Misstanke om barn som far illa

Misstänker du att ett barn far illa? Anmäl din oro till socialtjänsten - det kan bidra till att barnet får stöd i tid, innan problemen vuxit sig stora.

Anmäla oro för barn – orosanmälan

Om du misstänker eller får veta att ett barn eller ungdom under 20 år inte har det bra anmäler du det till socialtjänsten. Det kan till exempel handla om att barnet inte får den omsorg det behöver, blir utsatt för övergrepp eller visar ett beteende som oroar.

Ring gärna och prata med oss om din oro, och ring alltid om du upplever att oron är akut och barnet behöver hjälp direkt. Är du osäker på allvaret i situationen kan du ringa och rådfråga oss. Som privatperson har du rätt att vara anonym, men det underlättar i en eventuell utredning om du säger vem du är. Om du vill vara anonym ska du inte uppge något som avslöjar din identitet i din kontakt med socialtjänsten.

Skyldighet att anmäla

Du som arbetar med barn och unga, till exempel inom skola, hälso- och sjukvård eller polis har anmälningsskyldighet enligt lag.

Om du har anmälningsskyldighet och ringer för att rådfråga oss måste du lämna alla nödvändiga uppgifter om vi bedömer att en orosanmälan ska upprättas. Det finns ingen möjlighet att vara anonym.

Socialtjänsten begär alltid en skriftlig anmälan från dig som omfattas av anmälningsplikt. I ett brådskande ärende går det bra att först lämna informationen muntligt och senare komplettera med en skriftlig anmälan.

Ska jag prata med barnet om orosanmälan?

Vid en anmälan är barnet alltid i fokus. Barn har viktiga rättigheter som vi vuxna måste ta hänsyn till. Det betyder bland annat att barn har rätt att vara delaktiga och få säga vad de tycker i frågor som berör dem. Du som anmälar i ditt yrke behöver i varje enskilt fall ta ställning till om du ska prata med barnet, och på vilket sätt.

Samtal med barn ska alltid anpassas efter barnets ålder och mognad. Vi behöver undvika att barnet får frågor eller information som är för svår att förstå eller hantera. Barn ska heller inte lämnas ensamma med de känslor som kan uppstå efter ett sådant samtal. Därför är det viktigt att du som anmälare planerar för att barnet har tillgång till stöd direkt efteråt.

För dig som har anmälningsskyldighet och vill prata med barnet om anmälan finns stödmaterial framtaget av organisationen Maskrosbarn som heter Elevhälsoboxen.
Här hittar du stödmaterialet Elevhälsoboxen

I vissa situationer ska du inte prata med barnet om din oro innan socialtjänsten hunnit göra en första bedömning. Det gäller till exempel om du misstänker att barnet har utsatts för våld eller andra övergrepp av någon närstående. Då ska du vänta med att involvera barnet, så att inte barnets utsatthet riskerar att öka.

Mer information om skolans anmälningsskyldighet.
Mer information om hälso- och sjukvårdens anmälningsskyldighet.

Hur en orosanmälan görs

Det finns inget bestämt sätt för hur en anmälan ska utformas eller lämnas in. Ett säkert och enkelt alternativ är att använda sig av vår tjänst för digital orosanmälan (se längre ner på sidan). Det går även bra att använda sig av vår blankett som du kan fylla i och skriva ut för att skicka in din orosanmälan.
Här hittar du blanketten som du kan fylla i och skriva ut för att skicka in din orosanmälan. pdf, 161.4 kB.

Vad som händer sedan

Oavsett hur anmälan kommit in så genomförs en så kallad omedelbar skyddsbedömning. Därefter har socialtjänsten 14 dagar på sig att ta ytterligare kontakter samt besluta om en utredning ska inledas eller inte. Vid en eventuell utredning bedöms barnets behov och vilka insatser som skulle kunna bidra till att tillgodose dessa.