När du skriver ett arbete behöver du ange vilka källor du använt dig av för att hitta information. Att använda någon annans idéer utan att ange källan innebär att du plagierar. Genom att hänvisa till dina källor ger du stöd och trovärdighet till dina egna idéer.
Referenserna, det vill säga hänvisningarna till det material du använt dig av, är till för att läsaren enkelt ska kunna se vilket arbete du hänvisar till och själv hitta till det materialet.
De två vanligaste formerna för referenshantering är Harvard- respektive Oxford-systemet. Harvard-systemet innebär att man sätter hänvisningarna inom parentes i den löpande texten, medan du i Oxford-systemet utnyttjar noter, som antingen placeras längst ner under texten på varje sida eller efter varje kapitel.
I följande exempel ser du hur Harvard-systemet är upplagt:
The development of information research has increased considerably the interaction of emerging information science with other disciplines." (Vickery, 1994, s 7)
Eller om du istället vill återge med egna ord andra forskares resultat och slutsatser så refererar du på följande sätt:
Vanligtvis skiljer man på rationell och empirisk ... (McLauglin, 1978).
Referenslistan (kan också kallas för källförteckning eller litteraturförteckning) är en mycket viktig del av dokumentet och den måste vara fullständig och korrekt. Allt som använts vid tolkning och analys måste finnas med.
Referenslistan ska innehålla fullständiga referenser till motsvarande citeringar och referat i din text. Referenser i texten måste stämma överens med referenserna i listan.
Referenslistan skrivs i bokstavsordning efter författarnas namn. Om det är flera medförfattare till en källa går du efter den förstnämnde.
Om en författare skrivit flera publikationer ordnas de efter publiceringsår. Publikationer som skrivits av en författare ensam ska angers före arbeten där hen endast är medförfattare. Om en författare skrivit flera arbeten samma år brukar man särskilja dem genom att markera med a, b, c efter årtalet, till exempel 1978 a, 1978 b.
Det är också viktigt att skilja mellan olika typer av dokument. Till exempel en tidskriftsartikel:
Smith, H.E. (1997), The harmony of chaos, in Journal of Science 33(2), p.144-152.
Vilket vi istället här presenterat som om den vore en bok i ett kortare format:
Smith, H.E., The harmony of chaos. 1997.
Skrivet i kortare format är det stor risk att läsaren aldrig hittar arbetet vilket man som uppsatsskrivare alltid ska undvika!
Nedan följer några exempel på referenshantering som du kan använda för att se hur upplägget blir i olika mediatyper som ni kan referera till.
Mall: Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Titel. ev. Upplaga. Förlagsort: Förlag. ev.ISBN. ev. sidor.
Exempel: ”Harris, Nathaniel. (1999). Krigen i forna Jugoslavien. Malmö: Gleerups. 91-40-63284-9. Sid. 110-120”
Mall: Författare. Utgivningsår ” Rapporttitel” Utgivningsort: Utgivare. Rapportkod ISRN (ISBN / ISSN)
Exempel: Ekman, Tomas. 1996. "Vision i fast form: tunnelbana och förort i 40-talets Stockholm." Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. ISRN: KTH/HST/WP--96/6--SE.
Mall: Uppslagsverkets namn. (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. Band. Sidor. Uppslagsord.
Exempel: ”Nationalencyklopedin. (1991). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Bd 11. s. 365. Kosovo”
Mall: Författarens efternamn, förnamn. Artikelns titel. Tidskriftens namn.
År, Nummer, Sidor.
Exempel: ”Drakulic, Slavenka. Alla har ett inre monster: krigsförbrytartribunalen. Sydsvenska Dagbladet. 2009-10-30”
”Truedson, Lars. Kriget i Bosnien lever än – trots tio år av fred. Amnesty Press 2005:2. sid. 4-7”
Mall: Ansvarig för sidan, författare/upphovsman, organisation. Publiceringsdatum/datum för senaste uppdatering. Rubriken eller titeln på sidan. Webbadressen/URL. Datum när sidan hämtades. Samt när du senast besök källan. Det är ofta bra att återbesöka dem till och från utifall något uppdaterats.
Exempel: Nationalencyklopedin, Jugoslaviska krigen, http://www.ne.se/lang/jugoslaviska krigen, hämtad 2012-11-21.
Exempel: Utrikespolitiska institutet. 2012-10-29 Kroatien, https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kroatien/, hämtad 2012-10-29.
Mall: Titel. datum. klockslag. Kanal.
Exempel: Aktuellt. 2011-11-11.kl 21.00. SVT2
Mall: Namn. titel/företag/organisation. Datum.
Exempel: Bildt, Carl. Utrikesminister (M). 2011-02-02.
I Oxfordsystemet, som också kallas (fot-)notsystemet, består källhänvisningen normalt av en upphöjd siffra efter meningen (kallas not) och en fotnot längst ner på sidan i form av en siffra som följs av förklarande text eller en källhänvisning.
Om du tar med all information om källan direkt i fotnoten är det ”ibland” inte nödvändigt att skriva en referenslista i slutet av ditt arbete. Hör alltid med din lärare vad som gäller.
För att lägga till fotnot så ställ markören på den plats där du vill ha den.
Klicka på Referenser > Infoga fotnot. Word infogar då ett referenstecken i texten och lägger till fotnotstecknet längst ned på sidan.
Exempel:
1 Jonas Tallberg. EU:s politiska system. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2004, s,65.
Om du istället väljer att skriva förkortad information i fotnoten bara ska en referenslista alltid tas med i slutet på arbetet. Refererar du till samma källa flera gånger räcker det att andra gången ta med författarens efternamn, verkets titel och sidnummer.
Exempel:
1 Jonas Tallberg. EU:s politiska system. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2004, s,65.
2 Tallberg. EU:s politiska system, s,79.
Om du har en källa som du vill referera till flera gånger i rad så kan du skriva "ibid." (Är en förkortning av ibidem, latin för samma plats) och sidnummer.
Exempel:
1 Jonas Tallberg. EU:s politiska system. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2004, 65.
2 Tallberg. EU:s politiska system, 79.
3 Ibid., 66
Om publikationen har en till tre författare så skriver du alla namn. Vid fyra eller fler författare skrivs enbart första namnet följt av "et al".
Om det saknas författarnamn på exempelvis en webbsida anger du istället organisationen som publicerat den. Saknas både författare och organisation börjar fotnoten med titeln på verket.
Citat är en ordagrann återgivelse ur en källa och skrivs inom citationstecken. Fotnoten placeras direkt efter citatet.
Exempel: ”Referenstekniken är en kunskap som du kommer att ha mycket nytta av under din process med att skriva vetenskapliga rapporter.” 9
Fotnoten blir: 9 Pia Mattsson & Anders Örtenblad, Smått och gott. Om vetenskapliga rapporter och referensteknik (Lund: Studentlitteratur, 2008), s. 54. 10
Citera sparsamt när du hänvisar till källor ofta är det bättre att referera, dvs. att återge med egna formuleringar. Då visar du att du har förstått vad du har läst och att du kan förhålla dig till källan på ett självständigt sätt. Citat passar bättre när du exempelvis återger utdrag ur intervjuer eller ur ett undersökningsmaterial.
När du utformar fotnoten och referensen till en tidskriftsartikel ska du använda följande modell:
Mall: 1 Författarens/författarnas namn, ”Artikelns titel”, Tidskriftens titel volym: nummer (årtalet för artikelns publicering), sidor.
Exempel: 2 Hanoch Ben-Pazi, ”Messianism’s Contribution to Political Philosophy. Peace and War in Levinas’s Totality and Infinity”, International Journal for Philosophy of Religion 81:3 (2017), s. 302.
I efterföljande fotnoter: 3 Ben-Pazi 2017, s. 295–296.
I referenslistan: Ben-Pazi, Hanoch, ”Messianism’s Contribution to Political Philosophy. Peace and War in Levinas’s Totality and Infinity” International Journal for Philosophy of Religion 81:3 (2017), s. 291–313.
Tänk på att när du refererar till webbversionen av tidningen ska du ha med en länk till artikeln samt datumet för när du läste den.
Exempel: 5 Thomas Steinfeld, ”Turismens värld står vid vägs ände”, Svenska Dagbladet (SvD) 7/1 2011, http://www.svd.se/turismens-varld-star-vid-vags-ande/om/kultur:understrecket [hämtad 2017-03-30].
I efterföljande fotnoter: 6 Steinfeld SvD 7/1 2011.
I referenslistan: Steinfeld, Thomas, ”Turismens värld står vid vägs ände”, Svenska Dagbladet (SvD) 7/1 2011. http://www.svd.se/turismens-varld-star-vid-vags-ande/om/kultur:understrecket [hämtad 2017-03-30].
Publicerad av: Marks Gymnasieskola