och många artobservationer. Ca 35 000 kvm blir ledningsrättsområde med begränsad markanvändning. Miljörisker är kopplade till pumpstationerna. Läckage från ledningen är mycket osannolikt.

Sjöledningar innebär ca 5 månaders byggtid. Styrd borrning planeras som metod för att dra ledningarna från land och ut till ca 2 meters djup. Arbetsområdet under byggtiden blir ca 6500 kvm. Värdefulla naturvärden både på land och i vatten kan undvikas. Ledningsrättsområdet är ca 35 000 kvm, med huvuddelen i sjön där användningen kan fortsätta som tidigare. Miljörisker är kopplade till pumpstationerna. Läckage från ledningen är mycket osannolikt.

Reningsverk på plats i Dyrenäs för ca 100 hushåll har inte utretts i detalj då det motverkar kommunens strävan att minska antalet små reningsverk. Reningsverk skulle kräva tillstånd hos miljöprövningsdelegationen vilket bedöms ta ca 1-2 år. Det är oklart om tillstånd skulle ges. Ledningsdragning blir ca 4 km, bland annat då det krävs ett skyddsavstånd till bebyggelse om 500 meter samt ledningsdragning mellan Sätila och Flohult. Utsläppspunkten bör vara utanför Lygnerns avrinningsområde.  Miljörisker är dels kopplade till pumpstationerna, dels till området för reningsverket. Läckage från ledningarna är mycket osannolikt.

Vem bestämmer vad som är bäst?

Kommunen har valt sjöledningar som sitt huvudalternativ då det ser ut att bäst rimma med kommunens målsättningar. I ansökan till domstolen kan endast ett alternativ väljas som huvudalternativ, likaså vid en ansökan om ledningsrätt. Om mark- och miljödomstolen bedömer att tillstånd inte kan ges, får kommunen planera för ett landledningsalternativ i stället. För detta krävs strandskyddsdispens, biotopskyddsdispens samt anmälan om vattenverksamhet, vilka söks då.

Vad blir projektkostnaderna för de olika alternativen

I ett såhär tidigt skede är det svårt att korrekt beräkna kostnader och därför är kommunen återhållsam med att redovisa beräkningar. Kalkylerna är dock noggrant utförda. Sånt som påverkar byggkostnader är tex hur lång byggtiden är (meter ledning per dag), berggrund, hänsyn till boende och deras framkomlighet, miljöhänsyn, arkeologiska undersökningar, materialval, antal tekniska anordningar osv. Kostnaderna för sjöledning respektive landledning bedöms i nuläget till 18 respektive 36 miljoner kronor.

För reningsverk har inga kalkyler gjorts, eftersom alternativet inte stämmer överens med kommunens mål.

Vad blir driftkostnaderna för de olika alternativen?

Oavsett om man lägger ledningar på land eller i sjö så kommer det att behövas pumpstationer i Dyrenäs. Dessa utgör de största driftkostnaderna eftersom de ska kontrolleras regelbundet och även har elförbrukning. För övrigt är de två ledningsalternativen likvärdiga.

Om det skulle vara aktuellt med ett mindre reningsverk i Dyrenäs skulle driftkostnaderna öka väsentligt då kommunala anläggningar har höga krav på driftresultat. 

Innebär sjöledningar att Lygnern riskerar att bli förorenad av avlopp?

Nej, beräkningar visar att sjöledningar skulle innebära en förbättring för sjön jämfört med dagens situation. Miljöpåverkan kommer att bli mindre än idag även om det värsta skulle hända – att ledningen havererar och orenat avloppsvatten rinner ut i sjön. Det beror på att dagens utsläpp från enskilda avloppsanläggningar pågår hela tiden, medan ett eventuellt läckage skulle vara kortvarigt och spädas ut snabbt i den stora sjön. Beräkningar har utförts som visar att ett haveri inte skulle innebära någon risk för dricksvattnet varken i Kungsbacka eller ett framtida uttag i Sätila. Sedan lång tid tillbaka har det funnits ett kommunalt reningsverk i Sätila och pumpstationer som tyvärr har fungerat dåligt periodvis. Tittar man på badvattenprover från Lygnevi bakåt i tiden så har det ändå inte förekommit några anmärkningar. Det innebär att sjön har en god förmåga att späda ut ett utsläpp.

Läcker ledningarna?

Kommunen har jämfört med andra kommuner som har sjöledningar och det förekommer i princip aldrig läckage. Risken ökar där det finns farleder, havsvågor, tidvsatten och ledningarna ligger grunt, men inget av det förekommer i Lygnern.

Genom att:

  • lägga stumsvetsade ledningar av extra kraftigt material,
  • att ha avancerade larm- och avstängningssystem vid avvikande tryck och flöde, samt
  • att ha beredskapsplaner för att åtgärda fel både på ledning och pumpstationer,

så anser kommunen att säkerheten kan garanteras. 

Varför har kommunen inte pratat med berörda tidigare?

2018 tog kommunen kontakt med Kungsbacka kommun, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund och Lygnerns vattenråd för en inledande diskussion. Därefter gjordes riskbedömning och bottenscanning och uppföljande möten med ovanstående. I början av 2020 informerades Länsstyrelsen och då påbörjades arbetet med samrådshandling. 2021 utfördes samråd med myndigheter och berörda. Samrådet annonserades i tre tidningar, med syfte att få in synpunkter från alla berörda. Det har aldrig varit avsikten att gå bakom ryggen på någon utan kommunen har tagit kontakt med olika intressenter i olika skeden.

Hur lång är sträckan?

Ledningssträckan från Dyrenäs till Blåsås är ca 5,2 km lång. 

Kommer ledningarna att synas?

Nej, de planeras att förläggas på sjöbotten och i strandkanten planeras det att utföra underjordisk borrning ut till djupare vatten. 

Hur kommer ledningen påverka bad- och båtliv på sjön?

Det kommer inte att märkas någon skillnad jämfört med idag. Båttrafik och friluftsliv kommer kunna fortsätta precis som tidigare. Kommunen kommer dock att ansöka hos länsstyrelsen om ankringsförbud i delar av sjön och göra detta tydligt för allmänheten. 

Kommunen pratar om att ansluta ledningarna till Sätila, varför inte ansluta Dyrenäs till Fotskäl?

Ledningsnätet i Fotskäl är kopplat till Björketorp och systemet är inte dimensionerat för att ge dricksvatten eller ta emot avloppsvatten från Dyrenäs. Det skulle också innebära en markförlagd ledningssträcka på ca 5 km som skulle schaktas och kräva sprängning. Kommunen anser att påverkan på naturmiljön blir för stor. 

Det sägs att kommunen räknar med större läckage i sjön vart tionde år – stämmer verkligen det?

Nej, inte alls. Detta är en missuppfattning som troligen beror på en tidigare felskrivning. Det kommer inte att förekomma ”större läckage” och det kommer inte uppstå vart tionde år.
Kommunen har låtit en konsult räkna på olika risker. En risk består av två delar – sannolikhet och konsekvens.
Beräkningar har visat att även om ett läckage uppstår så blir påverkan på sjön (konsekvensen) väldigt liten, eftersom utsläppet blir så litet och sjön är stor.
Sannolikheten för läckage är väldigt liten eftersom stumsvetsade sjöledningar är täta och ytterst sällan läcker. Det är en väl beprövad teknik som förekommer både i skärgårdar, insjöar och fjordlandskap. Även bräddning från pumpstationer har låg sannolikhet eftersom de förses med magasin för två dygn.
Det innebär att alla risktal blir låga, ja till och med lägre än dagens utsläpp från enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk m.m. 

Vet kommunen hur driftstopp ska hanteras?

Kommunen har sedan länge väl fungerande rutiner och beredskapsplan för krissituationer.
Fel på kommunens pumpstationer åtgärdas alltid inom 1–2 timmar av jour- eller driftpersonal. Om längre driftstopp skulle uppstå finns magasin som räcker i minst två dygn. De kan tömmas av slamsugningsbil tills att normal drift påbörjas igen. Vid strömavbrott genereras dessutom mindre mängd avloppsvatten från hushållen eftersom hushållsmaskiner mm inte fungerar.

Vad är ledningsrätt och varför behövs det?

Samhället behöver en mängd ledningar för att fungera (tex el, fiber, vatten och avlopp) och oftast behöver dessa dras över privat mark. Då kan lantmäteriet besluta om ledningsrätt. När det gäller sjöledningar behöver ledningsrätten bildas innan Mark- och miljödomstolen ska kunna ta upp ärendet (alternativt att avtal tecknas med samtliga berörda markägare). Om domstolen inte ger tillstånd att utföra ledningarna faller ledningsrätten. Det behövs alltså både miljötillstånd och ledningsrätt för att projektet ska kunna starta.

Hur går kommunen vidare?

I juni 2021 skickade Marks kommun in en samrådsredogörelse till Länsstyrelsen där samtliga inkomna synpunkter finns hanterade.
Denna ligger till grund för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet som ska lämnas in till Mark- och miljödomstolen under våren 2022. Den blir då offentlig handling.

Mark- och miljödomstolen beslutar vilka som ska få handlingarna på remiss och är den myndighet som slutligen beslutar om tillstånd för verksamheten samt eventuella villkor.
Under våren 2021 har Marks kommun hållit digitala informationsträffar för boende i området. För närvarande utförs utredningar för lokala ledningsnäten.

Publicerad av: Marks kommun