Tillämpade redovisningsprinciper

Senast uppdaterad den 15 april 2019

För samtliga kommuners ekonomirapporter gäller den kommunala redovisningslagen (1997:614) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (rkr.se). Marks kommun följer i allt väsentligt regelverket. Avsteg, och i vissa fall nödvändiga förtydliganden redovisas nedan.

Klicka på länkarna för att gå direkt till önskat avsnitt:

Redovisning av skatteintäkter

Redovisad skatteintäkt innehåller utöver preliminära skatteinbetalningar som har kommit kommunen till godo under året också utfallet av den definitiva slutavräkningen för föregående år samt preliminär slutavräkning för innevarande år. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges kommuners och landstings (SKL) decemberprognos i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation 4.2 Redovisning av skatteintäkter.

Övriga intäkter

Investeringsbidrag samt anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod (för VA-anslutningsavgifter är perioden 75 år).

I den mån avgiftsuttaget inom VA- och avfallsverksamheten överskrider självkostnaden minskas intäkten och överuttaget bokförs som en förutbetald intäkt vilket är i enlighet med RKR:s rekommendation 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar.

Anläggningstillgångar

Tillgångar med anskaffningsvärde över två basbelopp (cirka 91 000 kr) och en ekonomisk livslängd minst tre år aktiveras som anläggningstillgångar. Avskrivning görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning och med hänsyn tagen till det eventuella restvärde som tillgången förväntas ha vid användningstidens slut. Som immateriella anläggningstillgångar redovisas licensavgifter för större IT-program. Detta görs restriktivt, merparten av licensavgifterna kostnadsförs löpande.

Gå till toppen av sidan

Avskrivningar, komponentredovisning

Kommunen tillämpar komponentavskrivningar enligt RKR:s rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Komponentredovisning innebär en mer detaljerad uppdelning av anläggningstillgångarna utifrån nyttjandetid. Sedan 2016 tillämpas komponentavskrivningar på alla nya investeringar och för befintliga anläggningstillgångar infördes komponentavskrivning från och med 2017. Sedan tidigare gäller denna uppdelning i allt väsentligt för kommunens VA-verksamhet.

En förändring i och med komponentredovisning är att vissa underhållsinsatser på kommunens fastigheter och vägar som tidigare belastade årets resultat istället redovisas som anläggningstillgång. Kostnaden för sådana underhållsinsatser fördelas nu över nyttjandetiden i form av avskrivningar.

Kommunens bolag tillämpar regler enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) för redovisningen av anläggningstillgångar och avskrivningar. Däri finns anvisningar som motsvarar rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning.

De vanligaste tillämpade avskrivningstiderna är:

   Antal år
Tillgång Kommunen Bolagen

Fastigheter:

   
Byggnader inv. t.o.m. 2015 33  
Byggnader inv. fr.o.m. 2016
(fr.o.m. 2014 för bolagen), 
komponenter:
   
Installationer
(el, värme, ventilation m.m.)
25 25-50
Stomme 50 70-100
Yttertak, fasad, fönster 35 35-50
Markanläggning 20 20-40
Övrigt (dörrar, målning, in- 
och utvändiga ytskikt, vitvaror, kyla) 
15  

Gator och vägar:

   
Gator och vägar inv. tom 2015 33  
Gator och vägar inv.
from 2016, komponenter:
   
Vägkropp 50  
Vägutrustning 20  
Stödmur, kantsten, etc. 25  
Slitlagret på gatan/vägen
olika per typ av gata:
   
Genomfartsväg 10  
Matargata 15  
Villagata 25  
Cirkulationsplats 5  
GCM-väg 20  

Övrigt:

   
Vattenledningar    
Från och med 2008 75  
Till och med 2007 50   
Fjärrvärmledningar   40 
Värmepannor   10-25 
Fiberledningar och -kanalisation    20-30
Bilar, maskiner och inventarier 5-15 5-10 
Större systems program/licenser 3-5   

Gå till toppen av sidan

Nedskrivningar

Per balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att värdet av en tillgång är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs.

Gå till toppen av sidan

Leasingavtal

Enligt RKR:s rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal klassas ett leasingavtal som finansiellt om de ekonomiska fördelarna av att leasa ett objekt övergår till leasingtagaren. Ett finansiellt leasingavtal kan jämföras med att äga tillgången. Värdet av tillgångar som leasas genom finansiell leasing redovisas som en anläggningstillgång och förpliktelse att betala framtida leasingavgifter redovisas som en skuld. Den del av skulden som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig skuld, resterande skuld redovisas som långfristig.

Värdet av tillgångar som finansieras på detta sätt var vid årets utgång 20,5 mnkr och avser framförallt fordon. Leasingavtal som inte klassificeras som finansiella är operationella. Kommunens hyresavtal avseende fastigheter klassificeras som operationella eftersom de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen.

Gå till toppen av sidan

Personalkostnader

Löner bokförs enligt kontantprincipen. Detta innebär att de kostnader för övertid, fyllnadstid, timlöner och andra ersättningar för december som betalas ut i januari redovisas som en kostnad i januari. Motsvarande gäller för vissa ledighetsuttag i december som bokförs som en kostnadsreducering i januari. Detta är ett avsteg från rekommendationen. 

Gå till toppen av sidan

Pensionsskuld

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade ”blandmodellen”, vilket innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I pensionsförpliktelse ingår också framtida förväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Pensionsförmåner intjänade i pensionsavtal från och med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkning. Under avsättningar reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Värdet av kommunens överskottsfond var per 31 december 3 726 735 kronor.

Regelverket som styr hur pensionsskulden värderas och beräknas kallas RIPS (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Kommunen följer den senaste beräkningsmodell som tagits fram RIPS 17 och följder därmed RKR:s rekommendation 17.2 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser.

Gå till toppen av sidan

Taxefinansierad verksamhet

Enligt ”Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster” ställs krav på en separat balansräkning för VA-verksamheten. I den mån avgiftsuttaget inom VA- och avfallsverksamheten överskrider självkostnaden minskas intäkten och överuttaget bokförs som en förutbetald intäkt vilket är i enlighet med RKR:s rekommendation 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Gå till toppen av sidan

Koncernredovisning

I en koncernredovisning är det önskvärt att de olika enheter som ingår tillämpar samma redovisningsprinciper.

De anvisningar som följer av regelverket i K3, som kommunens bolag tillämpar för redovisning av sina anläggningstillgångar, motsvarar rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning som är införd i kommunens redovisning. Med undantag för skillnader i denna redovisning samt för redovisning av pensionskostnader och pensionsåtaganden är bedömningen att de olikheter som finns mellan kommunen och de kommunala bolagen inte påverkar redovisningen i någon väsentlig omfattning. Någon anpassning till en koncernstandard har därför inte gjorts.

Avsättning för pensioner hanteras alltså olika. Kommunen betalar ut den individuella delen till de anställda. Övriga pensionsåtaganden redovisas som en avsättning i balansräkningen eller som upplysning inom linjen, enligt den så kallade blandmodellen. De kommunala bolagen med anställd personal avsätter medel till Alecta eller KPA.

Gå till toppen av sidan

Publicerad av: Marks kommun