Tillämpade redovisningsprinciper

Senast uppdaterad den 26 april 2018

För samtliga kommuners ekonomirapporter gäller den kommunala redovisningslagen (1997:614) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (rkr.se). Marks kommun följer i allt väsentligt regelverket. Avsteg, och i vissa fall nödvändiga förtydliganden redovisas nedan.

Klicka på länkarna för att gå direkt till önskat avsnitt:

Redovisning av skatteintäkter

Redovisad skatteintäkt innehåller utöver preliminära skatteinbetalningar som har kommit kommunen tillgodo under året också utfallet av den definitiva slutavräkningen för föregående år samt preliminär slutavräkning för innevarande år. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuners och landstings (SKL) decemberprognos i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation 4.2 Redovisning av skatteintäkter.

Övriga intäkter

Investeringsbidrag samt anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod (för VA-anslutningsavgifter är perioden 75 år).
I den mån avgiftsuttaget inom va- och avfallsverksamheten överskrider självkostnaden minskas intäkten och överuttaget bokförs som en förutbetald intäkt vilket är i enlighet med RKR:s rekommendation 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar.

Anläggningstillgångar

Tillgångar med anskaffningsvärde över två basbelopp (cirka 88 000 kr) och en ekonomisk livslängd minst tre år aktiveras som anläggningstillgångar. Avskrivning sker över den period som motsvarar beräknad användningstid och med hänsyn tagen till det eventuella restvärde som tillgången förväntas ha vid användningstidens slut. Som immateriella anläggningstillgångar redovisas licensavgifter för större IT-program. Detta görs restriktivt, merparten av licensavgifterna kostnadsförs löpande.

Gå till toppen av sidan

Avskrivningar, komponentredovisning

Rådet för kommunal redovisning (RKR) beslutade i december 2013 om ett förtydligande gällande avskrivningar av vissa anläggningstillgångar. Detta medför ett tydligare krav på komponentavskrivning, det vill säga en mer detaljerad uppdelning av anläggningstillgångarna utifrån beräknad nyttjandetid. Denna uppdelning tillämpas sedan tidigare i allt väsentligt för kommunens VA-verksamhet. Den 21 oktober 2015, § 146, beslutade kommunstyrelsen om en komplettering av Marks kommuns redovisningsprinciper med anledning av komponentredovisning. Denna komplettering gäller från och med 1 januari 2016 och för de investeringar som görs från detta datum.

För de befintliga anläggningstillgångarna, alltså tillgångar anskaffade före 1 januari 2016, har en översyn gjorts. Dessa tillgångars (fastigheter samt gator och vägar) kvarvarande värden har delats i komponenter vilket fått effekten att avskrivningskostnaden sjunkit med cirka 13 mnkr mellan 2016 och 2017. Denna omklassificering var klar och infördes från den 1 januari 2017.

En väsentlig förändring i och med komponentredovisning är att vissa underhållsinsatser på kommunens fastigheter och vägar som tidigare belastade årets resultat istället redovisas som anläggningstillgång. Kostnaden för sådana underhållsinsatser fördelas nu över nyttjandetiden i form av avskrivningar.

Kommunens bolag tillämpar från och med 2014 ett nytt regelverk (K3) för sina årsredovisningar. I detta finns anvisningar avseende redovisning av anläggningstillgångar som motsvarar det ovan nämnda förtydligandet från Rådet för kommunal redovisning.

De vanligaste tillämpade avskrivningstiderna är:

   Antal år
Tillgång Kommunen Bolagen

Fastigheter:

   
Byggnader inv. t.o.m. 2015 33  
Byggnader inv. fr.o.m. 2016
(fr.o.m. 2014 för bolagen), 
komponenter:
   
Installationer
(el, värme, ventilation m.m.)
25 25-50
Stomme 50 70-100
Yttertak, fasad, fönster 35 35-50
Markanläggning 20 20-40
Övrigt (dörrar, målning, in- 
och utvändiga ytskikt, vitvaror, kyla) 
15  

Gator och vägar:

   
Gator och vägar inv. tom 2015 33  
Gator och vägar inv.
from 2016, komponenter:
   
Vägkropp 50  
Vägutrustning 20  
Stödmur, kantsten, etc. 25  
Slitlagret på gatan/vägen
olika per typ av gata:
   
Genomfartsväg 10  
Matargata 15  
Villagata 25  
Cirkulationsplats 5  
GCM-väg 20  

Övrigt:

   
Vattenledningar    
Från och med 2008 75  
Till och med 2007 50   
Fjärrvärmledningar   40 
Värmepannor   10-25 
Fiberledningar och -kanalisation    20-30
Bilar, maskiner och inventarier 5-15 5-10 
Större systems program/licenser 3-5   

Gå till toppen av sidan

Nedskrivningar

Per balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs.

Under året har nedskrivningar skett med sammanlagt 5,8 mnkr varav de största avser fastigheterna Mark Lygnersvider 1:29 (Smälteryd) och Bonared 1:59 (Mejeriet). Bonared 1:59 ska enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott rivas för att bereda plats till trafiksäkerhetsåtgärder, hela byggnadsvärdet om 2,4 mnkr har därför skrivits ned. Smälterydfastigheten förvärvades under året för 8,5 mnkr. Möjligheterna till exploatering har visat sig vara något sämre än bedömningen som gjordes i samband med förvärvet. Fastighetens värde har därför skrivits ned med 2,3 mnkr.

Gå till toppen av sidan

Leasingavtal

Värdet av tillgångar som leasas genom finansiell leasing redovisas som en anläggningstillgång samtidigt som motsvarande belopp redovisas som en skuld. Den del av skulden som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig skuld, resterande skuld redovisas som långfristig. Detta är ett avsteg från RKR:s rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal och motiveras av det ringa mervärde som en fullständig men arbetskrävande efterlevnad av rekommendationen skulle ge. Värdet av tillgångar som finansieras på detta sätt är 19,6 mnkr och avser framförallt fordon.

Gå till toppen av sidan

Personalkostnader

Löner bokförs enligt kontantprincipen. Detta innebär att de kostnader för övertid, fyllnadstid, timlöner och andra ersättningar för december som betalas ut i januari redovisas som en kostnad i januari. Motsvarande gäller för vissa ledighetsuttag i december som bokförs som en kostnadsreducering i januari. Detta är ett avsteg från rekommendationen. Eftersom nettot av dessa kostnader inte uppgår till något väsentligt belopp avviker kommunen från rekommendationen.

Gå till toppen av sidan

Pensionsskuld

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade ”blandmodellen”, vilket innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I pensionsförpliktelsen ingår också framtida förväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Pensionsförmåner intjänade i pensionsavtal från och med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkning. Under avsättningar reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Värdet av kommunens överskottsfond var per 31 december 2 805 807 kr.

Regelverket som styr hur pensionsskulden värderas och beräknas kallas RIPS (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Under 2016 gjordes en översyn av regelverket vilket resulterade i en ny beräkningsmodell RIPS 17 som ersätter den tidigare RIPS 07. Beräkningen av pensionsskuld för Marks kommun är gjord enligt RIPS 17 och följder därmed RKR:s rekommendation 17.2 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser.

Gå till toppen av sidan

Taxefinansierad verksamhet

Enligt ”Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster” ställs krav på en separat balansräkning för VA-verksamheten. I den mån avgiftsuttaget inom va- och avfallsverksamheten överskrider självkostnaden minskas intäkten och överuttaget bokförs som en förutbetald intäkt vilket är i enlighet med RKR:s rekommendation 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar.

Gå till toppen av sidan

Koncernredovisning

I en koncernredovisning är det önskvärt att de olika enheterna som ingår tillämpar samma redovisningsprinciper. 

Kommunens bolag tillämpar från och med 2014 ett nytt regelverk för sina årsredovisningar. I detta finns anvisningar avseende redovisning av anläggningstillgångar som motsvarar det ovan nämnda förtydligandet från Rådet för kommunal redovisning och som delvis är införd i kommunens redovisning. Med undantag för detta samt för redovisning av pensionskostnader och pensionsåtaganden är bedömningen att de olikheter som finns mellan kommunen och de kommunala bolagen inte påverkar redovisningen i någon väsentlig omfattning. Någon anpassning till en koncernstandard har därför inte gjorts.

Avsättning för pensioner hanteras alltså olika. Kommunen utbetalar den individuella delen till de anställda. Övriga pensionsåtaganden redovisas som en avsättning i balansräkningen eller som upplysning inom linjen, enligt den så kallade blandmodellen. De kommunala bolagen med anställd personal avsätter medel till Alecta eller KPA.

Gå till toppen av sidan

Publicerad av: Marks kommun