Barn- och utbildningsnämnden

Personal på vuxenutbildningen har workshop.

Senast uppdaterad den 16 april 2019

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola samt skolbarnsomsorg för barn och ungdomar 1–16 år. Nämnden ansvarar också för gymnasieskola och vuxenutbildning. Ta del av nämndens verksamhetsberättelse här.

Verksamhet

  • Med anledning av lokalutredningen med förslag på hur kommunen ser på lokalisering av skolor har dialogmöten hållits på aktuella orter under våren 2018. Syftet med mötena var att ta del av synpunkter.
  • Från första juli år 2018 säger skollagen att rektor ska tillse att oroväckande elevfrånvaro utreds skyndsamt och se till att åtgärder sätts in. Förändringen ställer ökade krav på att utredning ska göras skyndsamt och syftet är att öka närvaron genom tidiga insatser.
  • Från och med höstterminen år 2018 är förskoleklass obligatorisk, vilket innebär samma krav på närvaro som åk 1 och uppåt.
  • En förändring i skollagen innebär att från och med höstterminen 2018 ska praktisk arbetslivsorientering, prao, anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval.
  • Den 1 januari 2018 infördes utbildningsplikt, som innebär att arbetsförmedlingen kan anvisa nyanlända att söka och delta i kommunal vuxenutbildning eller motsvarande inom ramen för etableringsprogrammet. I det nya regelverket omfattas nyanlända liksom övriga arbetssökande vid Arbetsförmedlingen av ett så kallat åtgärdssystem som innebär att individer kan få varning eller indragen ersättning om personen inte tar del av de insatser den anvisats till. Genom höjningen av schablonersättningen ersätts kommunerna för den merkostnad som kan uppstå av att anpassa och vid behov utöka vuxenutbildningen för nyanlända med anledning av utbildningsplikt.
  • En ny organisation för särskoleverksamheten i Marks kommun har trätt i kraft. Det innebär att alla särskolor har samlats under en egen verksamhet med en rektor under namnen Marks grundsärskola och Marks gymnasiesärskola. På grund av ett ökat elevantal i särskolans yngre åldrar är årskurs 1 grundsärskola förlagd till en paviljong inom Lyckeskolans område.
  • Vårterminen år 2018 var 77 procent av eleverna i åk 9 behöriga till yrkesprogram, vilket är lägre än genomsnittet i riket.

 

Uppdrag 2017 2018
Förskola I hög grad I hög grad
Grundskola I hög grad I hög grad
Ungdomsgymnasium I hög grad I hög grad
Vuxenutbildning Helt I hög grad

Bedömningen har gjorts utifrån frågeställningar framtagna av Skolverket som syftar till att kartlägga om verksamheten överensstämmer med de nationella styrdokumenten. Läs mer i barn- och utbildningsnämndens årsrapport. 

Ekonomi

  • Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett budgetunderskott på 13,3 mnkr. Av underskott utgjorde 7,2 mnkr tillkommande lokalkostnader vilka nämnden fått tillåtelse att ha utöver budget medan 3,3 mnkr avsåg retroaktiva ersättningar till fristående enheter för perioden 2013–2018. Resterande 2,7 mnkr av underskottet förklaras av ökat omsorgsbehov inom förskolan och fler elever i vuxenutbildning/SFI.
  • Nämndens nettokostnader uppgick till 817,1 mnkr vilket är en ökning med 26,5 mnkr eller 3,4 procent jämfört med år 2017. 
  • Årets intäkter var 146,1 mnkr vilket översteg såväl budget (112,4 mnkr) som föregående år (139,9 mnkr). De största intäktsposterna var bidrag 98,6 mnkr, avgifter i barnomsorgen 25,6 mnkr och interkommunal ersättning för utbildningsplatser 23,7 mnkr. Avvikelsen mot budget och ökningen jämfört med föregående år förklaras av alla tre intäktsposter men merparten utgörs av bidragen som ökade 6,5 mnkr jämfört med föregående år. Över hälften av bidragen betalas ut från Skolverket.
  • En bidragsökning motsvaras i regel av en ökning av kostnaderna vilket innebär att omslutningen ökar utan att effekten syns på nettokostnaderna. Statsbidragen kännetecknas av kort varsel och osäkerhet i nivå på tilldelning vilket försvårar arbetet med att planera och budgetera verksamheten.
  • Förskoleverksamhetens utfall var 7,6 mnkr högre än budget. Nettokostnaderna för förskoleverksamheten ökade med 9,8 mnkr eller 5,5 procent jämfört med 2017. Antalet barn ökade med 73 stycken eller 5 procent vilket motsvarar en av kommunens större förskolor. Störst ökning var i åldersgruppen 1–2 år, vilka kräver något mer personal jämfört med de äldre åldrarna. Volymökningen ledde till att personalkostnaderna ökade 5,0 mnkr eller 2,8 procent jämfört med föregående år. Tillkommande lokalkostnader inom förskolan var 2,7 mnkr av de 7,2 mnkr nämnden redovisade totalt. Ungefär 10 procent, eller 180, av barnen i förskola fanns i annans regi.
  • Den sammantagna avvikelsen för fritidshem, grundsär- och grundskolan var ett budgetunderskott på 4,4 mnkr. Fritidshem redovisade överskott med 2,5 mnkr till följd av färre inskrivna barn och lägre omsorgstid samtidigt som grundsärskolan visade underskott med 0,6 mnkr eftersom elevantalet var högre än budgeterat.
  • Grundskolans nettokostnader översteg budget med 6,3 mnkr och ökade med 7 mnkr eller 2 procent jämfört med föregående år. Elevantalet i egen regi var oförändrat medan köpta platser ökade med 30 elever jämfört med 2017. Av underskottet utgjorde köpta platser 3,9 mnkr där 0,9 mnkr utgjorde retroaktiv ersättning som beskrivits ovan. Grundskolans tillkommande lokalkostnader var 4,5 mnkr vilket medförde att verksamheten i egen regi visade ett underskott om 2,4 mnkr. Av totalt 4 337 elever valde 278 stycken annan huvudman än kommunen.
  • Inom gymnasiesär- och gymnasieskolan redovisades ett budgetöverskott på 2,3 mnkr. Verksamheten i egen regi visade överskott med 4,9 mnkr medan kostnaden för köpta och sålda platser översteg budget med 2,6 mnkr. Med anledning av förväntade underskott i förskola, grundskola och vuxenutbildning ställdes ett överskottskrav på gymnasieskolan under året för att försöka nå nämndens totala budget. Antagningen till gymnasiet höstterminen18/vårterminen19 resulterade i att fler Markungdomar valde kommunens gymnasieskola samtidigt som elevantalet från andra kommuner (sålda platser) och asylsökande minskade. Av kommunens cirka 1 200 ungdomarna i aktuell ålder läste 61 procent på Marks gymnasieskola medan 39 procent valt annan gymnasieskola.
  • Vuxenutbildningens nettokostnader uppgick till 15,2 mnkr vilket var 2,5 mnkr, 19,7 procent, högre än föregående år och 1,5 mnkr högre än budgeten. Orsaken till underskottet var dels ökat antal studerande och medföljande kostnader med anledning av den utbildningsplikt som infördes 2018-01-01 och dels fler elever på SFI i kombination med lägre etableringsersättning.
mnkr 2015 2016 2017 2018
Verksamhetens intäkter 75,5 107,3 139,9 146,1
Verksamhetens kostnader 828,4 879,1 930,6 963,2
Budgetavvikelse 4,5 -0,1 -4,1 -13,3

Publicerad av: Marks kommun