Sophämtning

Ditt kärl ska kunna rulla och locket ska vara stängt. Om du märker att ditt kärl är för litet och lätt blir för fullt, fundera på om du kan sortera ditt avfall lite mer. Ju bättre du sorterar desto bättre för din plånbok och miljön. Förpackningar sorterar du enkelt på en av kommunens återvinningsstationer.

Hitta en återvinningsstation

Sortera du redan ut alla förpackningar? Då är det kanske dags för ett större kärl. Hör av dig till vår kundtjänst för vatten, avlopp och renhållning, så hjälper de dig.

Är ditt kärl överfullt tre gånger under de senaste tio tömningarna behöver du betala en avgift enligt gällande renhållningstaxa.

Tills sidan om avgifter för renhållning

Kolla alltid så att ditt avfall ligger löst i kärlet på tömningsdagen. Trycker du ner påsarna för mycket kan de lätt kilas fast. Kalla vinterdagar kan det hända att avfallspåsarna fryser fast. Skaka på kärlet lite då och då under köldperioder och peta loss fastfrusna påsar med ett kvastskaft eller liknande.

Det är också viktigt att använda de ventilerade påshållarna som är avsedda för att ha biopåsen i, de som levererades tillsammans med tunnan. Biopåsarna är gjorda för att kunna släppa igenom vattenånga för att få matavfallet att till viss del torka upp. Det fungerar dock bara om du sätter påsen i de ventilerade påshållarna så att de får luft.

Underlättar för chauffören och ställ dina kärl med draghandtaget tillgängligt på tömningsdagen. Chauffören ska inte behöva vrida kärlen för att komma åt draghandtaget.

Om du har sorterat dina sopor fel tömmer chauffören inte dina kärl. Läs mer om hur du sortera mat- och restavfall i vår källsorteringsguide.

Till källsorteringsguiden

Bioplastpåsar är tillverkade av förnybar råvara (biobaserad plast) och/eller är biologiskt nedbrytbar. Matavfallspåsen som används i Mark är tillverkad av delvis förnybar råvara samt nedbrytbar. Cirka 55 % av biopåsen består av en förnybar råvara i form av stärkelse, resten kommer från råolja.

Det finns biopåsar som inte är nedbrytbara, men tillverkade av förnybar råvara. Det kan exempelvis vara bärkassar i matbutiker vars påsar ofta är tillverkade av sockerrör eller majs. Dessa är bra då de ersätter fossil olja, men om de hamnar i naturen bryts de inte ner och försvinner. De kan orsaka skada i djur och även med stor sannolikhet hamna i våra vattendrag och till slut i havet.

För nedbrytbara påsar är den förnybara råvaran stärkelse, ofta av majs eller potatis, eller vegetabiliska oljor. Än så länge finns inga biologiskt nedbrytbara påsar som är helt tillverkade av förnybar plast.

Biopåsen är designad för att brytas ner, vilket gör att dess hållbarhet minskar med tiden, även när den ligger oanvänd. För att den ska hålla så länge som möjligt bör den förvaras mörkt och svalt. Det är bäst att använda påsen inom 15 månader från tillverkningsdatumet.

Var hittar jag bäst-före-datum på påsen?

Varje biopåse har en stämpel som visar vilken vecka och vilket år den tillverkades. Du hittar stämpeln på varje påse på rullen.

Anledningen är att man kan likna det vid att påsen andas. När matavfall bryts ner bildas det mycket vätska. När påsen placeras i den ventilerade påshållaren kan vätskan som ”andats” ut ur påsen komma ut i luften. Om påsen sitter i en vanlig tät hink så kommer vätskan inte längre, utan rinner garanterat ner i botten av kärlet och påskyndar påsens nedbrytning så den riskerar går sönder.

På sensommaren och hösten när det är mycket fuktigt ute, kan luften utanför påsen vara så mättad av fukt att det kan bli problem även om den ventilerade påshållaren används. Då kan det hjälpa att slänga lite mer av (oblekt) hushållspapper i matavfallspåsen. Det går också bra att vika ihop någon sida av en tidning och lägga i botten av påsen.

Om det finns sopor i tunnan kan du spraya den med ättiksprit (12%) både inuti och på soporna. Spraya ordentligt, även på utsidan av tunnan. Dagen efter bör du se en betydande minskning av larverna. Detta kan även göras som en förebyggande åtgärd. Tänk på att spola ur tunnan efter nästa tömning. Om tunnan står mycket i solen kan det vara bra att flytta den till en skuggig plats.

• Använd den ventilerade påshållaren
• Släng inte för blöta matrester i påsen. Låt dem rinna i vasken eller i en sil först.
• Det går bra att kasta använt blekt hushållspapper i påsen som hjälper till att suga upp vätska
• Vid stora problem går det bra att vika ihop en tidningssida och lägga i botten
• Byt påsen oftare. Vid varm och fuktig väderlek kan den behöva bytas varannan dag.

Vi strävar efter att återföra näringsämnen från matrester till jordbruksmark för att sluta kretsloppet. Även om alla rester av plastpåsar inte försvinner i behandlingsprocessen, kan en nedbrytbar påse brytas ner om den hamnar i åkermarken.

Innan matavfallet rötas, sorteras påsarna bort för förbränning. Tyvärr kan en viss mängd påsar följa med in i rötkammaren. Efter rötningen, när biogas produceras, finns det kvar vätska med viktiga näringsämnen som fosfor och kväve, vilken återförs till åkermark för att odla ny mat. Om påsrester inte bryts ner helt kan de omvandlas till mikroplaster som sköljs ut i vattendrag.

För att undvika skadedjur, var noga med att stänga matavfallspåsen. Ha som vana att bara fylla två tredjedelar av matavfallspåsen. På så sätt har du tillräckligt med plats för att knyta eller vika ihop den. Samtidigt hjälper det dig att komma ihåg att tömma påsen två till tre gånger i veckan, då håller påsen bra och det börjar inte lukta i hemmet.

Sopkärlet på tomten kan dra till sig skadedjur. Kontrollera att kärlet är helt och att locket går att stänga. Behöver du ett nytt kärl, hör av dig till Marks kommuns kundtjänst för vatten, avlopp och renhållning.

Rengör kärlet med jämna mellanrum, framförallt sommartid. Spolar ur och skrubba kärlet och spreja in det med en lösning på 1 del ättika och 2 delar vatten. Det tar död på eventuella larver och håller kärlet rent.

Du kan också köpa kärltvätt från vår entreprenör för hämtning av hushållsavfallet. Kontakta LBC för mer information och beställning.

Bioplastpåsen är inte jättedålig, men inte lika bra som papperspåsen. Bioplastpåsen består bara av 50 procent förnybar råvara. Den andra hälften är fossil olja. Bioplastpåsen bidrar alltså till utsläpp av växthusgaser. Dessutom kan rester från påsen brytas ner till mikroplaster och spridas på åkermark via biogödseln.

När ditt matavfall i bioplastpåsen kommer till avfallsanläggningen behöver den sorteras ut. Påsen kan nämligen inte bli till biogas, som matavfallet blir. En del matavfall följer med påsen i den processen. Det bortsorterade skickas sedan till förbränning. I Sverige har vi som mål att 75 procent av allt matavfall verkligen ska kunna cirkulera som växtnäring till åkermark. I Mark når vi bara drygt 60 procent, så vi har inte råd att låta mer gå förlorat.

För att vara så resurssmarta som möjligt kommer vi att använda slut på våra bioplastpåsar innan vi går över till papperspåsar. När bioplastpåsarna är slut kommer papperspåsar att delas ut istället. Du behöver inte göra något för att få papperspåsar istället för bioplastpåsar.

Om du bor i villa beställer du nya papperspåsar genom att klämma fast en påse mellan lock och kärl. Papperspåsarna tål regn. Bor du i flerfamiljshus ansvarar din fastighetsägare för att se till att du får påsar. Fråga denne om du inte vet hur du får nya. Äger du ett flerfamiljshus kontaktar du kundtjänst för beställning av påsar.

Nej. Papperspåsarna är gjorda av våtstarkt papper och tål väta minst lika bra som de gröna bioplastpåsarna.

Det beror på. Många papperspåsar i butik är för tunna och inte gjorda av papper som tål väta alls. Men om butiken har en påse där det på påsen står att den är godkänd för matavfall, så går det bra att använda den. Kom ihåg att plocka bort eventuella självscanningsetiketter innan.

Nej, papperspåsen har inget bäst före-datum till skillnad från den gröna bioplastpåsen. Papperspåsen kan alltså förvaras länge innan du använder den. Bioplastpåsarna vi har idag har bara en hållbarhet på ca ett år. Därefter försämras bioplastpåsens hållbarhet och den spricker lätt.