Nyanländ i Sverige

Senast uppdaterad den 24 juli 2017

Hur ser flyktingsituationen ut i Mark? Nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige 2015. Afghaner, irakier och syrier var de tre vanligaste nationaliteterna bland de asylsökande 2015.

Totalt under förra året tog Marks kommun emot 227 personer i Mark. Av dessa var 123 ensamkommande asylsökande barn och 104 personer med permanent uppehållstillstånd som bosatt sig i kommunen. Den senare gruppen har kommit via någon av Migrationsverkets asylanläggningar eller på egen hand ordnat bostad antingen genom att de själva stått i bostadskö eller flyttat in till anhöriga/bekanta.

Vem ansvarar för flyktingmottagandet i Mark?

Migrationsverket har ansvaret för dem som söker asyl. Under asyltiden bor personerna i något av Migrationsverkets anläggningsboenden eller ordnar boende på egen hand, oftast som inneboende hos någon som är bosatt i kommunen. För barn och unga som är asylsökande, både de som kommer med sin familj och ensamkommande barn har kommunen ansvar att erbjuda barnen att gå i förskola och skola.

När personen beviljats uppehållstillstånd blir han/hon anvisad av Migrationsverket/Arbetsförmedlingen för att tas emot i en kommun.

När det gäller ensamkommande barn som söker asyl har kommunen ett direkt ansvar för att ordna boende och omvårdnad tillfälligt eller under längre tid.

Kommunen har också ett ansvar tillsammans med Migrationsverket att ha särskild uppmärksamhet på de ensamkommande barn som kommer.

När det gäller de flyktingar som får uppehållstillstånd och mottas i Mark erbjuds de vuxna att delta i ett etableringsprogram under en tvåårsperiod. Programmet omfattar bl a kurs i samhällsorientering, svenskutbildning och/eller annan vuxenutbildning, arbetsförberedande åtgärder, stöd och vägledning. Arbetsförmedlingen har samordningsansvaret för åtgärderna medan kommunen många gånger är ansvarig för utförandet.

Barn och unga som får uppehållstillstånd ska erbjudas samhällsservice, bl a utbildning på motsvarande sätt som alla andra invånare.

Rent praktiskt sker detta mottagande av de flyktingar som fått uppehållstillstånd i samverkan med ett antal Sjuhäradskommuner i ett samarbete som kallas BREC, Boråsregionens etableringscenter. Genom detta samarbete får kommunerna en stabil mottagningsorganisation som kan erbjuda service till de nyanlända året runt. Det finns mottagningskontor ute i respektive kommun.

Kommunen får ekonomisk ersättning från Migrationsverket under dessa två år. Även den enskilde personen har ersättning, som betalat ut via försäkringskassan under denna så kallade etableringstiden.

Det finns många begrepp: ensamkommande, nyanlända och asylsökande. Vad betyder de?

Asylsökande: är en utländsk medborgare som efter att ha tagit sig till Sverige ansöker om skydd mot förföljelse.

Nyanlända: är allmänt en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Enligt skollagen är nyanlända ett vidare begrepp. Omfattar alla elever som bott utomlands de senaste fyra åren oavsett om de är asylsökande eller har uppehålls-tillstånd av andra skäl.

Inresta anhöriga till asylsökande: avser personer som fått uppehållstillstånd grundat på anknytning till en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som sedan återförenas med make/maka/föräldrar/barn i Sverige.

Ensamkommande barn och ungdomar: ett ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.

Olika former av boenden

Alla människor som söker asyl ska få någonstans att bo – att ordna detta ingår i Migrationsverkets uppdrag, utöver att pröva deras asylansökan.

Asylsökande kan välja att ordna ett eget boende, både under asylprocessen och efter besked om uppehållstillstånd, det kan exempelvis vara hos anhöriga eller vänner.

Asylsökande som fått uppehållstillstånd i Sverige ska erbjudas boende i en kommun (kommunplacering). Arbetsförmedlingen ska anvisa boendet som är en del av den nyanländas etableringsplan. Men det är kommunerna som är skyldiga att anordna boendet för denna grupp. Den etableringsersättning som den enskilde får är beräknad så att den ska täcka hyreskostnaden.

Ankomstboenden

Det första boende den asylsökande kommer till är ett ankomstboende. Där ska de stanna en kort tid, vanligen en till sju dagar tills de registrerat sin ansökan på Migrationsverket. Det är Migrationsverket som driver ankomstboenden.

Privat leverantör driver ankomstboendet: När Migrationsverkets egna ankomstboenden inte räcker till upphandlar verket ett tillfälligt ankomstboende för asylsökande. Avtal på några veckor upp till sex månader tecknas med privata leverantörer som även ansvarar för mat och annat praktiskt på boendet. Det kan vara exempelvis tidigare hotell eller vandrarhem.

Asylboenden

När asylsökande har registrerat sin ansökan flyttar de vidare till ett asylboende i väntan på asylutredning och beslut om uppehållstillstånd.

Migrationsverket hyr lägenheter eller kollektivt boende: boendet kan vara en lägenhet som delas med andra asylsökande; det kan också vara ett kollektivt boende med självhushåll, exempelvis före detta student- eller äldreboende. Migrationsverket hyr dessa lägenheter eller fastigheter.

Privat leverantör driver anläggningsboendet: vanligast idag är boende på en anläggning som drivs av leverantören, exempelvis ett tidigare hotell, vandrarhem eller en stugby, där kost, logi och annat praktiskt sköts av leverantören. Det sker genom ramavtal eller direktupphandlingar.  

Den asylsökande är hänvisad till det asylboende där det för tillfället finns plats. Det kan vara i en annan kommun än där den asylsökande registrerats eller där ankomstboendet ligger. Ett exempel på ett asylboende som drivs av privat leverantör är hotellet i Kinna.

Övriga benämningar

Ankomstboende benämns ibland som: korttidsboende, transitboende, fördelningsboende.

Asylboende benämns ibland som: långtidsboende, anläggningsboende, tillfälligt asylboende.

Utreseboende eller förvar: de används i huvudsak för att säkerställa att en person är tillgänglig så att ett beslut om avvisning eller utvisning kan genomföras.

Boende för ensamkommande barn

Ensamkommande flyktingbarn som anländer tas om hand av kommunen och inom särskilda mottagningsplatser. Barnen flyttas sedan till ett boende anpassat för barnet, exempelvis ett familjehem, stödboende eller HVB-hem (hem för vård eller boende). Mottagandet av minderåriga barn utgår från socialtjänstlagen.

Vad är HVB? 
Ett HVB är en verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. När ett HVB tar emot målgruppen ensamkommande barn är syftet med verksamheten att ge barnen omvårdnad, stöd och fostran. 

Vad är stödboende? 
Ett stödboende är en verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda i åldern 16-20 år i ett eget boende med individanpassat stöd.

Ensamkommande barn kan placeras i ett hem för vård eller boende (HVB) eller i ett stödboende. Avgörande för vilken form av boende som kan bli aktuellt för respektive barn är åldern på barnet och vilket behov av stöd barnet har.

Det är endast verksamheter som drivs i enskild regi som behöver tillstånd. Kommuner och landsting behöver inte tillstånd, men är skyldiga att anmäla verksamheten till IVO:s register.

Ensamkommande barn kan placeras i stödboende om de är 16 eller 17 år men endast om det finns särskilda skäl. Det är socialnämnden som ska bedöma om det kan finnas särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara att barnet bedöms vara moget och förberett för att på ett bra sätt klara av att bo och leva i ett eget boende, att barnet anses moget i övrigt och att barnet själv har uttryckt en önskan att bo i ett eget boende. 

Fler gode män

Personer som genomgått utbildning till god man för ensamkommande barn och som anmält intresse för att åta sig uppdrag i Mark är idag drygt 60. Av dessa har ca 15 uppdrag som god man (uppgift 2016-02-22). Kommunens ambition är självklart att dessa ska bli flera.

Asylsökande barn

Barns rättigheter under asylprocessen skiljer sig från vuxnas.

Asylsökande barn har rätt att komma till tals

Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt - ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas ska handläggaren, så mycket som möjligt, anpassa utredningen efter barnets ålder, mognad och hälsa. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen. Det kan vara en förälder, en annan vårdnadshavare, en god man och/eller ett offentligt biträde.

Alla barn har rätt att gå i skolan

Alla barn har rätt att gå i skolan och kommunen där de bor ska se till att de får gå i skolan på samma villkor som andra barn och ungdomar i kommunen. Det gäller förskolan, grundskolan och gymnasiet.

En ungdom som har börjat studera på gymnasiet före han eller hon fyller 18 har rätt att gå färdigt gymnasiet. Även här får kommunen ekonomisk ersättning från Migrationsverket, vissa pengar måste kommunen eftersöka medan andra ingår i den schablonersättning som kommunen får.

Alla barn har rätt till vård

Asylsökande barn har rätt till samma kostnadsfria sjukvård och tandvård som andra barn i samhället. Det är regionen som ansvarar för vården. Regionen får ersättning av staten, genom Migrationsverket, för vården av asylsökande.  

Publicerad av: Marks kommun