Översyn av skolorganisationen – så arbetar Marks kommun för en hållbar och likvärdig skola

Marks kommun har fler skolplatser än vad elevantalet kräver, samtidigt som antalet barn i skolålder minskar. Det påverkar möjligheten att säkerställa likvärdig kvalitet, behöriga lärare och tillgång till elevhälsa och specialstöd i hela kommunen. För att skapa en mer robust och långsiktigt hållbar skolorganisation görs nu en översyn av hur skolorna är organiserade.

Bakgrunden till översynen är flera samverkande faktorer. Elevantalet minskar, samtidigt som kommunen behöver säkra tillgången till behöriga lärare, elevhälsa och andra stödfunktioner i hela skolorganisationen. När resurser och kompetens behöver fördelas på många små enheter blir verksamheten mer sårbar och svårare att hålla likvärdig över tid.

Detta påverkar kvaliteten i undervisningen och möjligheten att ge elever rätt stöd. I förlängningen leder det till skillnader mellan skolor och olika förutsättningar för elever att nå kunskapsmålen. Med likvärdighet menar kommunen att alla elever, oavsett var de bor, ska ha samma möjlighet till god undervisning, tillgång till stöd och en trygg skolmiljö.

I dag finns också en strukturell sårbarhet i delar av skolorganisationen. Mindre enheter kan fungera mycket väl när rätt kompetens finns på plats, men verksamheten blir ofta starkt beroende av enskilda personer. Vid pensionsavgångar, sjukdom eller när personal väljer att gå vidare kan förutsättningarna snabbt förändras, med stora konsekvenser för eleverna. För att skapa stabilitet över tid behöver skolorganisationen vara mer robust och mindre personberoende.

För att använda kommunens resurser på ett ansvarsfullt sätt och skapa bättre förutsättningar för hög kvalitet – både i dag och på lång sikt – görs nu en översyn av skolorganisationen. Mot denna bakgrund har förvaltningen tagit fram en skolorganisationsutredning som analyserar nuläge, framtida behov och olika möjliga vägval.

Ett politiskt förslag om inriktning för skolorganisationen

Utifrån skolorganisationsutredningen har politiken presenterat en inriktning för hur skolorganisationen kan utvecklas framåt. Inriktningen innebär delvis andra prioriteringar än de alternativ som förvaltningen har analyserat och syftar till att skapa tydlighet, förutsägbarhet och god framförhållning i det fortsatta arbetet.

Inriktningen handlar bland annat om att:

• ge yngre barn möjlighet att i större utsträckning gå kvar nära hemmet under de första skolåren,

• organisera årskurserna 4–6 och 7–9 på färre enheter för att stärka kvalitet, kompetensbredd och resursutnyttjande,

• skapa bättre förutsättningar för behörig personal, elevhälsa och ett närvarande pedagogiskt ledarskap.

Det förslag till inriktning som nu ligger innebär inte att skolor avvecklas, utan att skolornas innehåll och årskurser kan komma att organiseras på olika sätt för att möta framtida behov. Förslaget utgör en viljeinriktning inför kommande politiska ställningstaganden och bedöms samla en bred, blocköverskridande politisk samsyn.

Likvärdighet, kvalitet och ambitionen att bli bästa barnkommun

Marks kommun har en tydlig ambition att vara en av Sveriges bästa barnkommuner. I praktiken innebär det ett långsiktigt fokus på att så många barn som möjligt ska klara grundskolan med godkända betyg och goda framtidsmöjligheter.

I diskussionen om skolorganisation lyfts ofta närhet till skolan som en central del av likvärdighet. Kommunen delar bilden av att trygghet och rimliga avstånd är viktiga – särskilt för yngre barn. Samtidigt visar både lokala analyser och forskning att likvärdighet i första hand handlar om kvaliteten i undervisningen: tillgång till behöriga lärare, fungerande kollegiala lärmiljöer, specialpedagogiskt stöd, elevhälsa och ett närvarande pedagogiskt ledarskap.

I dag finns skillnader i måluppfyllelse mellan skolor i kommunen, och kommunen ser att skolresultaten sammantaget har försämrats över tid. Det är en utveckling som kräver långsiktiga och strukturella åtgärder.

Kommunen kan inte peka ut en enskild faktor som förklarar skillnaderna, men erfarenhet och analys visar att skolors storlek och organisation påverkar förutsättningarna för undervisning, kompetensbredd, kontinuitet och tillgång till stödresurser. För att fler barn ska nå kunskapsmålen bedömer kommunen därför att likvärdig kvalitet i undervisningen är viktigare än kortare resvägar – särskilt i en kommun där avstånden generellt är begränsade.

En skolorganisation som ger fler barn stabila och likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan är ett avgörande steg i arbetet med att bli bästa barnkommun, även om det innebär förändringar i hur skolorna är organiserade.

Dialog och nästa steg

Under våren kommer frågan att behandlas av ansvariga politiska organ såsom barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige. I dagsläget finns träffar mellan olika intressegrupper och politiskt ansvariga inplanerade och det kommer sannolikt att bli fler sådana träffar. Träffarna kommer att hjälpa politikerna att få en helhetsbild som kommer att fogas in i det slutliga beslutet.

Ett politiskt beslut om skolorganisationen planeras att tas i kommunfullmäktige i juni. Om beslut fattas kommer eventuella förändringar att genomföras stegvis och med särskilt fokus på trygghet, framförhållning och tydlig kommunikation.

Läs mer

Underlag från de skolorganisationsutredningar som genomförts