Ung livsstil

Marks kommun deltog 2022 i forskningsprojektet ”Ung livsstil”, som görs av Forsknings- och utvärderingsgruppen Ung livsstil. Huvudsyftet med den här undersökningen är att studera ungdomars levnadsvillkor, livsstil, delaktighet, inflytande och preferenser i Mark.

Bakgrund och syfte

Marks kommun ska bli Bästa barnkommun. Det betyder att alla elever ska klara godkända betyg i årskurs nio – det som också kallas fullföljda studier. För att lyckas behövs bland annat trygghet, god hälsa och en jämlik fritid.

För att få mer kunskap om vad som behöver förbättras för barnen i Marks kommun, har ett samarbete med forskargruppen Ung livsstil inletts.

Ung livsstil möjliggör ny kunskap om exempelvis läsvanor och föreningsdeltagande, men framför allt samband mellan vanor och levnadsvillkor. Exempelvis kan vi nu se vilka levnadsvillkor som främst påverkar hälsosituationen eller den fysiska aktiviteten. Detta gör att vi som lokalsamhälle får bättre möjlighet att rikta våra resurser och insatser dit de gör störst nytta.

Undersökningen i Mark genomfördes som en enkätundersökning på högstadiet under 2022. De viktigaste resultaten har tidigare presenterats för kommunens presidier och chefer. Nu kommer själva rapporten från forskarna.

Sammanfattning av de viktigaste resultaten

Många av resultaten motsvarar vad som kan förväntas utifrån Marks sociodemografiska situation. Mark är också i många fall en ”mediankommun” i jämförelse med andra, exempelvis när det gäller deltagande i idrottsförening. Det samlade utbudet av offentligt subventionerade fritidsaktiviteter i Mark når en stor majoritet av undersökningsgruppen.

Flera resultat liknar de som framträder i andra kommuner, så som att ungdomar i de lägre socioekonomiska grupperna är mindre fysiskt aktiva och i mindre utsträckning med i en idrottsförening. Ytterligare likheter mellan kommuner framträder på hälsoområdet, där tjejer upplever att de i större utsträckning har sämre hälsa och fler psykosomatiska besvär än killar. Tjejer är också mer rädda än killar när de är ute på kvällarna. Ett annat viktigt resultat, som även syns i andra kommuner, är att det finns en mycket stark koppling mellan ungdomars hälsosituation och förtroende för föräldrar.

Ungdomar i Mark läser böcker i låg utsträckning jämfört med andra kommuner, och killar läser i mindre utsträckning än tjejer. Ungdomar i Mark upplever sina chanser i livet som sämre än vad ungdomar i flera andra kommuner gör. Tjejer i Mark skattar sin hälsa som sämre i förhållande till tjejer i flera andra kommuner.

De skillnader som återfinns mellan Marks olika geografiska områden kan i stort återföras på olikheter i socioekonomiska och sociodemografiska faktorer.

Tips för hur rapporten kan läsas

Rapportens viktigaste resultat finns sammanfattade i abstraktet.

Den som vill få en förhållandevis snabb ingång till rapporten rekommenderas att läsa kapitel 1 (Inledning och syfte), kapitel 2 (Undersökningen) samt kapitel 22 (Slutdiskussion). Slutdiskussionen innehåller dock inga tabeller, för dessa hänvisas läsaren till respektive kapitel.

Samtliga kapitel i rapporten som behandlar undersökningens resultat kan läsas fristående. De innehåller även en sammanfattning på slutet. För den som vill få en snabb inblick i ett område kan det räcka att läsa sammanfattningen.

Rapporten i helhet Pdf, 20.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Exempel på vad Marks kommun gjort/planerar utifrån Ung livsstil samt andra kunskapsunderlag

Resultaten från Ung livsstil har bland annat påverkat inriktningen på insatser i det kommungemensamma arbetet mot Bästa barnkommun, som exempel kan nämnas

• Anställande av läsambassadör på prov, för att stärka läsvanorna. Det pågår även ett språkutvecklingsprojekt för förskolans barn och pedagoger, en satsning som heter Rösträtt.
• Idrottsprojekt pågår för att försöka hitta nya sätt att nå grupper som i lägre utsträckning är fysiskt aktiva och deltar i idrottsförening. Vi kommer även under 2025 prova konceptet ”Aktivitet förebygger”, i syfte att skapa en brygga mellan skolan och fritiden.
• Skolsociala team har utvecklats, för att motverka problematisk skolfrånvaro. I insatsen ingår ibland även personal med kulturell/pedagogisk kompetens.
• Under 2025 kommer en familjekoordinator att anställas, som ett sätt för familjer att få stöd och vägledning, utan koppling till myndighetsutövning. Familjekoordinatorn kommer att utgå från familjecentrum Prisman.
• Under 2023–2024 har flera insats genomförts för att utveckla ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande. Det har bland annat genomförts dialoger mellan politiker, ungdomar och tjänstepersoner. Ett antal av de förslag som framkommit vid dialogerna har genomförts. Insatsen permanentas från och med 2025.

Ovanstående insatser har tagits fram genom ett arbetssätt där vi sätter behoven hos målgruppen i centrum och organiserar oss utifrån denna – en så kallad matrisorganisation (till skillnad från den ordinarie linjeorganisationen, där respektive enhet/verksamhet arbetar mer oberoende av helheten.) Vi har också som princip att försöka undvika för mycket planering/utredning, och i stället testa för att därefter utvärdera vad som ger effekt. För testandet finns en särskild budget. Syftet är att skapa förutsättningar för förbättringar och innovation.