Ekonomi

Senast uppdaterad den 15 april 2019

Svensk ekonomi
Den svenska ekonomin har drivits av en stark internationell tillväxt som tillsammans med en försvagad krona påverkat svensk exportsektor positivt. Det kraftigt ökande bostadsbyggandet har också varit en stark injektion i den svenska ekonomin.

Nu närmar vi oss slutet på den starka tillväxt som lett till högkonjunktur. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att toppen på högkonjunkturen har passerats, även om arbetsmarknaden fortsatt är stark. Den globala tillväxten håller på att växla ned till ett långsammare tempo och byggandet har gått in i en betydligt långsammare fas. SKL räknar med att BNP (bruttonationalprodukt) kommer att öka med 1,0 procent år 2019 och 1,2 procent år 2020.

Västsverige
Västra Götalands konjunkturbarometer för hösten 2018 visar att näringslivet i länet befinner sig i ett starkare läge än normalt. De konjunkturförstärkningar som företagen räknade med våren 2018 har dock uteblivit. Fortfarande råder högkonjunktur inom byggbranschen, partihandeln och inom företagstjänster där IT-tjänster agerar draglok. Detta märks inte minst på sysselsättningen som har ökat i länet det senaste halvåret. Sjuhärad är fortsatt den delregionen med det bästa konjunkturläget - men skillnaderna mellan delregionerna i Västra Götaland är relativt små.

Kommunsektorn
Kommunernas ekonomi har under de senaste åren varit mycket stark. Skälet är den snabba ökningen av skatteintäkter, kommunernas stora intäkter från rea- och exploateringsvinster, positivt finansnetto och omfattande ersättningar från staten för flyktingmottagandet. I takt med att dessa intäkter minskar kommer kommunernas ekonomi att försämras.

Kommande år ligger det demografiska trycket kvar på en hög nivå. Om kostnaderna ökar i takt med demografin till år 2022 skulle kommunerna behöva genomföra åtgärder i form av nya arbetssätt motsvarande 31 miljarder kronor, utan höjda statsbidrag.

Publicerad av: Marks kommun