Frågor och svar sjöledning i Lygnern

Senast uppdaterad den 30 juni 2021

Marks kommun har i och med att överföringsledningen mellan Skene och Hägnen (nordvästra Mark) är i drift, möjliggjort att ansluta utbyggnadsområden till det kommunala VA-ledningsnätet.
Att ansluta Flohult och Dyrenäs är en viktig del i kommunens vatten- och avloppsförsörjningsplan för att förbättra statusen på Lygnern och kunna avveckla enskilda avloppsanläggningar.

Här följer frågor och svar kring arbetet med att förlägga sjöledning i Lygnern.

Varför bygger Marks kommun VA-ledningar till Flohult och Dyrenäs? 

Enligt §6 i lagen om allmänna vattentjänster är kommunen skyldig att bygga ut kommunalt VA i områden som har samlad bebyggelse och mer än ca 15 bostäder. I kommunens VA-plan från 2009 identifieras Flohult och Dyrenäs som sådana utbyggnadsområden. Utbyggnad ska ske både för befintliga och framtida fastigheter. Dessa ledningar ansluts till överföringsledningen i Blåsås, Sätila där spillvatten och vattenförsörjning sker till och från tätorten. Kommunens skyldighet gäller även om utbyggnaden skulle bli mycket dyr, men kommunen är samtidigt skyldig att hålla nere kostnaden för VA-kollektivet (dvs alla som betalar VA-avgifter).

Vad är motiven för ett sjöledningsalternativ?

Anledningen till att kommunen förordar en sjöledning är att genomförda mikrobiologiska riskbedömningar visar att det alternativet innebär en förbättring för sjön jämfört med nuvarande system, även om det värsta skulle hända – att ledningen havererar och orenat avloppsvatten rinner ut i sjön. Det beror på att Dyrenäs och Flohult är så små områden att utsläppet skulle spädas ut snabbt i den stora sjön. Det har beräknats att ett haveri inte innebär risk för ett dricksvattenintag varken i Kungsbacka eller ett eventuellt framtida uttag i Sätila.  Jämfört med övrig påverkan på sjön från tex jordbruk, skulle ett haveri inte innebära en märkbar skillnad i sjön. Sedan lång tid tillbaka har det funnits reningsverk i Sätila och pumpstationer som tyvärr har fungerat dåligt periodvis. Tittar man på badvattenprover från Lygnevi bakåt i tiden så har det trots detta inte förekommit några anmärkningar. Det innebär att sjön har en god förmåga att späda ut ett utsläpp.

Genom att

  • lägga en stumsvetsad ledning av extra kraftigt material,
  • att ha avancerade larm- och avstängningssystem vid avvikande tryck och flöde, samt
  • att ha beredskapsplaner för att åtgärda fel både på ledning och pumpstationer,

så anser kommunen att kostnaden för att dra ledningen landvägen inte är miljömässigt motiverad då det alternativet inte skulle innebära mer än en försumbar miljöförbättring för sjön.

Varför har kommunen inte pratat med berörda tidigare?

2018 tog kommunen kontakt med Kungsbacka kommun, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund och Lygnerns vattenråd för en inledande diskussion. Därefter gjordes riskbedömning och bottenscanning och uppföljande möten med ovanstående. I början av 2020 informerades Länsstyrelsen och då påbörjades arbetet med samrådshandling. Samrådet annonserades i tre tidningar, med syfte att få in synpunkter från alla berörda. Det har aldrig varit avsikten att gå bakom ryggen på någon utan kommunen har tagit kontakt med olika intressenter i olika skeden.

Hur lång är sträckan? 

Ledningssträckan från Dyrenäs till Blåsås är ca 5,2 km lång. 

Kommer de att synas? 

Nej, de planeras att förläggas på sjöbotten och i strandkanten planeras det att om möjligt utföra styrd borrning ut till djupare vatten.

Hur kommer ledningen påverka den aktiva båttrafiken på sjön? 

Det kommer inte att blit någon skillnad jämfört med läget idag. Kommunen kommer dock att ansöka hos länsstyrelsen om ankringsförbud i delar av sjön och göra detta tydligt för allmänheten.  

Finns det kostnadsbesparingar att göra med sjöledningar, kan man inte förlägga i mark? 

Förläggningskostnaderna för sjöledning är ca hälften jämfört med det landförlagda alternativet och påverkan på naturmiljön är mycket mindre. Bottenarean som påverkas är väldigt liten jämfört med på land. På land skulle krävas ett ca 20 meter brett arbetsområde (för schakt, byggväg samt massupplag) vilket skulle innebära avverkning av ca 6 hektar skogsmark i strandskyddsområde. Utöver detta tillkommer ytor i ängsmark och vägmark. Byggtiden blir betydligt längre vid schaktning och sprängning.

Kommunen pratar om att ansluta ledningarna till Sätila, varför inte ansluta t. ex. Dyrenäs till Fotskäl? 

Ledningsnätet i Fotskäl är kopplat till Björketorp och systemet är inte dimensionerat för att ge dricksvatten eller ta emot avloppsvatten från Dyrenäs. Det skulle också innebära en markförlagd ledningssträcka på ca 5 km som skulle schaktas och kräva sprängning. Kommunen anser att påverkan på naturmiljön blir för stor. 

Kommer sjöledningen att läcka ut avloppsvatten i Lygnern? 

Kommunen jobbar för att få ett system där ledningarnas livslängd är 100 år och tittar på lösningar som kan upptäcka eventuella läckage i tid. 

Hur ofta räknar kommunen med läckage som når Lygnern? 

Läckage från stumsvetsade ledningar förekommer i princip aldrig om det inte finns yttre påverkan. Läckage från pumpstationer skulle eventuellt kunna ske i en extrem situation. Eftersom ledningsnäten i Dyrenäs och Flohult inte kommer ta emot dagvatten sker ingen överbelastning vid regn. 

Vid kortare driftavbrott kommer magasin med reservkapacitet som är placerade vid pumpstationerna kunna ta hand om avloppsvatten upp till två dygn. Fel på kommunens pumpstationer åtgärdas alltid omedelbart av jour- eller driftpersonal. Magasinen kan tömmas regelbundet av slamsugningsbil innan de blir fulla tills att normal drift påbörjas igen. Vid strömavbrott genereras dessutom mindre mängd avloppsvatten från hushållen eftersom tvättmaskiner mm inte fungerar.

Vet kommunen hur driftstopp ska hanteras? 

Kommunen har sedan länge väl fungerande rutiner och beredskapsplan för krissituationer. Denna plan ses över om det skulle förläggas en sjöledning och kommer då att kompletteras där det är nödvändigt. 

Hur går kommunen vidare? 

I juni 2021 skickade Marks kommun in en samrådsredogörelse till Länsstyrelsen där samtliga inkomna synpunkter finns hanterade. 

Det kommer sen att tas ett politiskt beslut om att skicka in ansökan om tillstånd för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet till domstolen. Till ansökan bifogas en Teknisk beskrivning samt Miljökonsekvensbeskrivning.

Mark- och miljödomstolen beslutar vilka som sedan ska få handlingarna på remiss och är den myndighet som slutligen beslutar om tillstånd för verksamheten samt eventuella villkor.

Under våren 2021 har Marks kommun hållit digitala informationsträffar för boende i området.

 

Kontaktperson:

Viktor Larsson

Projektledare Gata, Teknik- och serviceförvaltningen

Telefon direkt: 0320-21 71 70

E-post: viktor.larsson2@mark.se

 

Publicerad av: Marks kommun