Sidans innehåll

Bild med texten Lysande fönster i Rydal

Lysande fönster i Rydal

Lysande fönster i Rydal är en jättelik adventskalender i Rydals fabriksfastighet. Rydals museum har bjudit in privatpersoner, föreningar, näringsliv, offentliga verksamheter, byalag och organisationer att formge och dekorera ett fönster. Fönsterinstallationerna tänds upp efter hand, som en adventskalender. Alla deltagare har fått fria händer att formge sitt fönster inom ramen för vad som är anständigt och respektfullt.

Om lysande fönster i Rydal

Lysande fönster i Rydal syftar till att skapa delaktighet, glädje och gemenskap. Med evenemanget vill vi lyfta entreprenörskap, kraft och kreativitet samt öka Rydals attraktivitet som besöksmål.

Lysande fönster i Rydal pågår 1 december 2024–5 januari 2025 och är religiöst och politiskt obundet. Lysande fönster i Rydal finansieras med medel från Marks kommun.

Samarbete och inspiration

Inspirationen med en gigantisk julkalender är hämtad från Saltaire i England, vilka sedan 2006 har arrangerat en Living Advent Calendar. Samarbetet med Saltaire sker på flera sätt, bland annat genom att Rydals museum har en fönsterinstallation i Saltaire och Saltaire har en i Rydal. Samarbetet sker också digitalt och på sociala medier.

Här kan du läsa mer om Saltaire Living Advent Calendar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lucköppning

Varje dag mellan 1 december och 24 december tänds ett eller flera fönster i den gigantiska adventskalendern, den gamla fabriksfastigheten i Rydal. Efter att ett fönster tänts upp kommer det sedan vara tänt dagligen mellan kl. 5.00–9.00 och 15.00–24.00, fram till och med 5 januari.

I takt med att fönstren tänds, öppnar vi upp information om varje fönsterinstallation här på sidan och på våra sociala medier, Instagram och Facebook.

Fönsterkarta

Här finns en karta som hjälper dig hitta de olika fönstren på området. Pdf, 4.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Hantverksgruppen Akleja

Sockerbagare utvecklades ur bagerinäringen i och med sockrets införande i Sverige. Första gången det nämns om socker i Sverige är 1326 och blev en lyxvara som främst var avsett för hovet. Gustav Vasa hade en egen sockerbagare anställd. Varorna såldes till en början på apotek.
I yrket förekom även kvinnor och sockerbagarkvinnor hade rätt att driva sin mans rörelse så länge de ville.
1895 skrev Alice Tegnér text och musik till sången "En sockerbagare". 1990 spelade Kurt Olsson och damorkestern in samma sång.

Fönster med röda julgardiner och julpyssel

Foto: Charlotte Håkanson

Rydals museum

 

Fönster med spinnspolar

Foto: Charlotte Håkanson

Fönsterinstallation av Nina Sinkkonen

”När min mamma blev sjuk hade vi en trädgård att samlas i, umgås och arbeta med. Tillsammans återskapade vi en plats fylld av blomstrande fägring, färger och liv. Där förvandlades svårmod till glädje. Livet och dess cykler, liksom förgänglighet, blev tydliga. Vi lärde oss att acceptera det oundvikliga: döden. Och så blev det, för under de två sista somrarna av hennes liv fick hon njuta av att plocka blommor varje dag."

Det här lysande fönstret är en påminnelse om att livet är så mycket roligare och vackrare med blommor och en stund i naturen.

Titeln kommer från Nina Sinkkonens mammas dagbok. Hon avslutade varje dag med tacksamhet och skrev alltid "Kiitos kiitos Mirakel” när hon avslutade sin anteckning.

Nina Sinkkonen är fotograf och konstnär från Göteborg men är idag verksam i Tostared. @minlillalott_fineart

Blommor på kvist mot mörk bakgrund

Foto: Charlotte Håkanson

Hantverksgruppen Akleja

Halmslöjd är ett av våra äldsta hantverk som använts inom bondesamhället. Tekniken och formerna är oftast traditionsbundna. Föremål som tillverkades var ofta bruksföremål som förvaringskärl i olika storlekar och för olika ändamål. Fram till vid sekelskiftet var det relativt vanligt i bondesamhället att ta in ny och speciell utvald halm för att lägga på golvet i stugan. Halmkärvar till fåglarna, som vi än idag sätter ut är en gammal sedvänja, likadant var det att tillverka julkors och olika figurer att leka med under julen.

Halmslöjd var mycket populärt i Sverige på 1800-talet. De duktiga tjänade som industriarbetare. Men halmens historia, både rituellt och estetiskt, går långt tillbaka och har varit stort i många länder. Idag tänker förmodligen de flesta av oss på juldekorationer när vi hör halmslöjd.
Halmbocken är traditionsbunden då den symboliserat både fruktbarhet och djävulen. När seden att dela ut julklappar kom på 1800-talet var det en julbock som delade ut dem.

En medlem i Hantverksgruppen Akleja skapar julpynt av halm. Titta in i butiken och upptäck allt fint hantverk.

Fönster med halmföremål

Foto: Charlotte Håkanson

Rydals Pelarsal var vid den här tiden förra året inte ens en idé. Idag är det "Den unika butiken" med kafé innanför de lysande fönstren på bottenvåningen. Bilderna du ser i fönstret berättar om framväxten från februari till i november. Det händer ständigt nya saker i Rydals Pelarsal så dagen just idag kan kräva en ny bild. Välkommen in!

Fönster med foton och snögubbe

Foto: Charlotte Håkanson

Fönster skapat av graffitikonstnären Joel Hjort.

Fönster med fredsmärke i blått och rött

Foto: Charlotte Håkanson

Kontakta Rydals museum

Telefon: 0320-21 83 00

Mejladress: rydalsmuseum@mark.se

Uppdaterad:

Informationsägare: Kultur- och fritidsförvaltningen