Minska ditt avfall

Undersökningar visar att vi slänger var femte matkasse med livsmedel. Vi kan alltså spara mycket pengar och resurser genom att äta upp maten.

Matsvinn är onödigt matavfall som du hade kunnat äta. Genom att minska matsvinnet bidrar du till att minska energianvändningen, råvaruförbrukningen och utsläppen som uppstår vid produktion, transport och hantering av livsmedel. Det finns mycket att tjäna på att minska matsvinnet, både för planeten och din plånbok. Här är några tips till dig:

Köp inte för mycket

Planera dina inköp och handla inte mer mat än du behöver. Ha en inköpslista och håll dig till den. Försök att avstå från reklam och erbjudanden om du inte är säker på att du kommer att äta upp maten.

Ta tillvara på rester

Ta tillvara på hela förpackningens innehåll och töm förpackningar ordentligt. Har du överbliven mat, ta med dig en matlåda till jobbet eller på utflykt. Du kan också göra något nytt av överblivna middagsrester, till exempel: en gryta, lasagne, pytt i panna eller soppa. Bruna bananer kan bli smoothies och överblivna grönsaker, till exempel morötter och rödbeta, kan du använda i bröddeg. Var kreativ!

Frys in bröd innan det blir för gammal. Har det redan blivit torrt kan du mala ner det och använda som ströbröd, laga fattiga riddare eller steka krispiga krutonger.

Är du ute på restaurang och inte orkar äta upp, fråga om du kan ta med dig maten.

Förvara mat rätt

Lär dig bästa sättet att förvara olika livsmedel. Tomater trivs till exempel bäst i rumstemperatur. Bananer gillar det svalt, men inte kylskåpstemperatur.

Titta regelbundet igenom kyl och frys på jakt efter mat som är på väg att bli gammal, så hinner du äta den innan det är för sent. Ställ kylen på optimal temperatur 4–5 grader, så håller maten längre.

Lita på dina sinnen istället för datummarkeringen

Stirra dig inte blind på bäst-före datum utan lita på dina sinnen. Lukta och smaka på maten för att avgöra vad som går att äta. Mycket går att äta även efter bäst före-datumet.

Vad händer med mitt matavfall?

Matavfall är oätliga delar av mat såsom skal och kärnor. Det ska du samla in i matavfallskärlet. Då blir det en resurs till växtnäring och energiproduktion, till exempel biogas.

Idag är det enkelt att hela tiden köpa nytt och förnya både sin egen stil och sitt hem. Många känner behovet av att följa de senaste trenderna. Dessa vanor är ohållbara om vi bara fortsätter att köpa nytt och sedan slänga det för att köpa ännu mer nytt. Samtidigt produceras det mycket avfall under tillverkning, långa transporter och användningen av stora mängder förpackningsmaterial som sedan bara slängs. Din nya produkt påverkar alltså miljön på så många sätt.

Minska intryck av reklam

Fundera på vad du kan göra för att minska ditt behov av att förändra. Kan du till exempel minska intryck av reklam i sociala medier och reklamblad? Idag påverkas vi så mycket av alla som vill få oss att känna nya behov – behov som vi själva kanske inte visste att vi hade. Testa att sätta upp en skylt med "Nej tack till reklam" på brevinkastet och avfölja konton på sociala medier som uppmuntrar till köp av nya varor.

Förnya med det du redan har hemma

Om du tycker det är roligt med förnyelse i hemmet eller klädstilen, testa att ha ett litet eget förråd med prydnader och kläder som du har tröttnat på. Du kan plocka fram dem igen om några månader eller år när du vill förnya. Ett annat tips är att byta prylar och kläder med vänner, familj och grannar eller anordna klädbytardagar.

Byt prylar med varandra

Att byta saker med varandra blir allt vanligare. Det är ett fantastiskt sätt att förnya garderoben eller hemmet utan att det kostar en krona! Håll utkik efter sådana aktiviteter, ordna en loppis själv eller byt saker med vänner, familjen, grannar eller kollegor. Ni kanske fixar en klädbytarhörna på jobbet, en bokbytarhylla i din bostadsförening eller prylbytardag med vänner.

Vårda, sköt om, lappa och laga det du äger. Då sparar du pengar och tar ansvar för miljön. Det är viktigt att vi lär oss att ta hand om de resurser vi redan har hemma. Istället för att lämna saker på återvinningscentralen kan vi kanske återanvända dem eller skapa något nytt. Att tröttna på en sak betyder inte att den är värdelös och måste bli avfall. Genom enkla reparationer eller att låta andra använda dem kan vi förlänga deras livslängd innan de blir avfall.

Några enkla tips

• Behöver du köpa nytt, se till att det är en kvalitativ produkt som håller länge och går att laga.
• Använd din rätt att reklamera saker som går sönder i förtid. Kommunens konsumentupplysning kan tala om vilka rättigheter du har.
• Kläder och skor är exempel på saker som oftast går väldigt enkelt att laga antingen själv eller genom att lämna in till någon som kan.
  
• Återbruka mera. Trasiga handdukar och strumpor som inte går att laga kan bli putstrasor för hemmet eller i garaget.
• Med ”upcycling” förvandlar du gammalt till nytt med små medel. Byt tyg på lampskärmen, klä om soffan, måla om hyllan, tapetsera byrån eller skapa något själv med det du har hemma. Låt fantasin flöda, kolla hur andra gör eller gör det som ett gemensamt projekt med barn, familj eller vänner.
• Förnya kök- och badrumsinredning genom att måla fronter, byta knoppar eller klistermärken för kakel.

Låna, dela, hyr eller köp begagnad, du behöver inte äga allting själv. Istället kan du dela gräsklipparen med grannen, låna en såg när du behöver den eller hyra en släpkärra när du ska transportera något. Att äga allting själv belastar miljön och kostar pengar, både vid inköp och underhåll. Det är smart att dela, låna och hyra i stället för att ha en massa prylar liggandes hemma som du ska ta hand om.

Att dela, låna och hyra med och av varandra har så många mervärden. Det ger dig möjlighet att utveckla och bygga nya relationer med vänner, familj och grannar. Ett tips är att gå gå ihop med några grannar eller kompisar och gå igenom era förråd, skåp och garage. Tillsammans kommer ni förmodligen ha tillgång till många prylar och verktyg som ni kan dela med varandra.

Några fler tips

• Dela på verktyg, maskiner och redskap som du använder sällan. Det går lika bra att dela juicepress, airfryer, svamptork eller symaskin.
• Starta ett bytesrum i ditt bostadsområde eller lägenhetshus.
  
• Fråga vänner, familj och grannar innan du köper något. De kanske har möbler, inredning, leksaker och fritidsprylar de gärna vill bli av med.
• Har du behov av att äga något själv, kolla på loppisar och second hand affärer. Ett annat tips är lokala Facebook-grupper eller sajter på nätet där du kan skänka, sälja eller köpa begagnad.
• Ha en inköpslista med prylar du behöver. Då har du koll på dessa när du går på loppis, letar på hyressajter eller hör någon annan som vill bli av med en pryl.
• Vill du själv bli av med prylar, kollar med vänner, familj och grannar om de behöver. Du kan också lämna in dina saker till återbrukshuset vid återvinningscentralen Skene skog, till en second hand affär eller anordna en egen loppis. Ett annat alternativ är att ge bort eller sälja i lokala Facebook-grupper eller sajter på nätet där du kan skänka och sälja begagnad.

Undvik engångsartiklar om du kan, de genererar mycket avfall. Här får du några tips:

• Använd en egen kasse när du handlar och tacka nej till plastkasse om du inte behöver en.
• Köp frukt och grönt i lösvikt i stället för inpackade alternativ. Ha med dig återanvändbara fruktpåsar istället. Sådana kan du köpa eller sy själv, till exempel av gamla gardiner.
• Ta med dig egen mugg när du köper coffee to go.
• Beställer du hämtmat, fråga om du får ta med dig en egen låda. Du kan också återanvända de lådor du får. Ibland är det rejäla plastlådor som maten kommer i. Dessa kan du använda för att sortera och organisera i hemmet eller verkstaden.
• Tacka nej till engångsförpackningar med till exempel soja, senap eller ketchup.
• Satsa på återanvändbart bakplåtspapper och byt ut plastfolie mot bivaxduk. De går att diska för hand och återanvändas upp till hundra gånger.
• Byt engångssugrör till sådana du kan diska och återanvända.
• Skippa engångsgrillen. Använd istället allmänna grillplatser eller ta med kall mat på utflykten och spara grillningen till en hemmakväll.
• Ta med dig kranvatten hemifrån i stället för att köpa vatten på flaska.
• Använd tvättbara tygtrasor i stället för hushållspapper.
• Använd flergångsfilter eller återanvändbar kapsel i rostfritt stål när du brygger kaffe. Du kan också testa kokkaffe, ett sätt att brygga kaffe helt utan filter och kapslar.
• Använd lös-te och tekula istället för färdiga tepåsar.

• Betala dina räkningar med e-faktura istället för pappersfaktura och välj att få ditt kvitto digitalt när det är möjligt.
• Sätta upp en skylt med "Nej tack till reklam" på brevinkastet. Reklamblad och broschyrer går fint att återvinna och göra nytt papper av, men det är dubbelt så bra för miljön att inte tillverka dem alls. Vill du ta del av erbjudanden ändå, kolla med de företag du är intresserad av. De flesta erbjuder digitala nyhetsbrev.
  
• Tar emot viktigt post från myndigheter digitalt i stället för på papper. Då riskerar du inte heller att missa något viktigt.
• Låna böcker och tidningar på biblioteket, lyssna på ljudböcker eller läs e-böcker på läsplatta.
• Inför en bokbytarhylla på jobbet eller bland grannarna.
• Läs morgontidningen digitalt i stället för att få den hem till brevlådan.
• Undvik att skriva ut papper. Behöver du ändå skriva ut, fundera på om du kan skriva ut på båda sidor.