Senast uppdaterad den 8 oktober 2020
Pilotprojektet på Ängskolan i Skene med matsalsvärdar gav resultat från start. En tidigare stressig och stökig miljö i matsalen har ändrats med ökad trivsel och hänsyn. Fler skolor vill nu ta efter.
Satsningen med matsalsvärdar på Ängskolan i Skene började redan vid skoluppstarten i augusti i år.
- Nästan direkt märktes en tydlig positiv förändring med ökad trivsel och hänsyn, berättar Margret Carlsson, kock och får medhåll av dagens två matsalsvärdar.
- Ljudvolymen är lägre och det inte lika skräpigt kring borden och man visar hänsyn mer.
Med vad som först kan verka som enkla grepp har Ängskolan fått måltiderna på skolan att bli mer trivsamma och lugna.
Ett första grepp var att sätta filttassar på alla stolar för att få bort alla störande ljud när stolar drogs ut och in från borden, och med det sänktes ljudvolymen avsevärt. Nästa steg var att sätta upp och placera ut skyltar som tydligt visar hur alla kan begränsa smittspridningen av coronaviruset covid-19 med bra hygienrutiner. Det kan vara att alltid ta nytt glas när man vill fylla på med mer vatten, smöra smörgåsen när man satt sig vid bordet och viktigast allt - att tvätta händerna. Och så var det att introducera matsalsvärdar under måltiderna.
- Klädseln för matsalsvärdarna är enhetlig med förkläden och t-shirts med tydligt tryck på ryggen som visar vilka som är matsalsvärdar. Eleverna har tagit uppgiften på största allvar och genomfört på bästa sätt, säger Maria Forsman Franzén, enhetschef för Kost och städ.
Tanken är att alla elever ska få vara matsalsvärdar med ett roterande veckoschema. Klass för klass ansvarar för sina veckor och utser vilka två som har hand om värdskapet. I höstens pilotprojekt blev årskurs 8 först ut med att utse sina matsalsvärdar.
Hur har det gått då? Jo, den här veckans matsalsvärdar tycker det har varit en del att göra med att torka borden men det är inte lika stressigt och stökigt i matsalen längre. Ibland har de fått säga till om någon kompis glömt ta med sitt glas eller sina bestick när de ätit klart. Men det har blivit mycket bättre för ingen vill att ens kompis ska behöva plocka upp efter en, menar de.
En annan positiv effekt är att kökspersonalen kunnat fokusera på det de egentligen ska göra med att förbereda och planera för elevernas måltider.
Kommunens mål utifrån Agenda 2030 är att bland annat halvera matsvinnet under de kommande tio åren och Ängskolan är på god väg mot målet.
- Med trivsel och matro och när vi har vår flervalsmodell för måltiderna fullt ut kan vi minska vårt matsvinn, förklarar Maria Forsman Franzén. 
Den lyckade satsningen på Ängskolan har fått gehör både i och utanför kommunen och fler skolor vill nu ta efter. Maria Forsman Franzén och hennes medarbetare berättar gärna för intresserade hur man genom ökat elevengagemang kring mat och måltider med matsalsvärdar kan förbättra trivseln i matsalen och i förlängningen minska matsvinnet.
Marks kommun arbetar sedan tidigare med stort fokus på lokalproducerad, näringsriktig och hållbar mat. I år startade även ett övergripande projekt inom kommunen med fokus på att minska matsvinnet. Målet för 2021 är en minskning från 53 gram till 43 gram matsvinn per portion och en halvering till 2030. I Matsvinnsprojektet samarbetar Teknik- och serviceförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen med att genomföra en rad åtgärder för att minska såväl matsvinn som kostnader för näringsriktig skolmat.
Publicerad av: Marks kommun