Detaljplaneprocessen

När ett markområde ska detaljplaneras är det flera steg som ska gås igenom innan detaljplanen kan vinna laga kraft och därmed bli gällande. Detaljplaneprocessen är en demokratisk och politisk process där du som medborgare och/eller sakägare har rätt att yttra dig och lämna åsikter om kommunens planförslag.

1. Planbesked

Detaljplaneprocessen startar med att en blankett om ansökan om planbesked lämnas till bygg- och miljönämnden, som då har fyra månader på sig att ta ställning och lämna ett positivt eller ett negativt planbesked. Vid ett positivt planbesked ger bygg- och miljönämnden samhällsutvecklingsenhetens detaljplaneteam i uppgift att ta fram en detaljplan för området. Bygg- och miljönämnden tar ut en kostnad för planbeskedet enligt taxa. Innan planarbetet börjar skrivs ett planavtal mellan den sökande och kommunen som reglerar kostnaden för detaljplanen.

Blankett om ansökan om planbesked Pdf, 389.5 kB, öppnas i nytt fönster.

2. Samråd

Syftet med samrådet är att samla in synpunkter på förslaget från alla som har kunskap om området och åsikter om den framtida utformningen. Det handlar alltså både om dig som privatperson, myndigheter och experter inom olika områden.

Samrådet innebär att förslaget läggs ut på kommunens hemsida, annonseras i lokaltidningen och skickas till alla som är direkt berörda. Samrådet pågår ofta i fyra veckor. Är planen omfattande kan även samrådsmöten hållas. det finns alltid möjlighet att lämna dina synpunkter under denna processen.

När samrådstiden gått ut sammanfattas alla inkomna synpunkter och ett förslag på hur synpunkterna ska behandlas och beaktas tas fram. Bygg- och miljönämnden tar sedan ställning till förslaget.

3. Granskning

Planförslaget med eventuella ändringar efter samrådet ställs sedan ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter.

Granskningen pågår i minst tre veckor. Ärendets handlingar publiceras på kommunens hemsida samt ställs ut på samhällsbyggnadsförvaltningen. När granskningstiden gått ut, sammanfattas alla inkomna synpunkter i ett utlåtande och föreslag på hur synpunkterna ska behandlas. Plan- och byggnadsnämnden tar ställning till förslaget.

Om planförslaget ändras mycket efter granskningen, måste det granskas på nytt innan det kan antas. Därefter är planförslaget färdigt för antagande. Innan antagande skickas utlåtandet till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Om du som sakägare vet att du kommer att vilja överklaga det framtida antagandebeslutet av planen är det viktigt att du senast under granskningstiden yttrar dig över förslaget. Det är en förutsättning för att mark- och miljödomstolen ska ge dig rätt att överklaga antagandebeslutet.

4. Antagande

Bygg- och miljönämnden antar planen. Är planen av större vikt ur allmänhetens synvinkel, samt de detaljplaner som medför kommunala kostnader, så behöver planen också antas av kommunfullmäktige.

När beslut om antagande är fattat anslås ett tillkännagivande. Från anslagsdatum och tre veckor framåt finns möjlighet att överklaga detaljplanen. Besvärshänvisning skickas till dem som har rätt att överklaga, det vill säga de som är berörda och inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

5. Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat. Planen kan då börja användas och bygglov kan sökas och fås i enlighet med den.

Normalt tar det ett till två år att upprätta en ny detaljplan. Det kan tyckas vara en lång och utdragen process. Samtidigt är det viktigt att du och andra medborgare ges tillfälle att tycka till om detaljplanerna eftersom en detaljplan som vunnit laga kraft är gällande fram tills den helt eller delvis ersätts av en ny, alternativt aktivt upphävs.

6. Förfaranden

Processen för hur en detaljplan upprättas regleras i plan- och bygglagen, men beroende vilken typ av detaljplan som tas fram kan olika förfaranden användas. Se nedan för en kortfattad beskrivning av respektive förfarande - vill du veta mer hittar du information i Boverkets PBL Kunskapsbanken - se Relaterade länkar.

Standardförfaranden

Det vanligast förekommande förfarandet för en detaljplan. Förfarandet inkluderar detaljplanestegen samråd, granskning, antagande och laga kraft.

Utökat förfarande

Ett utökat förfarande används framförallt när förslaget inte är förenligt med översiktsplanen, är väldigt omfattande eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det utökade förfarandet består av samma steg som standardförfarandet, men här är kommunen bland annat tvungen att kungöra i lokaltidningen när det finns möjlighet att inkomma med synpunkter och när planen antas.

Förenklat förfarande

Förutsättningarna för att en plan ska kunna handläggas med ett förenklat förfarande är att förslaget är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med kommunens översiktsplan.

Vid ett förenklat förfarande tas det andra kommunikationstillfället - granskningen - bort, vilket innebär att samrådet blir det enda tillfälle som ges att inkomma med synpunkter på förslaget innan planen antas.