Rydal då och nu

I Viskans dalgång mellan Seglora och Kinna ligger samhället Rydal. Viskan slingrar sig igenom området och den gamla bruksgatan kantas av det som tidigare var skola, arbetarlängor, disponentbostad och fabrik.

Rydal etablerades som samhälle 1853 när spinneriet grundades. Rydals historia grundar sig i bygdens tidiga hemindustri och det var storbonden och förläggaren Sven Erikson, som initierade byggandet av fabriken på platsen som sedan blev Rydal.

Fabriken är inte längre igång, men det hindrar inte aktiva byinvånare, politiker och andra intressenter att satsa på Rydal. Museet startade 1985 och driver sedan dess en rik och mångfasetterad verksamhet i nära samarbete med föreningar, privatpersoner, näringslivet och andra institutioner.

Rydal har ett aktivt föreningsliv med Rydals byalag i spetsen. Det finns äldreboende och dagis samt naturområde med flera vandringsleder, möjlighet till bad, fiske och kanoting.

Se Rydal från ovan

Drönarfilm av Rydal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mobilguide

Med hjälp av vår mobilguide kan du ta del av information om en del av byggnaderna i Rydal. Guiden läses på webben och är därmed kostnadsfri. Den är framtagen i samarbete med Prisma Västra Götaland. Du hittar den mobila guiden här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Historisk promenad i Rydal

Den historiska promenaden är 750 meter och är markerad med skyltar som berättar om människornas och byggnadernas historia. Två av byggnaderna på promenadslingan kan öppnas med hjälp av nyckel, som finns att låna på museet. Promenadslingan är delvis handikappanpassad. Länk till folder för promenaden finns längst ner på denna sida.

Historisk promenad på svenska och engelska Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Kraftstationen i Rydal

Kraftstationen byggdes på sin ursprungliga plats 1916 och genererar fortfarande idag elektricitet. Turbin och före det, ett vattenhjul, var tidigare placerade i kraftkanalen som löpte igenom fabriken. Där placerades också den första vattendrivna dynamogenerator för att förse spinneriet med elektriskt inomhusbelysning 1882. Därmed blev man i Rydal först i Sverige med detta. Idag kan kraftstationen besökas på sommarvisningarna eller med bokad grupp.

Om förläggarsystem och industri

Den textila traditionen i Mark börjar redan under 1500-talet. Det hemvävda grova ylletyget tillverkades i sådana mängder att hemslöjden blev till industri. Ylletyget blev snart en betydelsefull handelsvara för Markborna och de fick lov av kungen att betala skatten i vadmal istället för säd. Linodlingen fick sitt verkliga uppsving under 1700-talet och Mark kom att spela en stor roll i Sveriges produktion av linnetyger. Den textila produktionen var så stor att den tvingade fram en hemindustri, en organisation av väverskor, knallar och storbönder. De två sistnämnda blev hemindustrins organisatörer.

Förläggarsystemet etableras

När bomullen introducerades i Mark i början av 1800-talet växte hemindustrin och storbönderna blev förläggare. Det var förläggarna som ombesörjde och bekostade transporten av bomullsgarn från Göteborg till Mark. Väverskan hämtade garnet hos sin förläggare och vävde tyg. När det färdiga tyget levererades till förläggaren fick väverskan betalt för sitt arbete och mer garn för att kunna väva nytt tyg.

Hemindustrin sysselsatte under 1830-talet omkring 30 förläggare. Många förläggare hade ett tiotal, ibland ett hundratal väverskor. Men även upp emot tusental.

Ett brukssamhälle växer fram

Sven Erikson sysselsatte 1 500 väverskor. Tillsammans med förläggare i Mark grundade han Rydals bomullsspinneri, Rydahls Manufaktur AB, 1853. Trots den svenska fasaden av gnejs är arkitekturen och interiören engelskinfluerad med gjutjärnspelare från Manchester. De första maskinerna, vattenhjulet och den förste spinnmästaren kom också från England. Runt fabriken växte brukssamhället upp med arbetarbostäder, minuthandel och skola.

Riksintressant

Karaktären av ett brukssamhälle lever kvar och samhället klassas idag som riksintressant. Arbetarlängorna, skolhuset, disponentbostaden, kraftstationen och spinneriet finns kvar och en del av husen är idag byggnadsminnesförklarade. I en del av det gamla spinneriet finns sedan 1985 Rydals museum med ett tjugotal spinnmaskiner bevarade.