Ekonomi

Senast uppdaterad den 26 april 2018

Kulmen i högkonjunkturen väntas nås under 2018. Därefter väntas återgång mot ett neutralt konjunkturläge vilket innebär lägre ökningstakt av skatteunderlag och en utmaning för kommuner och landsting.

Svensk ekonomi

Svensk BNP har inte vuxit så snabbt under 2017 som tidigare utfall och prognoser indikerat. Men konjunkturen har ändå förstärkts markant och även 2018 kommer att präglas av högkonjunktur. Under loppet av 2018 blir den ekonomiska utvecklingen dock svagare och högkonjunkturen når då sin kulmen. Den höga investeringstakten har dämpats något, vilket drog ned den totala tillväxttakten jämfört med förväntningarna. Bostadsbyggandet är nu på en så hög nivå att det är svårt att höja den ytterligare. En begränsande faktor är de tilltagande svårigheterna att få tag på lämplig arbetskraft.

Trots den svagare investeringstakten är det ändå just investeringarna som är den komponent i försörjningsbalansen som växer snabbast under åren 2016 till 2018. Därutöver bidrar både hushållens och offentliga sektorns konsumtion till att hålla uppe tillväxten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att BNP växer med 2,6 procent både 2017 och 2018, det vill säga något långsammare än under 2016.

Västsverige

Konjunkturbarometern hösten 2017 visar på en fortsatt högkonjunktur i Västra Götaland. Konjunkturläget har stärkts något det senaste halvåret, men de starka prognoserna från i våras har inte riktigt infriats. Fortfarande är det inom fordonsindustrin, byggverksamhet och företagstjänster som konjunkturen är starkast. Sjuhärad är nu den delregion med det bästa konjunkturläget, men skillnaderna mellan delregionerna i Västra Götaland är relativt små. Om de västsvenska företagens bedömningar inför det första halvåret 2018 slår in, tas ytterligare ett kliv upp på konjunkturkurvan.

Antalet sysselsatta i Västra Götaland ökade med 21 000 mellan tredje kvartalet 2017 och samma kvartal 2016 enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning. Detta motsvarar en ökning med 2,5 procent, samma ökningstakt som Stockholms län. Störst ökning var det inom den privata tjänstesektorn. Sysselsättningen förväntas fortsätta att öka det kommande halvåret, framförallt inom byggsektorn och företagstjänster.

Kommunsektorn

Den något svagare utvecklingen av BNP under 2017 gäller dock inte antalet arbetade timmar eller lönesumman, SKL:s prognos innebär tvärt om en något starkare utveckling. Det innebär en fortsatt ökning av det reala skatteunderlaget 2017 och 2018. Utvecklingen därefter är svår att nu prognostisera men SKL:s skatteunderlagsprognos för 2019 bygger på ett antagande om en relativ snar återgång till ett neutralt konjunkturläge. Det innebär en markant inbromsning av skatteunderlagets ökningstakt 2019 och 2020.

Oavsett hur snabbt det går står kommuner och landsting inför en mycket besvärlig obalans mellan snabbt växande demografiskt betingade behov och ett långsamt växande skatteunderlag.

För att kommunsektorn ska uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och bidrag har SKL beräkningstekniskt antagit att kommunalskatten höjs med 2,41 kr fram till 2021 jämfört med dagens nivå. Det ska inte ses som en prognos, utan ett sätt att illustrera gapet mellan skatteunderlaget och kostnaderna. I verkligheten kommer anpassningen ske genom en kombination av effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat.

Publicerad av: Marks kommun