Finansiell analys, Marks kommun

Senast uppdaterad den 7 maj 2018

I den finansiella analysen kartläggs och analyseras Marks kommuns resultat, utveckling och ekonomiska ställning.

Modell för finansiell analys

För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning används en finansiell analysmodell som utgår från fyra aspekter: 

  • det finansiella resultatet
  • kapacitetsutvecklingen
  • riskförhållanden
  • kontroll över den finansiella utvecklingen

Målsättningen med modellen är att med utgångspunkt från dessa perspektiv identifiera finansiella möjligheter och problem för kommunen och därigenom klargöra om kommunen har en sådan god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.

Kommunfullmäktige har beslutat om finansiella mål i sina riktlinjer för god ekonomisk hushållning, en kortare avstämning av målen presenteras i förvaltningsberättelsen. 

Klicka på länkarna för att ta del av önskad del av analysen:

Resultatutveckling

Belopp i miljoner
kronor (mnkr)
Utfall
2014
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Resultat, mnkr 42,0 68,6 100,3 83,1
Årets resultat/
skatter+utjämning+finansnetto, %
2,4 3,8 5,4 4,3
Årets resultat/eget kapital, % 3,1 4,8 6,5 5,1

 

Ett av kommunens finansiella mål är att ett års resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjämning och finansnetto som genomsnitt under fyra år. Resultatet för 2017 blev 83,1 mnkr vilket innebar att det finansiella målet uppnåddes detta enskilda år, då utfallet blev 4,3 procent.

Målet ska ses i ett flerårsperspektiv. Genomsnittligt resultat för de fyra åren 2014–2017 blev 73,5 mnkr, vilket innebar ett genomsnittligt resultat på 4,0 procent. Resultatmålet uppnåddes även sett till varje enskilt år. År 2015 mottog kommunen återbetalning av försäkringspremier med 14,7 mnkr. Vid exkludering av återbetalningen blev det genomsnittliga resultatet istället 3,8 procent, alltså även det över resultatmålet.

Resultatet i förhållande till det egna kapitalet minskade från 6,5 procent 2016 till 5,1 procent 2017. Det egna kapitalet kan trots minskningen anses ha värdesäkrats eftersom nivån översteg aktuell inflation under 2017.

Till sidans topp

Förändring av kostnader och intäkter

Förändring från
föregående år, %
Förändring
13--14
Förändring
14--15
Förändring
15--16
Förändring
16--17
Verksamhetens intäkter -2,9 8,8 24,1 -7,5
Verksamhetens kostnader 4,6 3,6 4,1 2,9
Verksamhetens
nettokostnader
6,3 2,5 3,3 5,1
Skatter, utjämning och
finansnetto
3,2 4,0 4,9 3,9

 

Skatteintäkter, utjämning och finansnetto ökade med 3,9 procent mellan 2016 och 2017. Årets utfall påverkades av erhållna statsbidrag för ökat bostadsbyggande och del av de så kallade välfärdsmiljarderna med sammanlagt 19,8 mnkr. Under 2016 påverkade statsbidrag med anledning av flyktingsituationen utfallet med 25,3 mnkr. Exklusive bidragen var ökningen 4,3 procent mellan 2016 och 2017 och 3,5 procent mellan 2016 och 2015. Under den senaste fyraårsperiod ökade skatteintäkter, utjämning och finansnetto med 13,4 procent. Nettokostnadernas ökning var något lägre under samma period, 11,2 procent.

Verksamhetens intäkter minskade med 7,5 procent eller drygt 35 mnkr jämfört med 2016. Minskningen förklaras framförallt av att samrehabs verksamhet överförts till respektive huvudman i slutet av 2016. Svenljunga och Västra götalandsregionens bidrag till verksamheten Marks kommun tidigare bedrev bokfördes som försäljning av verksamhet.

Mellan 2016 och 2017 ökade nettokostnaderna med 5,1 procent vilket kan jämföras med förändringen mellan 2016 och 2015 som var 2,4 procent, exklusive AFA-återbetalning 2015.

Kostnaden för löner, arvoden, sociala avgifter samt pensionskostnader uppgick till 1 489,8 mnkr. Detta var en ökning med 40,6 mnkr eller 2,8 procent jämfört med 2016.

I de senaste årens budgetprocesser har utgångspunkten i budgetarbetet varit att nämndernas ramar ökats med 1 procent. Utöver det beslutade kommunfullmäktige om ytterligare satsningar för vissa av nämnderna. Mellan 2016 och 2017 ökade nämndernas nettokostnadsbudget med 3,2 procent.

Sett till de fastställda budgetramarna för 2018 ökar nämndernas sammanlagda budgetram med 3,1 procent. Överskottet som nämnderna gemensamt fick 2017 ger, givet de fastställda budgetramarna, nämnderna utrymme att öka den sammanlagda nettokostnaden med 3,3 procent. (Motsvarande budgetutrymme för 2019 och 2020 är 2,8 respektive 2,7 procent)

Till sidans topp

Nettokostnadsandel

Andel av skatter, utjämning
och finansnetto, %
Utfall
2014
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Verksamhetens nettokostnader, % 94,3 92,9 91,4 93,0
Avskrivningar, % 3,3 3,3 3,3 2,8
Nettokostnadsandel, % 97,6 96,2 94,6 95,7

 

Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att se hur stor del av intäkterna som används i den löpande verksamheten. Hur stora verksamheternas nettokostnader kan vara styrs av hur kommunens viktigaste finansieringskällor utvecklas – skatteintäkter och utjämningsbidrag, samt ett mindre tillskott från finansnettot.

Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 93,0 procent av skatteintäkter, utjämning och finansnetto under 2017. Nivån är högre än de två föregående åren men i paritet med genomsnittet sedan 2010 som var 93,1 procent. Noterbart är att avskrivningarnas andel minskat vilket uteslutande kan tillskrivas den minskning i avskrivningar som införandet av komponentredovisning medfört.

Till sidans topp

Investeringsvolym och självfinansieringsgrad

Investeringsvolym och
självfinansieringsgrad
Utfall
2014
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Bruttoinvesteringar totalt, mnkr 104,8 105,6 127,1 180,0
Självfinansieringsgrad totalt, % 94 120 127 76

 

Självfinansieringsgraden av ett års investeringar mäter hur stor andel av årets investeringar som kan finansieras med internt tillförda medel (summan av avskrivningar och resultat, vilket innebar 137,2 mnkr 2017). En självfinansieringsgrad på 100 procent och högre innebär att de egna internt tillförda medlen är tillräckliga för att finansiera investeringarna och kommunen behöver därmed inte minska likviditeten eller låna till investeringarna.

Under 2017 investerade kommunen, inklusive pågående projekt, för 180 mnkr, vilket kan jämföras med 127,1 mnkr 2016. Resultatet och avskrivningar minskade samtidigt mellan åren vilket ledde till att självfinansieringsgraden gick ner från 127 procent 2016 till 76 procent 2017. Ett av kommunens finansiella mål är att självfinansieringsgraden ska vara minst 100 procent under en fyraårsperiod. För åren 2014–2017 var graden 101 procent. Exkluderat AFA-pengarna under 2015 blev graden 98 procent.

Till sidans topp

Soliditet

Soliditet Utfall
2014
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Soliditet, % 77,2 76,3 76,5 75,0
Tillgångsförändring, % 2,3 6,3 6,7 9,8
Förändring av eget kapital, % 3,2 5,0 7,0 7,5
Soliditet inkl. pensionsskuld
äldre än 1998, %
33,0 36,1

40,6

43,3

 

Soliditet är ett mått på en kommuns långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med skattemedel och avgifter. Soliditetens utveckling beror på två faktorer, dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen. För en oförändrad soliditet måste det egna kapitalet öka i samma takt som tillgångarna. Kommunen har en hög soliditet jämfört med övriga västsvenska kommuner, vilket innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är stort.

Det egna kapitalets ökningstakt var 7,5 procent samtidigt som tillgångarna ökade med 9,8 procent, vilket innebar att soliditeten minskade med 1,5 procentenhet till 75,0 procent 2017. Sedan 2010 har kommunens soliditet varit i intervallet 72,9 – 77,2 procent.

Soliditeten inklusive skulderna utanför balansräkningen (pensioner intjänade före 1998) ökade från 40,6 procent 2016 till 43,3 procent 2017 eftersom pensionsskulden fortsatt att minska.

2016 års soliditet var högre än den genomsnittliga soliditeten för kommunerna i Västra Götalands län och i riket, både med och utan skulderna utanför balansräkningen.

Till sidans topp

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad, % Utfall
2014
Utfall
2015
utfall
2016
Utfall
2017
Total skuldsättningsgrad, % 22,8 23,7 23,5 25,0
varav avsättningsgrad, % 2,7 2,2 2,1 1,8
Varav kortfristig 
skuldsättningsgrad, %
18,3 19,4 19,0 20,3
varav långfristig
skuldsättningsgrad, %
1,9 2,2 2,4 2,9

 

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. Kommunens skulder är kortfristiga i form av till exempel leverantörsskulder och semesterlöneskuld. Kommunen har inga långfristiga lån, vilket är mycket positivt för det framtida finansiella handlingsutrymmet.

Den totala skuldsättningsgraden ökade under perioden 2008 till 2010 men har sedan 2010 minskat från 27,1 procent till 25,0 procent 2017. I förhållande till föregående år ökade skuldsättningsgraden med 1,5 procentenheter. Förklaring till ökningen av den kortfristiga skuldsättningsgraden är framförallt leverantörsskulder och avräkning med de kommunala bolagen medan den långfristiga skuldsättningsgraden ökade tack vare inbetalda anslutningsavgifter inom VA-verksamheten.

Jämfört med en genomsnittskommun har Marks kommun en lägre skuldsättning.

Till sidans topp

Kommunalskatt

Med anledningen av skatteväxlingen den 1 januari 2012 med Västra Götalandsregionen avseende ansvaret för kollektivtrafiken så sjönk utdebiteringen för Marks kommun från 21,64 kr till 21,21 kr. Under efterföljande år var kommunens utdebitering oförändrad. Den totala kommunalskattesatsen var 32,69 kr i kommunen under 2017 vilket var 49 öre lägre än medelvärdet för Västra Götalands län och 22 öre lägre än rikets medelvärde bland kommunerna.

Av kommunerna i Sjuhäradsområdet hade Borås (32,79 kr), Tranemo (32,98 kr) Bollebygd (33,07 kr), Svenljunga (33,38 kr) och Herrljunga (33,42 kr) högre total kommunal skatt än Marks kommun under 2017. Ulricehamn (32,53 kr) hade lägre skattesats. (Källa: SCB)

Till sidans topp

Likviditet

Likviditet, % Utfall
2014
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Kassalikviditet, % 242 228 229 171
Balanslikviditet, % 246 232 233 174
Rörelsekapital, mnkr 472,5 481,2 506,6 325,8

 

Under 2015 har en fordran på Spinnerskan AB klassificerats om från långsiktig fordran till kortfristig. För att öka jämförbarheten mellan åren har nyckeltalen 2014 beräknats som om fordran på Spinnerskan varit kortfristig även dessa år.

Ett mått som mäter kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditeten. 100 procent kan anses som ett minimivärde eftersom de kortfristiga skulderna då täcks av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunens kassalikviditet minskade den senaste fyraårsperioden från 242 procent 2014 till 171 procent 2017.

Balanslikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga finansiella handlingsutrymme. Omsättningstillgångar sätts i relation till kortfristiga skulder och 120 procent anses vara ett minimivärde. Kommunens balanslikviditet minskade under den senaste fyraårsperioden. Att kassalikviditeten och balanslikviditeten minskade innebar att det finansiella handlingsutrymmet på kort sikt försämrades. 

Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, det vill säga den del av eget kapital som används för att finansiera löpande verksamhet. Rörelsekapitalet minskade 2017 till 325,6 mnkr. Utvecklingen för samtliga tre nyckeltal har sedan 2016 påverkats av att 150 mnkr av kommunens likviditet placerats långfristigt och redovisas som en finansiell anläggningstillgång istället för en omsättningstillgång.

Till sidans topp

Finansiella nettotillgångar

Finansiella nettotillgångar, mnkr Utfall
2014
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Omsättningstillgångar+
finansiella anläggningstillgångar
876,0 947,6 1014,5 1039,9
Kort- och långfristiga skulder -357,1 -406,1 -430,4 -500,8
Netto 519,0 541,6 584,1 539,2

 

I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen kan omsätta på tio års sikt. Måttet speglar den tidsperiod som ligger någonstans mitt emellan likviditetsmåtten och soliditeten. Kommunens finansiella nettotillgångar 2017 var 539,2 mnkr, 44,9 mnkr lägre än 2016. Sett över den senaste fyraårsperioden ökade nettotillgångarna med 20,2 mnkr. 

Till sidans topp

Borgensåtagande

Borgensåtagande, mnkr Utfall
2014
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017

Kommunägda företag:
varav Marks Bostads AB
varav Marks Fastighets AB

varav Mark Kraftvärme AB

825,3
587,0
23,3
215
880,1
647,0
23,1
210
917,0
687,0
20,0
210
977,0
767,0
0,0
210

Egnahem och småhus

1,0 0,6 0,4 0,5
Föreningar 3,6 0 17,1 25,8
Borgensåtagande totalt 829,9 880,7 934,5 1003,3

 

Borgensåtaganden är viktiga när en kommun analyseras ur ett riskperspektiv. Stora borgensåtaganden kan innebära en finansiell risk för kommunen i form av övertaganden av lån eller genom kapitaltillskott. Av kommunens borgensåtagande om 1 003,3 mnkr avser merparten, 977 mnkr borgen för helägda bolag. Risken med dessa åtaganden ska bedömas utifrån bolagens lönsamhet och ställning. Någon direkt risk med borgensåtagandena till Marks Bostads AB på 767 mnkr finns inte eftersom bolaget har en stabil finansiell ställning och utveckling samt hög uthyrningsgrad. När det gäller Mark Kraftvärme AB, med ett borgensåtagande på 210 mnkr, finns en viss risk eftersom bolagets avkastning på tillgångar har bedömts som något låg i förhållande till marknadens krav vilket visar på att lönsamheten inte helt är i nivå med den investeringstakt som bolaget har. Fortfarande ligger dock soliditeten för Marks Kraftvärme över ägarens krav på 20 procent. 

Till sidans topp

Pensionsskuld

Pensionsåtagande, mnkr Utfall
2014
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Avsatt för pensioner i
balansräkningen
41,1 40,7 42,6 38,6
Intjänade före 1998, ej
i balansräkningen
784,2 756,8 722,0 684,5
Summa pensionsåtaganden 825,3 797,6 764,6 723,1

 

Kommunens pensionsåtagande minskade under 2017 med 41,5 mnkr till 723,1 mnkr. Större delen, 684,5 mnkr, avsåg pensioner intjänade före 1998. Enligt gällande lag redovisas dessa inte i balansräkningen.

Av det totala pensionsåtagandet fanns drygt 600 mnkr placerade som likvida medel eller utlåning till kommunens bolag. Marknadsvärdet på dessa placeringar är detsamma som det bokförda värdet. Resterande del, 120 mnkr återlånas till kommunens verksamheter.

Förmånsbestämda pensioner intjänande 1998 och senare är till stor del tryggade genom försäkring.

Kommunens pensionsåtagande ökar genom årlig indexuppräkning och ränta samt genom årets intjänade pension. Pensionsåtagandet minskar genom utbetalningar och genom avlyft till en försäkringslösning som innebär att åtagandet ersätts av pensionsförsäkring. Pensionsåtagandet kan också öka eller minska genom att de parametrar som används vid beräkningen förändras.

Pensionsskulden har beräknats enligt ”RIPS 17”. Aktualiseringsgraden, det vill säga den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, var 99 procent 2017.

Till sidans topp

Budgetföljsamhet

Två mått på ekonomisk kontroll är budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Med hög följsamhet mot budget och hög prognossäkerhet finns beredskap för att möta förändrade förutsättningar på både kort och lång sikt. I modellen betraktas både negativa och positiva avvikelser i förhållande till budget som en belastning.

Årets resultat var budgeterat till 23,4 mnkr. Utfallet blev 83,1 mnkr, ett budgetöverskott på 59,7 mnkr. Nämnderna följde i stort sett budget med ett överskott på 3,6 mnkr. De beloppsmässigt största avvikelserna bland nämnderna hade kommunstyrelsen (8,5 mnkr) och barn- och utbildningsnämnden (-4,1 mnkr). Gemensamma verksamheter (11 mnkr) samt skatter och utjämning (43 mnkr) var de beloppsmässigt främsta anledningarna till att resultatet blev högre än budget.

Under 2016 var avvikelsen mot budgeterat resultat 80,9 mnkr och precis som 2017 var det skatter och utjämning som stod för störst del av avvikelsen med knappt 30 mnkr. Både 2016 och 2017 har generella statsbidrag som ej budgeterats redovisats under skatter och utjämning med 25,3 mnkr 2016 och 19,8 mnkr 2017.

Till sidans topp

Jämförelse med prognos i delårsrapport per augusti 2017

I delårsrapporten prognostiserades ett resultat på 54,6 mnkr. Det nu slutgiltiga resultatet blev 38,5 mnkr högre än delårsprognosen. Nämnderna ökade avvikelsen i delårsprognosen med 5,4 mnkr då prognostiserat underskott på 1,8 mnkr vändes till ett överskott på 3,6 mnkr. Detta förklarades främst av förändringar hos barn- och utbildningsnämnden, teknik- och servicenämnden, kultur- och fritidsnämnden och plan- och byggnadsnämnden. Jämfört med tidigare år var avvikelserna mellan nämndernas utfall och såväl budget som delårsprognoser små.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen fick ett budgetöverskott på 8,5 mnkr, vilket var 0,3 mnkr lägre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Skillnaden förklaras bland annat av att nedskrivningar av fastigheter och exploateringsprojekt gjorts under årets sista månader med 5,4 mnkr vilka ej ingick i prognosen i delårsrapporten. Nedskrivningarna vägdes upp av att överskottet för personalkostnader blev högre än prognostiserat i delåret.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämndens budgetunderskott var 1,1 mnkr lägre än delårsprognosen, vilket bland annat förklarades av ett bidrag på 2,9 mnkr från Migrationsverket som gymnasieskolan erhöll i slutet av året. Bidraget som var hänförligt till föregående ingick inte i prognosen i delårsrapporten.

Socialnämnden

Socialnämnden prognostiserade i delåret ett underskott om 1,2 mnkr, vilket avvek marginellt från det slutliga budgetunderskottet på 2,0 mnkr. Skillnaden mellan årsutfallet och delårsprognosen förklarades framförallt av att prognostiserat underskott för individ- och familjeomsorgen (IFO) blev större än bedömningen i delårsprognosen. Prognostiserade överskott inom funktionshinder och flyktingverksamheten blev även de större men täckte alltså inte riktigt utvecklingen inom IFO.

Teknik- och servicenämnden

Teknik- och servicenämnden prognostiserade ett budgetunderskott på 2,0 mnkr i delårsprognosen, underskottet blev 1,1 mnkr. Underskottet minskade tack vare att lokalförsörjnings prognos om underskott på 2 mnkr i delårsrapporten kunde vändas till ett utfall i enlighet med budget.

Gemensamma verksamhetsposter

För de gemensamma verksamhetsposterna prognostiserades ett överskott om 0,7 mnkr vilket slutligen blev 13,9 mnkr.

Inom de gemensamma verksamhetsposterna blev kostnaden för pensioner 40,8 mnkr att jämföra med delårsprognosen på 44,5 mnkr. Vidare baserades prognosen på att semesterlöneskuldens förändring skulle bli enligt budget men slutade på ett överskott om 4,4 mnkr. I delårsrapporten prognostiserade kostnaderna för rivning av byggnader och den tillfälliga skolan på Saharaområdet i Kinna till 8,9 mnkr, här blev årets kostnad 6,5 mnkr. 

Finansiering

Finansieringen, skatteintäkter, utjämning och finansnetto, prognostiserades i delåret till 1 933,5 mnkr och uppgick vid årets slut till 1 946,4 mnkr. Två stycken sent erhållna statsbidrag från Boverket respektive Migrationsverket utgjorde 7,2 mnkr av ökningen gentemot delårsprognosen. I arbetet använder kommunen SKL:s modell när det gäller skatter och utjämning.

Till sidans topp

Publicerad av: Marks kommun