Världstoalettdagen 2018

Johan Eriksson, projekttekniker, vid reningsverket i Skene. Foto: Magnus Larsson

Foto: Johan Eriksson, projekttekniker, vid reningsverket i Skene. Foto: Magnus Larsson

Senast uppdaterad den 5 november 2018

19 november firas FN:s internationella världstoalettdag.
Bästa sättet att fira den är att spola ned rätt saker i toaletten.
Det vinner både miljön och vår gemensamma plånbok på.

I toaletten ska kroppsvätskor, alltså bajs, kiss och kräks och toapapper spolas ned – inget annat. Men verkligheten är en annan.

Fulspolning är ett problem

I branschen pratas det om ”fulspolning, alltså att man spolar ner saker som inte hör hemma i avloppet. Och det rör sig om stora mängder.
- Enbart i Mark ”fulspolas” 30 ton skräp ned i kommunens avloppssystem varje år, berättar Johan Eriksson, projekttekniker på Teknik- och serviceförvaltningen i Mark.
Bland skräpet finns våtservetter, hushållspapper, snus, fimpar, bomullstussar, flytande kemikalier, läkemedel, tamponger, bindor, trosskydd, tandtråd, tops, kondomer.

Våtservetter stoppar pumpar

Skräpet skapar flera olika problem.
Våtservetterna löses inte upp i vatten som vanligt toapapper, utan klumpar ihop sig till trasor på uppemot 10 kilos vikt. Trasorna ökar slitaget på avloppspumparna.
- Ungefär fyra gånger varje vecka är det stopp i pumpar som vi måste rycka ut och åtgärda, säger Johan Eriksson.
Det kostar både tid och pengar.

Snus vanligaste skräpet

Snus är det vanligaste som ”fulspolas”. Varje dag spolas 4 miljoner snusprillor ned i avloppet i Sverige. Det motsvarar ca 4000 kilo och blir under ett år snus nog att fylla 100 lastbilar.
Snuset innehåller kadmium, som är en giftig tungmetall. När avloppsvattnet renas förvandlas en del till slam innehållande nyttiga ämnen. Slammet kan spridas på åkermark och på så sätt återföras till naturen. Men när halterna av kadmium blir för höga förhindras möjligheten att sprida slammet.

Viktigt att spola rätt

Därför är det viktigt att vi spolar ner rätt saker i avloppet så att vi kan återföra viktiga ämnen till sitt naturliga kretslopp utan att försämra vår miljö.
- Att människor spolar ned fel saker tror jag ofta beror på okunskap. Därför är det viktigt att sprida kunskap, för att förebygga problemen. Det tjänar vi alla på, säger Johan Eriksson.

Publicerad av: Marks kommun