Annika är en av alla som stöttar vid kriser

Mitt i den plötsliga krisen när något händer som sätter livet på paus finns också stöd och hjälp att få. Annika Arvidsson i krisstödet i Mark är en av många som hjälper till, både praktiskt och som medmänniska.
– Det är ett mycket viktigt uppdrag att gå in i och stötta människor som hamnat i akuta och svåra situationer, att vara en medmänniska i en kris, säger hon.

Annika har uppdraget att samordna krisstödet i kommunen. Här ingår aktörer från olika delar av kommunens verksamheter samt trossamfund, polis, räddningstjänst och primärvård.
Krisstödet sätts in i lägen där samhällets ordinarie resurser inte räcker till och där många människor berörs. Det kan vara trafikolyckor, plötsliga dödsfall eller suicid.
Under de senaste åtta åren har krisstödet aktiverats vid 10 tillfällen. Ett exempel är den svåra bussolyckan i Sveg 2017, med unga Markbor inblandade och där flera omkom. Där aktiverades krisstödet på hemmaplan.

Medmänniskor på plats

– Krisstödet kan beskrivas som en psykologisk första hjälpen. Vi jobbar inte med att behandla utan fokus är att skapa trygghet i en kaotisk situation. Vi ska finnas på plats som medmänniskor för att lyssna och stötta.
Krisstödet består av en ledningsgrupp med de olika aktörerna som träffas regelbundet, och som Annika samordnar. Den minst lika viktiga funktionen är de 23 stödpersoner som arbetar ute på fältet.

Det finns hjälp

–Det är viktigt att kommuninvånarna vet om att om något allvarligt inträffar så finns det resurser som kan hjälpa till.
Krisstödet sätter exempelvis upp centra dit människor kan vända sig. Det kan vara församlingshem eller skolor till exempel.

Lyssnar och tröstar

– Stödpersonerna som finns på plats kan lyssna, trösta, hjälpa till att ringa samtal eller praktiska saker som att bistå med filtar eller vatten.
–Det går aldrig att förutse vad som ska hända eller hur människor reagerar vid en kris, det är så olika. En del är tysta, andra kanske mer utåtagerande. Därför gäller det att vara ödmjuk men samtidigt ha fokus på sitt uppdrag.

Delar erfarenheter och utbildas

Efter en händelse samlas krisstödet för att dela tankar och erfarenheter och gå igenom vad som kan förbättras. Kompetens delas och medlemmarna vidareutbildas ständigt i olika teman.
–Stödpersonerna är oerhört viktiga och då behövs att de är rustade, har kunskap så de känner sig trygga i sitt arbete.

Har lång erfarenhet

Annika har själv jobbat inom krisstödet under flera år samt inom sjukvården i många år, och har lång erfarenhet av just kriser och traumatiska upplevelser.
Vad är det värsta med uppdraget?
– Att uppleva tragiska händelser, det går aldrig att komma ifrån. Och givetvis om något inte skulle fungera.
Och det bästa?
– Jag tror att man måste vara trygg och stabil i sig själv för att kunna hjälpa andra på ett bra sätt. Jag tycker om att lösa problem och det känns bra att kunna vara med och göra skillnad.