Sidans innehåll
Inventering av förorenade områden
Sedan 1999 har man arbetat med att inventera förorenade områden och i det arbetet har man utvecklat en metodik för att kunna prioritera arbetet. Metoden kallas MIFO-modellen, metodik för Inventering av Förorenade områden.
Vem gör MIFO-undersökningen?
De flesta MIFO-undersökningar har genomförts av Länsstyrelsen men även kommunerna har ålagts eller på eget initiativ genomfört en del undersökningar. I samband med att miljöfarliga verksamheter läggs ned ställer bygg- och miljönämnden i vissa fall krav på att vissa undersökningar eller utredningar behöver göras enligt MIFO-metodiken.
Behöver jag som verksamhetsutövare eller fastighetsägare göra något?
Om du ska avveckla en verksamhet kan du behöva genomföra markundersökningar för att säkerställa att fastigheten inte behöver saneras. Krav kan även ställas på att fastighetsägare ska utföra såväl orienterade studier (Fas 1) som miljötekniska markundersökningar (Fas 2). En del fastigheter har redan inventerats och riskklassats enligt MIFO fas 1 av Länsstyrelsen. Miljöenheten arbetar med det långsiktiga målet att flertalet av dessa fastigheter undersöks enligt MIFO fas 2 och kan därför ställa krav på fastighetsägare eller verksamhetsutövare för att få undersökningar genomförda.
Om din fastighet redan är undersökt enligt MIFO fas 1 men inga markundersökningar har gjorts ännu kan det vara aktuellt att utföra sådana. Kontakta miljöenheten för mer information och rådgivning.
Information och dokument för MIFO-inventering
Här finner du MIFO-blanketter och mer information om du behöver göra en MIFO-inventering.
MIFO - mallar, checklistor och handläggarstöd
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
MIFO fas 1
Fas 1 är en historiskt orienterande och ofta teoretisk studie. Uppgifter om verksamheten samlas in, med tyngdpunkt på historiska uppgifter kopplade till möjliga föroreningsrisker. Det görs t ex via arkiv, intervjuer och kartstudier. Redan utförda markundersökningar är viktiga men inte nödvändiga i denna fas. Uppgifter om nuvarande och tidigare verksamheter på platsen är av intresse. Fokus är på verksamheter som har funnits på fastigheten, eller inom området, innan nuvarande verksamhet startade. Det är även viktigt att dokumentera om dagens verksamhet legat på andra platser. Inventeringen ska mynna ut i att objektet får en riskklass.
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklass 1 | Mycket stor risk för negativa effekter på människa och miljö |
Riskklass 2 | Stor risk för negativa effekter på människa och miljö |
Riskklass 3 | Måttlig risk för negativa effekter på människa och miljö |
Riskklass 4 | Liten stor risk för negativa effekter på människa och miljö |
Vem utför inventeringar?
Det finns en rad olika konsultfirmor som kan hjälpa till med inventering enligt MIFO. I det fall verksamhetsutövaren själv inventerar så blir det verksamhetsutövarens uppgift att sätta sig in i MIFO-proceduren genom att läsa Naturvårdsverkets rapport 4918. Länk till rapporten finns i rutan Länkar och dokument nedan. Inventeringen kan utföras delvis av verksamhetsutövaren (som samlar ihop material) och delvis av en konsult (som kan metodiken och som snabbt kan göra en bedömning av riskklassen utifrån bakgrundsmaterialet).
Varför inventerar inte kommunen själva objekten?
En del material finns kanske redan på kommunen? Det kan finnas lite material i form av beslut och olika handlingar på kommunen men det är verksamheten som har ansvaret för att sammanställa ett underlag enligt MIFO-metodiken för att sedan kunna göra en bedömning av riskklass.
Vad händer efter det att kommunen fastslagit riskklass?
MIFO fas 1 möjliggör för tillsynsmyndigheten att prioritera vilka verksamheter eller fastigheter som behöver utredas vidare. MIFO fas 1 utgör inte underlag för att bedöma eventuellt ansvar för föroreningar. Det utgör inte heller underlag för att avgöra om det behöver saneras eller inte. För att avgöra detta behöver en inventering enligt MIFO fas 2 (bygger på kunskap från markundersökningar) och andra bedömningar utföras.
Vilka fördelar finns det med att utföra en inventering enligt MIFO fas 1?
- Ökad kunskap om platsen, företaget och dess historia sett ur ett miljöperspektiv.
- Information om företaget kan fångas upp via exempelvis intervjuer med anställda.
- Information kring processer, restprodukter, incidenter etc. kan dokumenteras och åtgärdas.
- Kostnader för eventuella åtgärder kan bli lägre om problem identifieras tidigt. En liten förorening i hög koncentration är billigare att sanera än en förorening som spridits över ett stort område.
- Kännedom om föroreningssituationen kan underlätta inför framtida utbyggnationer, grävarbeten etc.
- Viktig information att ha vid en eventuell försäljning av fastigheten.
Förklaringar till MIFO-blanketterna
Blanketterna, A-D, fylls i så gott som möjligt. På E-blanketten görs en sammanfattning av de andra blanketterna och en riskklassning med hjälp av riskklassningsdiagram. Fyra parametrar ligger i huvudsak till grund för riskklassningen; Föroreningarnas farlighet, Föroreningsnivå, Skyddsvärde/Känslighet och Spridningsförutsättningar. För att kunna göra bedömningar av till exempel föroreningarnas farlighet används tabeller i Naturvårdsverkets rapport 4918 för jämförelse.
Vid genomgång av blanketterna bör man veta att alla fält inte behöver vara ifyllda för att en slutgiltig riskklassning ska kunna göras. Att vissa fält lämnats tomma kan dels bero på att informationen saknas eller att tillgänglig information inte är relevant för objektet. Här ges förtydliganden till vissa begrepp som förekommer i blanketterna.
Riskklassning
Riskklassningen bygger på en samlad bedömning av sannolikheten att ett förorenat område kan ge upphov till oönskade effekter på miljön och människors hälsa. Följande aspekter behandlas:
- Hanterade kemikaliers farlighet: Hälso- och miljöfarligheten bedöms hos de ämnen som har konstaterats eller antas förekomma på objektet. Bedömningen grundar sig i huvudsak på kemikalieinspektionens klassificering och märkning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter. (Rapport 4918, s. 20–22)
- Föroreningsnivå: En uppskattning av områdets föroreningsgrad avseende halter och mängder. Uppmätta halter jämförs med riktvärden, bakgrundshalter och andra jämförvärden. (Rapport 4918, s. 24–32)
- Spridningsförutsättningar: Förutsättningarna för spridning av föroreningar inom hela påverkansområdet bedöms. Påverkansområdet utgörs i de flesta fall av ett betydligt större område än det förorenade objektsområdet. (Rapport 4918, s. 33–44)
- Känslighet och skyddsvärde: Skyddsvärde handlar om att bedöma vilken exponering som miljön kan utsättas för idag och i framtiden och vilket skyddsvärde exponerad miljö har. Känslighet på ett objekt bedöms genom att titta på vilken exponering som människor kan utsättas för idag och i framtiden och vilken känslighet eventuellt exponerade grupper av människor har. (Rapport 4918, s. 45–47)
Blankett A – Administrativa uppgifter
”Preliminär riskklassning enligt BKL”
Branschkartläggningen (BKL) är en översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige. Kartläggningen genomfördes under åren 1991–1994 i samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Syftet var att identifiera de viktigaste branscherna och att ge dessa en branschklass. BKL är ingen heltäckande inventering eftersom inte samtliga enskilda verksamheter/objekt har identifierats, än mindre inventerats. Den riskklassning som gjorts enligt MIFO-metodiken baseras på en mer omfattande inventering och den kan i många fall skilja sig från den preliminära riskklassningen enligt BKL.
”Bransch”
I en del fall har verksamheter i olika branschkategorier bedrivits inom samma objekt, under samma eller olika perioder, detta anges i blankett A med dubbel branschtillhörighet.
”Områdets/fastighetens koordinater”
Angivna koordinater är en ungefärlig lägesbestämning av objektet som syftar till att underlätta en sökning i GIS-databas eller liknande. Koordinaterna anger inte det förorenade områdets exakta lokalisering, för detta krävs fördjupade undersökningar. Motsvarande gäller för koordinaterna i blankett B.
Blankett B – Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning
”Konflikter”
Objektets geografiska läge och föroreningssituation kan vara i konflikt med exempelvis intressen rörande vattenförsörjning, jordbruk, skogsbruk, friluftsliv, naturvård, kulturvård och närliggande bostadsområden. Förestående ägarbyten eller detaljplaneförändringar utgör också potentiella konfliktsituationer. Konfliktsituationer med natur – och kulturvård är avgörande för bedömningen av ett områdes skyddsvärde (se blankett E).
Blankett C – Föroreningsnivå
”Tillstånd”
Indelningen talar om hur allvarliga effekterna är för ekosystemet och dess biologiska mångfald eller på människors hälsa. I vissa fall ligger enbart statistisk fördelning av nationella data till grund för bedömningen.
”Avvikelse från jämförvärde”
Beskriver graden av mänsklig påverkan. Avvikelsen brukar anges som kvoten mellan uppmätt värde och jämförvärde, där jämförvärdet representerar ett naturligt tillstånd utan antropogen påverkan, dvs genom mänskliga aktiviteter.
Blankett D - Spridningsförutsättningar
Blankett E – Samlad Riskbedömning
Denna blankett är en sammanvägning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån (blankett C), spridningsförutsättningarna (blankett D) samt känslighet/skyddsvärde för objektet.
”Känslighet”
En bedömning av exponeringsriskerna för människor. Denna bedömning görs på individnivå, det spelar alltså ingen roll om det är en eller flera människor som kan påverkas. Avgörande är framför allt i vilken grad människor exponeras, och extra hänsyn tas till vattentäktsfrågor och om barn ingår i riskgruppen för exponering.
”Skyddsvärde”
En bedömning av exponeringsriskerna för miljön inom objektet och påverkansområdet. Skyddsvärdet bedöms för de arter eller de ekosystem som exponeras för föroreningarna på området.
Principerna för indelning av både Känslighet och Skyddsvärde kan hittas i Naturvårdsverkets Rapport 4918, tabell 8 respektive tabell 9.
”Riskklassningsdiagram”
Diagrammet är ett redskap för att lättare få en överblick över de faktorer som påverkar helhetsbedömningen. Man bör dock ha i åtanke att alla faktorer inte syns i ett så förenklat grafiskt verktyg, vissa faktorer väger t.ex. tyngre än andra. Därför finns också en skriftlig motivering till riskklassningen.
”Motivering”
I motiveringen ges en sammanfattning av den information som har lett till den slutliga riskklassningen. Bedömningen baseras på ett ”troligt men dåligt” fall.
Kontakta miljöenheten
Telefon går via kontaktcenter
Telefon: 0320-21 70 00
Mejladress: miljoenheten@mark.se
Uppdaterad:
Informationsägare: Samhällsbyggnadsförvaltningen