Betande djur är en tillgång i samhället. De hjälper till att hålla landskapet öppet och bidrar på många sätt till människors hälsa och välbefinnande. Även gödseln från djuren är en tillgång i odlingslandskapet men gödselhanteringen kan leda till övergödning och förorening om den inte sköts på rätt sätt.
Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Gödsel innehåller både kväve och fosfor. Det är därför viktigt att gödsel förvaras och hanteras på ett sätt sådant att miljöpåverkan blir så liten som möjligt.
Direktivet ställer krav på att medlemsländerna dels ska peka ut områden som är känsliga för nitrat-kväve och dels ställa krav på lagring och spridning av gödsel utifrån de områdena. Sedan 1:a januari 2013 tillhör församlingarna Kinna, Sätila, Hyssna, Hajom, Berghem, Fotskäl, Tostared, Surteby-Kattunga, Öxnevalla, Horred och Istorp i Marks kommun så kallat nitratkänsligt område.
Hur gödseln ska förvaras och spridas beror också på hur många djurenheter som finns på fastigheten.
Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter ska ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt tio månader vid annan djurhållning.
Jordbruksföretag med fler än 10 djurenheter skall ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt tio månader vid annan djurhållning.
På fastigheter med fler än 2 djurenheter inom nitratkänsligt område gäller krav på att kunna lagra gödseln i minst 6 månader, oavsett djurslag. I övrigt finns inga generella bestämmelser, men om fastigheten till exempel ligger nära vattendrag, sjöar eller inom vattenskyddsområde, kan krav ändå ställas på att gödseln ska lagras på en gödselplatta eller liknande.
Utrymmet för gödsellagringen ska vara utformade så att avrinning eller läckage till omgivningen inte riskeras. Exempel på utrymmen kan vara en gjuten platta med kantstöd och klack, container eller en tät kärra. Även om krav inte ställs på tät lagring ska gödseln ändå hanteras på ett sätt så att näringsläckaget till miljön minimeras. Det innebär till exempel att gödselstacken inte ska placeras nära dricksvattentäkter och vattendrag.
Det är inte tillåtet att förvara gödsel i skogen, gödseln ska ingå i kretsloppet och återföras till åker eller rabatter så att näringen tas upp av växtligheten.
I detta dokument finns mer information om kompostering i fält (stukalagring) och hur kasserat foder ska tas om hand.
Spridningsförbud gäller i Marks kommun från 1 november till och med 28 februari. Utanför nitratkänsligt område kan spridning ändå ske om gödseln brukas ned inom 12 timmar. I alla områden gäller att vid fler än 10 djurenheter får stallgödsel motsvarande maximalt 22 kg fosfor per hektar och år, räknat över en femårsperiod, spridas.
Vid spridning av naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet inom område med detaljplan eller inom 200 meter från sådant område, gäller enligt kommunens lokala föreskrifter följande:
För spridning inom nitratkänsligt område gäller dessutom att spridning inte får ske närmare vattendrag än 2 meter och inte heller på mark som lutar mer än 10% mot ett vattendrag.
Yrkesmässig hantering av gödsel inom primär och sekundär skyddszon kräver tillstånd från Miljönämnden. Ansökningsblankett för detta hittar du i vårt blankettarkiv eller under fliken e-tjänster.
Publicerad av: Marks kommun