Sidans innehåll

Garage eller carport

Ett garage eller en carport är en komplementbyggnad som används för att förvara fordon. Byggnaden ska placeras och utformas så att den passar in på tomten och i omgivningen. För att uppföra ett garage eller en carport krävs i vissa fall bygglov.

För nybyggnation av garage eller carport behöver du normalt bygglov. Det gäller oavsett om byggnaden är fristående eller sammanbyggd med annan byggnad. Lovplikten skiljer sig om det ligger inom eller utom detaljplanerat område.

Att bygga igen en carport med väggar eller att byta ut en garageport mot vägg kräver också bygglov, eftersom åtgärden räknas som tillbyggnad eller komplementbyggnad beroende på om den är byggd från byggnad eller fristående.

Om garage eller carport infarten är vänd mot gatan bör byggnaden placeras minst 6 meter från gatan. Detta för att det ska finnas utrymme att parkera framför byggnaden utan att hindra trafiken eller blockera gång- och cykelväg.

Du behöver bygglov inom detaljplan om:

Garage eller carport byggs större än det max krav som finns på bygglovsbefriade komplementbyggnader
Om du nyttjat ”potten” för bygglovsbefriade byggnader krävs normalt alltid bygglov
Byggs på en byggnad som är skyddad i detaljplanen eller har ett kulturhistoriskt värde

Du behöver bygglov utom detaljplan om:

Garage eller carport byggs större än det max krav som finns på bygglovsbefriade komplementbyggnader
Om du nyttjat ”potten” för bygglovsbefriade byggnader, krävs normalt alltid bygglov
Byggs på en byggnad som har ett kulturhistoriskt värde
Om det inom områdesbestämmelser finns en utökad lovplikt

Det kan krävas bygglov inom och utom plan om:

Det byggs inom natur- eller kulturmiljö
Det byggs inom riksintressen
Riskerar att påverka människors hälsa eller säkerhet
Riskerar att påverka landskapsbilden eller har en negativ miljöpåverkan

Tänk på att

Du kan läsa mer om bygglovsbefriade komplementbyggnader under komplementbyggnad och komplementbostadshus.

Att installera en golvbrunn i garage kräver alltid noggrann bedömning. Syftet är att undvika att miljöfarliga ämnen som olja, bränsle och tungmetaller når spill- eller dagvattensystemet.

En golvbrunn i garage betraktas som en teknisk installation och är anmälanpliktig enligt PBL om den installeras eller ändras i en befintlig byggnad. Dessutom kan den vara anmälanpliktig enligt miljöbalken, beroende på hur vattnet tas om hand.

Trots att byggnaden inte kräver bygglov för att uppföras så kan det krävas anmälan för vissa tekniska installationer som exempelvis bärande konstruktion, vatten- och avloppsanordningar, brandskydd och ventilation.

Dessa handlingar behöver du skicka in när du ansöker om bygglov:

Din ansökan

Du skickar in din ansökan via vår e-tjänst.

Situationsplan

Vanligaste skalan är 1:400. Kom ihåg att ange avstånd till tomtgräns. Situationsplanen är den handling som blir när det ritas på exempelvis kommunens nybyggnadskarta eller grundkarta och sedan skickas in till oss. Du beställer nybyggnadskarta eller kartunderlag genom vår e-tjänst. Du hittar mer information under ”Kartor”. Om du vet direkt vilket material du behöver beställa så hittar du e-tjänsten längre ner på sidan.

Situationsplanen måste visa:

Nya byggnader eller byggnadsdelar
läge och mått på byggnationen
avstånd till tomtgräns, vinkelrätt från tomtgräns
anslutning till vatten och avlopp.

Fasadritning

En fasadritning visar hur utsidan på ett hus kommer att se ut när det är färdigbyggt. På fasadritningen ska takvinklar, material, färgsättning och marklinjer finnas med. Ritningen ska vara i skala 1:100

Marklinjer:

Marklinjer redovisas på fasadritningarna och visar befintliga och planerade marknivåer i anslutning till byggnaden. Om marknivån ändras ska marklinjerna redovisas fram till fastighetsgräns för att se hur grannen påverkas av åtgärden.

Planritning

En planritning är en ritning över en byggnads våningsplan. Den visar rumsindelning, dörrar, fönster, trappor, funktioner i rummen, tillgänglighet fast inredning och möblering. Alla våningsplan som berörs ska vara med på ritningen. Ritningen ska vara i skala 1:100.

Sektionsritning

En sektionsritning visar insidan av byggnaden från sidan. På ritningen ska konstruktion i genomskärning, byggnadens höjder, våningsindelning, rumshöjd, taklutning och takhöjd finnas med. Ritningen ska vara i skala 1:100.

Anmälan kontrollansvarig

En kontrollansvarig (KA) ska enligt plan- och bygglagen ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som krävs för uppdraget. Den kontrollansvariga ska vara certifierad.
Det är byggherren som ansvarar för att utse och anmäla en certifierad kontrollansvarig.

Den kontrollansvariga ska vara oberoende. Det innebär att personen inte bör vara nära släkt med byggherren eller ha ett anställningsförhållande till entreprenören. Den kontrollansvariga och de personer som utför åtgärden får inte heller arbeta på samma företag.

Dessa handlingar behöver inför startbesked:

Konstruktionsritning

Det är en ritning som redovisar byggnadens bärande delar och hur de ska dimensioneras och sammanfogas för att byggnaden ska bli säker och uppfylla kraven på bärförmåga, stadga och beständighet.

Innehållet varierar beroende på byggnadstyp, men en konstruktionsritning kan omfatta:

Grundläggning: typ av grund, dimensioner, armering, dränering.
Bärande stomme: väggar, pelare, balkar, bjälklag, takstolar.
Materialangivelser: trä, stål, betong m.m.
Dimensioner och mått: tjocklekar, höjder, längder, spännvidder.
Förbindningar och fogar: hur delar ska sammanfogas (spik, bult, svets, gjutning).
Detaljer: konstruktionsdetaljer för särskilt känsliga punkter (t.ex. anslutning mellan tak och vägg, hörn, öppningar).
Armeringsritningar: placering av armeringsjärn i betongkonstruktioner.

Konstruktionsdokumentation

Gällande Boverkets byggregler (BBR) så är det en övergångsperiod från 1 juli 2025 – 1 juli 2026. Det betyder att du som sökande kan välja om ärendet skall hanteras med gamla eller nya BBR. Om inget väljs så hanteras ärendet med den gamla BBR.

Byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktionsdokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att den ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsnämnden en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs i förvaltningsskedet. Delar av konstruktionsdokumentationen kan med fördel tas fram för att användas redan vid det tekniska samrådet.

I Boverkets nya byggregler (1 kap. 20 § BFS 2024:6) finns kraven på konstruktionsdokumentation kvar, men de har förtydligats. Dokumentationen ska nu alltid tas fram vid lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.

Ett undantag gäller för byggnader på högst 50 m² avsedda för tillfällig vistelse, där konstruktionsdokumentation inte krävs.

Den ska innehålla:

Förutsättningar för dimensionering och utförande av byggnaden eller den ändrade delen, även inkluderat geokonstruktionen,
bärverkets verkningssätt,
åtgärder mot oproportionerliga skador,
byggnadens avsedda livslängd och hur den säkerställs,
vilket regelverk och dimensioneringssystem som använts.

Tekniskt beskrivning

En teknisk beskrivning är en handling som kompletterar ritningarna i ett byggärende. Den redovisar de tekniska lösningar som används i byggprojektet och säkerställer att byggnaden uppfyller kraven i plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler.

En teknisk beskrivning kan variera i omfattning beroende på projektets storlek, men den bör vanligtvis innehålla:

Byggnadens grundläggning (typ av grund, markförhållanden)
Bärande konstruktioner (stomme, bjälklag, tak)
Brandskydd (brandteknisk klass, utrymningsvägar, brandcellsindelning)
Fuktskydd (våtrum, dränering, fuktskydd i ytterväggar och tak)
Värme och energi (isolering, U-värden, energiberäkningar)
Ventilation (system, luftflöden, till- och frånluft)
Vatten och avlopp (VA-installationer, dagvattenhantering)
Tillgänglighet (utformning enligt BBR:s krav på tillgänglighet och användbarhet)
Hygien, hälsa och miljö (radonskydd, bullerskydd, materialval)
Installationer (el, hissar, styr- och reglerteknik där det är relevant)

Riskbedömning

En riskbedömning görs tidigt i byggprojektet, vanligtvis under projekteringen. Syftet är att identifiera de moment i projektet som kan innebära störst risk för fel eller brister, till exempel grundläggning, bärande konstruktioner, våtrum eller brandskydd.

Resultatet av riskbedömningen används som underlag för kontrollplanen och ligger till grund för vilka kontroller som behöver göras under byggtiden. På så sätt säkerställs att byggnaden uppfyller gällande krav och att projektet kan genomföras på ett tryggt och korrekt sätt.

Förslag till kontrollplan

Ett förslag till kontrollplan är ett dokument som fastställs av byggnadsnämnden i samband med startbeskedet. Den beskriver vilka kontroller som ska göras under byggprojektet, vem som ansvarar för dem, mot vilka handlingar eller regler de utförs samt hur de ska dokumenteras.

Kontrollplanen tas fram utifrån den riskbedömning som gjorts i projekteringen och är ett viktigt verktyg för att säkerställa att byggnationen uppfyller lagar, regler och krav.

En kontrollplan är mer än en lista över kontroller. Den ska också innehålla uppgifter som gör det tydligt hur byggprojektet följs upp.

I en kontrollplan ska det bland annat framgå:

byggherrens namn och fastighetsbeteckning,
vilka kontroller som ska göras och vem som utför dem,
vilka handlingar eller regler kontrollerna görs mot,
hur kontrollerna dokumenteras och redovisas,
om byggnadsnämnden behöver göra arbetsplatsbesök,
vilka material eller produkter som är särskilt viktiga för säkerhet eller funktion.

Kartor

I kommunen har vi olika typer av kartor och karttjänster som används i ditt förhandsbesked, bygglovsansökan eller anmälningsärende. Du kan beställa kartor för underlag till din bygglovsansökan, och vi har en digital och sökbar karta med geografisk information.

Här kan du läsa mer om kartor

Strandskydd

Din planerade byggnation kan ligga inom ett strandskyddat område. Då behöver du kontakta miljöenheten för att få dispens. Du ansöker om strandskyddsdispens via vår e-tjänst.

Här kan du läsa mer om strandskyddsdispens

Eget avlopp eller enskilt avlopp

Eget avlopp eller enskilt avlopp som det även kan kallas, har man när ens avlopp inte är kopplat på det kommunala avloppet. Innan ett enskilt avlopp byggs eller förändras krävs det ett tillstånd.

Här kan du läsa mer om avlopp

Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljö

Om din planerade byggnation uppförs vid byggnad eller inom bebyggelseområden som är särskilt kulturhistoriskt värdefull krävs vanligtvis bygglov. Är du osäker på om detta gäller för dig är du välkommen att kontakta plan- och byggenheten via telefon eller e-post. Kontaktinformation finner du längre ner.

Alla fornlämningar, kända som okända, skyddas av kulturmiljölagen. Du får inte rubba, ta bort, gräva ut eller täcka över en fornlämning utan tillstånd från länsstyrelsen. Du får inte heller bygga, plantera eller på annat sätt skada en fornlämning. Åtgärder som planeras att utföras intill eller i närheten av en fornlämning kan också kräva tillstånd. Kontakta länsstyrelsen om du planerar ett arbete vid en fornlämning.

Här kan du läsa mer om kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer

Ta reda på vad som gäller för ditt bygglov

I detaljplanen kan du ta reda på vad som gäller för din fastighet innan du börjar planera din byggnation.

Marks kommuns karta för gällande detaljplaner

Anslut till kommunalt vatten och avlopp

För att ansluta din fastighet till kommunalt vatten och avlopp behöver den ligga inom ett område där det finns kommunala ledningar. Du kan ha olika anledningar för att ansluta din fastighet eller nya byggnationer till kommunala vatten- och avloppsledningar.

Du kan läsa mig om anslutningar till kommunalt VA här

Fråga oss om du behöver bygglov!

Om du är osäker på om du behöver bygglov kan du fråga oss. Vi kan behöva veta hur ditt hus ser ut och vad du vill göra. Skicka in ett foto som visar det befintliga, och berätta så detaljerat som möjligt vad du vill göra.