Barn- och utbildningsnämnden

Personal på vuxenutbildningen har workshop.

Senast uppdaterad den 25 juni 2018

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola samt skolbarnsomsorg för barn och ungdomar 1–16 år. Nämnden ansvarar också för gymnasieskola och vuxenutbildning. Ta del av nämndens verksamhetsberättelse här!

Verksamhet

  • I projekt "Rörelse" har förskoleverksamheten utgått ifrån barnens intressen inom en rad olika områden där barnens fokus och idéer har fått leda arbetet. Projekten har trots samma utgångspunkt tagit vitt skilda vägar som till exempel insekternas värld, sniglar, dinosaurier, ett undersökande av vattenfall, upplevelser av naturens rörelser i form av löven som föll, att uppleva sin egen kropp genom dans samt skapande av digitala rörelser genom filmproduktion. Barnen har fått erfara programmering. Verksamheten har exempelvis erbjudit BlueBot där barnen har byggt egna banor och utmanat varandra.
  • Förskoleverksamheten har valt att gå med i Läslyftet för förskolan. Läslyftet ger pedagogerna utvecklade möjligheter att utmana och stimulera barns språk-, läs- och skrivutveckling samt ta tillvara barns intresse för texter, bilder och skriftspråk.
  • Flera pedagoger har de senaste åren besökt förskolan "Trollet" i Kalmar och det gjordes en stor satsning så att all övrig fastanställd personal hade möjlighet att åka med. Trollet har en miljösäkring som verksamheten vill efterlikna. Arbete var till en början stort och svårt, men när man nu har brutit ner det i intressegrupper har arbetet blomstrat. Många pedagoger har i år åkt till SETT-mässan. Man har genom åren sett att det finns ett stort värde i pedagoger håller sig ajour med ny forskning, nya rön och blir inspirerade.
  • Under 2016 startade en utbildningsinsats för fritidshem tillsammans med en rad andra kommuner som fortgick 2017 med syfte att stärka fritidshemmet vilket gynnar skolan som helhet. Förskolor och skolor i Kinna arbetar med att ta fram en modell för övergångar mellan förskola och skola och mellan mellanstadiet och högstadiet. Förhoppningen är att modellen även ska kunna användas av övriga områden i kommunen.
  • Under 2017 gick samtliga högstadier samt de skolor som har årskurs F-9 och ytterligare en skola årskurs 3–6 in i 1:1 när det gäller digitala verktyg. Det innebär att det bara är ett fåtal skolor kvar som under 2018 ska gå in i 1:1 innan det är fullt utbyggt. Det här ökar möjligheten till utveckling av pedagogik och arbetssätt och också fler verktyg att använda som stöd i undervisningen och därmed en ökad likvärdighet för eleverna.
  • Projektet med tvålärarsystem som startades på Lyckeskolan har etablerats på skolan samt utökats. Planen är att gå in i fas tre under hösten 2018, vilket innebär ytterligare utökning. Under 2018 kommer rektorer på övriga skolor att få ta del av hur tvålärarsystemet är organiserat. Målet är att sprida det som en modell för hela förvaltningen.
  • Lyckeskolans paviljongskola färdigställdes under höstterminen 2017 och Örbyskolan har utökat sina lokaler med tillfälliga paviljonger under hösten på grund av ökat elevantal.
  • Under juni genomfördes lovskola för årskurs 6–9. Intresset var stort och förvaltningen fortsätter att utveckla lovskolan. Från och med 2018 blir det obligatoriskt att erbjuda lovskola till alla elever i årskurs 8 och 9 som inte når målen.
  • Skolverksamheten har genomfört en intern utbildningsmässa - Lärande i Mark, där merparten av föredragshållarna var från våra egna verksamheter. Dagen fick ett positivt gensvar och kommer därför också att genomföras 2018.
  • Gymnasiet har under året tagit ett stort kliv framåt när det gäller samverkan med näringslivet, exempelvis genom utökad lärlingsutbildning. Skolverket rankar nu Marks gymnasieskola i topp tre när det gäller hur långt man kommit i arbetet med lärlingsutbildningar. På grund av högt söktryck har man varit tvungen att utöka antalet lärlingsplatser på bygg- och anläggningsprogrammet samt el- och energiprogrammet.
  • Marks vuxenutbildning har blivit godkända för att kunna benämnas som Lärcentrum vilket innebär att man uppfyller en rad kvalitetskriterier.
  • Flera förändringar och lagändringar påverkar nämndens arbete framöver. Det ska framöver finnas en ny typ av dokumentation som beskriver hur man förebygger diskriminering, skolstart vid sex års ålder, nationella prov får större betydelse och digitaliseras, tydligare riktlinjer för politisk information i skolundervisningen och rätt för nyanlända att fullfölja introduktionsutbildning vid flytt till en annan kommun.
  • Den nya ledningsorganisationen föll på plats under höstterminen. Numera arbetar rektor och biträdande rektorer med en sammanhållen gymnasieskola. Skolan har redan sett goda effekter av detta och dessa förväntas både öka och bli fler under 2018. Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, biträdande rektorer som går rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande rektorer. Gymnasiet samlades under en rektor och vuxenutbildningen bildade en egen verksamhet med en rektor.
  • Biträdande förskolechefer infördes under hösten och samtlig skoladministration samlades under en administrativ chef. Förvaltningsledningen förändrades och består nu av en förvaltningschef, två verksamhetschefer, en utvecklingsledare samt en administrativ chef. Studie-och yrkesvägledarna samlades organisatoriskt under rektor för vuxenutbildningen.
Uppdrag 2016 2017
Förskola I hög grad I hög grad
Grundskola I hög grad I hög grad
Ungdomsgymnasium I hög grad I hög grad
Vuxenutbildning Helt Helt

Bedömningen har gjorts utifrån frågeställningar framtagna av Skolverket som syftar till att kartlägga om verksamheten överensstämmer med de nationella styrdokumenten. Läs mer i barn- och utbildningsnämndens årsrapport. 

Ekonomi

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett budgetunderskott på 4,1 mnkr. Nämndens nettokostnader uppgick till 790,7 mnkr vilket är en ökning med 18,8 mnkr eller 2,4 procent jämfört med 2016. Årets intäkter var 139,9 mnkr vilket översteg såväl budget (106,5 mnkr) som föregående år (107,3 mnkr). Ökningen förklaras av att statsbidrag från framförallt Migrationsverket och Skolverket var högre under 2017. Bidragsökningen motsvaras av en ökning av kostnaderna vilket innebär att omslutningen ökar utan att effekten syns på nettokostnaderna. Statsbidragen kännetecknas av kort varsel och osäkerhet i nivå på tilldelning vilket försvårare arbetet med att planera och budgetera verksamheten. Statsbidragen stör även jämförelsen mellan åren både vad gäller kostnadsslag (intäkter, personalkostnader, övriga kostnader) och huvudverksamheternas nettokostnader.

Förskoleverksamhetens utfall var 4,5 mnkr högre än budget. Nettokostnaderna för förskoleverksamheten ökade med 6,1 mnkr eller 3,6 procent jämfört med 2016. Personalkostnaderna stod för störst del av ökning med 12,2 mnkr, vilket innebär att de var 9,6 procent högre än föregående år. Av ökningen motsvaras 8 mnkr eller 6,3 procent av ökade statsbidrag för att minska antalet barn per barngrupp. Antal inskrivna barn i Marks kommuns förskolor ökade marginellt med 0,5 procent jämfört med 2016 samtidigt som antalet schematimmar per barn var oförändrat. Antalet yngre barn var fler än föregående år medan antalet 5-åringar var lägre, vilket inneburit ett ökat behov av bemanning. Ungefär 10 procent, eller 177, av barnen i förskola fanns i annans regi.

Den sammantagna avvikelsen för fritidshem, grundsär- och grundskolan var ett budgetunderskott på 8,3 mnkr. Fritidshem redovisade överskott med 0,3 mnkr samtidigt som grundsärskolan visade underskott med 0,8 mnkr. Grundskolans nettokostnader översteg budget med 7,8 mnkr och ökade med 15,9 mnkr eller 4,9 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen förklaras dels av att antal elever ökat med 1,5 procent (60 elever) men även av att statsbidragen innebär utökad bemanning. Störst del av kostnadsökningen fanns därför i personalkostnaderna som ökade med 11 procent medan övriga kostnader ökade med 3 procent jämfört med 2016, i sammanhanget bör beaktas att statsbidrag till grundskolan samtidigt ökat med 10,4 mnkr. Av totalt 4 304 elever valde 248 stycken annan huvudman än kommunen.

Inom gymnasiesär- och gymnasieskolan redovisades ett budgetöverskott på 3,9 mnkr. Verksamheten i egen regi visade överskott med 7,3 mnkr medan kostnaden för köpta och sålda platser översteg budget med 3,4 mnkr. Överskottet i egen regi påverkades av ett obudgeterat bidrag på 2,9 mnkr från Migrationsverket avseende tidigare år. Antal elever på Marks gymnasieskola var i genomsnitt 919 elever under 2017 vilket är 3,2 procent färre än under 2016. Antalet köpta gymnasieplatser var 498 stycken vilket är en ökning med knappt 40 platser samtidigt som antalet sålda platser var oförändrat.

mnkr 2014 2015 2016 2017
Verksamhetens intäkter 72,9 75,5 107,3 139,9
Verksamhetens kostnader 799,6 828,4 879,1 930,6
Budgetavvikelse 4,4 4,5 -0,1 -4,1

Publicerad av: Marks kommun