Finansiell analys, Marks kommun

Senast uppdaterad den 15 april 2019

I den finansiella analysen kartläggs och analyseras Marks kommuns resultat, utveckling och ekonomiska ställning.

Modell för finansiell analys

För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning används en finansiell analysmodell som utgår från fyra aspekter:

  • Finansiellt resultat
  • Kapacitetsutveckling
  • Riskförhållanden
  • Kontroll över den finansiella utvecklingen

Målsättningen med modellen är att med utgångspunkt från dessa perspektiv identifiera finansiella möjligheter och problem för kommunen och därigenom klargöra om kommunen har en sådan god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.

Kommunfullmäktige har beslutat om finansiella mål i sina riktlinjer för god ekonomisk hushållning, en kortare avstämning av målen presenteras i  förvaltningsberättelsen. 

Klicka på länkarna för att ta del av önskad del av analysen:

Resultatutveckling

Belopp i miljoner
kronor (mnkr)
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Utfall
2018
Resultat, mnkr 68,6 100,3 83,1 36,0
Årets resultat/
skatter+utjämning+finansnetto, %
3,8 5,4 4,3 1,8
Årets resultat/eget kapital, % 4,8 6,5 5,1 2,2

 

Ett av kommunens finansiella mål är att ett års resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjämning och finansnetto som genomsnitt under fyra år. Resultatet för 2018 blev 36,0 mnkr vilket innebar att det finansiella målet uppnåddes detta enskilda år, då utfallet blev 1,8 procent.

Målet ska ses i ett flerårsperspektiv. Genomsnittligt resultat för de fyra åren 2015–2018 blev 72 mnkr, vilket innebar ett genomsnittligt resultat på 3,8 procent. Resultatmålet uppnåddes även sett till varje enskilt år. År 2015 mottog kommunen återbetalning av försäkringspremier med 14,7 mnkr. Vid exkludering av återbetalningen blev det genomsnittliga resultatet istället 3,6 procent, alltså även det över resultatmålet.

Resultatet i förhållande till det egna kapitalet minskade från 5,1 procent 2017 till 2,2 procent 2018. Det egna kapitalet kan trots minskningen anses ha värdesäkrats eftersom nivån översteg aktuell inflation under 2018.

Till sidans topp

Förändring av kostnader och intäkter

Förändring från
föregående år, %
Förändring
14-15
Förändring
15-16
Förändring
16-17
Förändring
17-18
Verksamhetens intäkter -8,8 24,1 -7,5 -2,4
Verksamhetens kostnader 3,6 4,1 2,9 4,0
Verksamhetens
nettokostnader
2,5 3,3 5,1 5,8
Skatter, utjämning och
finansnetto
4,0 4,9 3,9 3,1

 

Skatteintäkter, utjämning och finansnetto ökade med 3,1 procent mellan 2017 och 2018. Årets utfall påverkades av erhållna statsbidrag för ökat bostadsbyggande och del av de så kallade välfärdsmiljarderna med sammanlagt 18,5 mnkr. Under 2017 påverkade statsbidrag med anledning av flyktingsituationen utfallet med 19,8 mnkr. Under den senaste fyraårsperiod ökade skatteintäkter, utjämning och finansnetto med 12,4 procent. Nettokostnadernas ökning var något lägre under samma period, 11,3 procent.

Verksamhetens intäkter minskade med 2,4 procent eller drygt 10 mnkr jämfört med 2017. Minskningen härleds framförallt till att erhållna bidrag från Migrationsverket uppgick till 47,7 mnkr under 2018, att jämföra med 93,1 mnkr föregående år. Samtidigt vägdes den minskningen upp något av ökade bidrag från Skolverket, ökade taxor och avgifter och försäljning av huvudverksamhet.

Kostnaden för löner, arvoden, sociala avgifter samt pensionskostnader uppgick till 1 556,7 mnkr. Detta var en ökning med 66,9 mnkr eller 4,5 procent jämfört med 2017.

Minskningen i intäkter samt ökade kostnader bidrog till att nettokostnaderna ökade med 5,8 procent jämfört med 2017. Ökningen mellan 2016 och 2017 var 5,1 procent. 

Till sidans topp

Nettokostnadsandel

Andel av skatter, utjämning
och finansnetto, %
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Utfall
2018
Verksamhetens nettokostnader, % 92,9 91,4 93,0 95,2
Avskrivningar, % 3,3 3,3 2,8 3,0
Nettokostnadsandel, % 96,2 94,6 95,7 98,2

 

Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att se hur stor del av intäkterna som används i den löpande verksamheten. Hur stora verksamheternas nettokostnader kan vara styrs av hur kommunens viktigaste finansieringskällor utvecklas – skatteintäkter och utjämningsbidrag, samt ett mindre tillskott från finansnettot.

Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 95,2 procent av skatteintäkter, utjämning och finansnetto under 2018. Nivån är högre än de tre föregående åren och även högre än genomsnittet de senaste tio åren som var 93,6 procent. Noterbart är att avskrivningarnas andel minskat vilket uteslutande kan tillskrivas den minskning i avskrivningar som införandet av komponentredovisning medfört.

Till sidans topp

Investeringsvolym och självfinansieringsgrad

Investeringsvolym och
självfinansieringsgrad
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Utfall
2018
Bruttoinvesteringar totalt, mnkr 105,6 127,1 180,0 202,5
Självfinansieringsgrad totalt, % 120 127 76 48

 

Självfinansieringsgraden av ett års investeringar mäter hur stor andel av årets investeringar som kan finansieras med internt tillförda medel (summan av avskrivningar och resultat, vilket innebar 96,4 mnkr 2018). En självfinansieringsgrad på 100 procent och högre innebär att de egna internt tillförda medlen är tillräckliga för att finansiera investeringarna och kommunen behöver därmed inte minska likviditeten eller låna till investeringarna.

Under 2018 investerade kommunen, inklusive pågående projekt, för 202,5 mnkr, vilket kan jämföras med 180 mnkr 2017. Resultatet och avskrivningar minskade samtidigt mellan åren vilket ledde till att självfinansieringsgraden gick ner från 76 procent 2017 till 48 procent 2018. Ett av kommunens finansiella mål är att självfinansieringsgraden ska vara minst 100 procent under en fyraårsperiod. För åren 2015–2018 var graden 85 procent.

Till sidans topp

Soliditet

Soliditet Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Utfall
2018
Soliditet, % 76,3 76,5 75,0 73,2
Tillgångsförändring, % 6,3 6,7 9,8 8,0
Förändring av eget kapital, % 5,0 7,0 7,5 2,9
Soliditet inkl. pensionsskuld
äldre än 1998, %
36,1 40,6

43,3

43,4

 

Soliditet är ett mått på en kommuns långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med skattemedel och avgifter. Soliditetens utveckling beror på två faktorer, dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen. För en oförändrad soliditet måste det egna kapitalet öka i samma takt som tillgångarna. Kommunen har en hög soliditet jämfört med övriga västsvenska kommuner, vilket innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är stort.

Det egna kapitalets ökningstakt var 2,9 procent samtidigt som tillgångarna ökade med 8 procent, vilket innebar att soliditeten minskade med 1,8 procentenhet till 73,2 procent 2018. Sedan 2010 har kommunens soliditet varit i intervallet 72,9 – 77,2 procent.

Soliditeten inklusive skulderna utanför balansräkningen (pensioner intjänade före 1998) ökade från 43,3 procent 2017 till 43,4 procent 2018 eftersom pensionsskulden fortsatt att minska. 

Till sidans topp

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad, % Utfall
2015
Utfall
2016
utfall
2017
Utfall
2018
Total skuldsättningsgrad, % 23,7 23,5 25,0 26,8
varav avsättningsgrad, % 2,2 2,1 1,8 1,7
Varav kortfristig 
skuldsättningsgrad, %
19,4 19,0 20,3 22,0
varav långfristig
skuldsättningsgrad, %
2,2 2,4 2,9 3,1

 

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. Kommunens skulder är kortfristiga i form av till exempel leverantörsskulder och semesterlöneskuld. Kommunen har inga långfristiga lån, vilket är mycket positivt för det framtida finansiella handlingsutrymmet.

Den totala skuldsättningsgraden ökade under perioden 2008 till 2010 men har sedan 2010 legat runt 25,0 procent. I förhållande till föregående år ökade skuldsättnings­graden med 1,8 procentenheter. Förklaring till ökningen av den kortfristiga skuldsättningsgraden är framförallt leverantörsskulder och avräkning med de kommunala bolagen medan den långfristiga skuldsättningsgraden ökade tack vare inbetalda anslutningsavgifter inom VA-verksamheten samt att kommunen erhållit investeringsbidrag under 2018 vilka redovisas som en skuld.

Jämfört med en genomsnittskommun har Marks kommun en lägre skuldsättning.

Till sidans topp

Kommunalskatt

Med anledningen av skatteväxlingen den 1 januari 2012 med Västra Götalandsregionen avseende ansvaret för kollektivtrafiken så sjönk utdebiteringen för Marks kommun från 21,64 kr till 21,21 kr. Under efterföljande år var kommunens utdebitering oförändrad. Den totala kommunalskattesatsen var 32,69 kr i kommunen under 2018 vilket var 9 öre lägre än genomsnittet för Västra Götalands län och 57 öre högre än rikets genomsnittliga skattesats.

Av kommunerna i Sjuhäradsområdet hade Borås (32,79 kr), Tranemo (32,98 kr) Bollebygd (33,07 kr), Svenljunga (33,83 kr) och Herrljunga (33,42 kr) högre total kommunal skatt än Marks kommun under 2017. Ulricehamn (32,53 kr) hade lägre skattesats. (Källa: SCB)

Till sidans topp

Likviditet

Likviditet, % Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Utfall
2018
Kassalikviditet, % 228 229 171 143
Balanslikviditet, % 232 233 174 146
Rörelsekapital, mnkr 481,2 506,6 325,8 226,7

 

Ett mått som mäter kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditeten. 100 procent kan anses som ett minimivärde eftersom de kortfristiga skulderna då täcks av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunens kassalikviditet minskade den senaste fyraårsperioden från 228 procent 2015 till 143 procent 2018.

Balanslikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga finansiella handlingsutrymme. Omsättningstillgångar sätts i relation till kortfristiga skulder och 120 procent anses vara ett minimivärde. Kommunens balanslikviditet minskade under den senaste fyraårsperioden. Att kassalikviditeten och balanslikviditeten minskade innebar att det finansiella handlingsutrymmet på kort sikt försämrades.

Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, det vill säga den del av eget kapital som används för att finansiera löpande verksamhet. Rörelsekapitalet minskade 2018 till 226,7 mnkr. Utvecklingen för samtliga tre nyckeltal påverkas av en allt högre investeringstakt samt att kommunen för tillfället får betala en inlånsavgift på likvida medel, varför de senaste årens fondplaceringar ökat under 2018.

Till sidans topp

Finansiella nettotillgångar

Finansiella nettotillgångar, mnkr Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Utfall
2018
Omsättningstillgångar+
finansiella anläggningstillgångar
947,6 1014,5 1039,9 1000,5
Kort- och långfristiga skulder -406,1 -430,4 -500,8 -567,7
Netto 541,6 584,1 539,2 432,8

 

I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen kan omsätta på tio års sikt. Måttet speglar den tidsperiod som ligger någonstans mitt emellan likviditetsmåtten och soliditeten. Kommunens finansiella nettotillgångar 2018 var 432,8 mnkr, 106,4 mnkr lägre än 2017. Sett över den senaste fyraårsperioden minskade nettotillgångarna med 108,8 mnkr. 

Till sidans topp

Borgensåtagande

Borgensåtagande, mnkr Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Utfall
2018

Kommunägda företag:
varav Marks Bostads AB
varav Marks Fastighets AB

varav Mark Kraftvärme AB

880,1
647,0
23,1
210
917,0
687,0
20,0
210
977,0
767,0
0,0
210
1 107,0
847,0
0,0
260,0

Egnahem och småhus

0,6 0,4 0,5 0,3
Föreningar 0 17,1 25,8 26,6
Borgensåtagande totalt 880,7 934,5 1 003,3 1 133,9

 

Borgensåtaganden är viktiga när en kommun analyseras ur ett riskperspektiv. Stora borgensåtaganden kan innebära en finansiell risk för kommunen i form av övertaganden av lån eller genom kapitaltillskott.

Av kommunens borgensåtagande om 1 133,9 mnkr avser merparten, 1 107 mnkr borgen för helägda bolag. Risken med dessa åtaganden ska bedömas utifrån bolagens lönsamhet och ställning. Någon direkt risk med borgensåtagandena till Marks Bostads AB på 767 mnkr finns inte givet rådande marknadsförhållanden eftersom bolaget har en stabil finansiell ställning och utveckling samt hög uthyrningsgrad.

När det gäller Mark Kraftvärme AB, med ett borgensåtagande på 260 mnkr, finns en viss risk eftersom bolagets historiska avkastning på tillgångar har bedömts som något låg i förhållande till marknadens krav vilket visar på att lönsamheten inte helt är i nivå med den investeringstakt som bolaget haft. 

Till sidans topp

Pensionsskuld

Pensionsåtagande, mnkr Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Utfall
2018
Avsatt för pensioner i
balansräkningen
40,7 42,6 38,6 38,8
Intjänade före 1998, ej
i balansräkningen
756,8 722,0 684,5 673,6
Summa pensionsåtaganden 797,6 764,6 723,1 712,4

 

Kommunens pensionsåtagande minskade under 2018 med 10,7 mnkr till 712,4 mnkr. Större delen, 673,6 mnkr, avsåg pensioner intjänade före 1998. Enligt gällande lag redovisas dessa inte i balansräkningen.

Av det totala pensionsåtagandet fanns drygt 600 mnkr placerade som likvida medel eller utlåning till kommunens bolag. Marknadsvärdet på dessa placeringar är detsamma som det bokförda värdet. Resterande del, 110 mnkr återlånas till kommunens verksamheter.

Förmånsbestämda pensioner intjänade år 1998 och senare är till stor del tryggade genom försäkring.

Kommunens pensionsåtagande ökar genom årlig indexuppräkning och ränta samt genom årets intjänade pension. Pensionsåtagandet minskar genom utbetalningar och genom avlyft till en försäkringslösning som innebär att åtagandet ersätts av pensionsförsäkring. Pensionsåtagandet kan också öka eller minska genom att de parametrar som används vid beräkningen förändras.

Pensionsskulden har beräknats enligt ”RIPS 17”. Aktualiseringsgraden, det vill säga den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, var 99 procent 2018. 

Till sidans topp

Budgetföljsamhet

Två mått på ekonomisk kontroll är budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Med hög följsamhet mot budget och hög prognossäkerhet finns beredskap för att möta förändrade förutsättningar på både kort och lång sikt. I modellen betraktas både negativa och positiva avvikelser i förhållande till budget som en belastning.

Årets resultat var budgeterat till 18,4 mnkr. Utfallet blev 36 mnkr, ett budgetöverskott på 17,6 mnkr. Nämnderna redovisade ett budgetunderskott på 25 mnkr. De beloppsmässigt största avvikelserna bland nämnderna hade kommunstyrelsen (6,5 mnkr), socialnämnden (-16,3 mnkr) och barn- och utbildningsnämnden (-13,4 mnkr). Gemensamma verksamheter, 24,8 mnkr samt skatter och utjämning, 15,9 mnkr var de beloppsmässigt främsta anledningarna till att resultatet blev högre än budget trots underskottet hos nämnderna.

Under 2017 var avvikelsen mot budgeterat resultat 59,7 mnkr och precis som under 2018 var det skatter och utjämning som stod för störst del av avvikelsen med knappt 43 mnkr. 

Till sidans topp

Jämförelse med prognos i delårsrapport per augusti 2017

I delårsrapporten prognostiserades ett resultat på 54,6 mnkr. Det nu slutgiltiga resultatet blev 38,5 mnkr högre än delårsprognosen. Nämnderna ökade avvikelsen i delårsprognosen med 5,4 mnkr då prognostiserat underskott på 1,8 mnkr vändes till ett överskott på 3,6 mnkr. Detta förklarades främst av förändringar hos barn- och utbildningsnämnden, teknik- och servicenämnden, kultur- och fritidsnämnden och plan- och byggnadsnämnden. Jämfört med tidigare år var avvikelserna mellan nämndernas utfall och såväl budget som delårsprognoser små.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen fick ett budgetöverskott på 6,5 mnkr, vilket var 5,3 mnkr högre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Skillnaden förklaras bland annat av bemanningen av vakanta tjänster tagit längre tid än vad som förväntades i delårsrapporten samtidigt som intäkterna blev något högre än prognostiserat.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämndens budgetunderskott var 3,1 mnkr högre än delårsprognosen, vilket framförallt förklarades av 3,3 mnkr i retroaktiva ersättningar till fristående enheter för åren 2013–2018. Dessa kostnader är inte ordinarie kostnader för nämnden men påverkade resultatet i slutet av 2018. 

Socialnämnden

Socialnämnden prognostiserade i delåret ett underskott om 1,2 mnkr, vilket avvek marginellt från det slutliga budgetunderskottet på 2,0 mnkr. Skillnaden mellan årsutfallet och delårsprognosen förklarades framförallt av att prognostiserat underskott för individ- och familjeomsorgen (IFO) blev större än bedömningen i delårsprognosen. Prognostiserade överskott inom funktionshinder och flyktingverksamheten blev även de större men täckte alltså inte riktigt utvecklingen inom IFO.

Miljönämnden prognostiserade i delåret ett underskott om 0,6 mnkr, vilket avvek från det slutliga budgetunderskottet på 2,6 mnkr. Skillnaden mellan årsutfallet och delårsprognosen förklarades framförallt av fortsatt lägre intäkter inom avloppsverksamheten samt kostnader för avgångsvederlag till tidigare förvaltningschef. 

För de gemensamma verksamhetsposterna prognostiserades ett överskott om 18 mnkr vilket slutligen blev 24 mnkr.

Inom de gemensamma verksamhetsposterna blev kostnaden för pensioner 46,7 mnkr att jämföra med delårsprognosen på 49,2 mnkr, vilket var den beloppsmässigt största förändringen.

Finansieringen, skatteintäkter, utjämning och finansnetto, prognostiserades i delåret till 2 006,8 mnkr och uppgick vid årets slut till 2 006,7 mnkr. I arbetet använder kommunen SKL:s modell när det gäller skatter och utjämning. 

Till sidans topp

Publicerad av: Marks kommun