Markiser och jalusier

Du skickar in din ansökan via vår e-tjänst.

Vanligaste skalan är 1:400. Kom ihåg att ange avstånd till tomtgräns. Situationsplanen är den handling som blir när det ritas på exempelvis kommunens nybyggnadskarta eller grundkarta och sedan skickas in till oss. Du beställer nybyggnadskarta eller kartunderlag genom vår e-tjänst. Du hittar mer information under ”Kartor”. Om du vet direkt vilket material du behöver beställa så hittar du e-tjänsten längre ner på sidan.

Situationsplanen måste visa:

• Nya byggnader eller byggnadsdelar
• läge och mått på byggnationen
• avstånd till tomtgräns, vinkelrätt från tomtgräns
• anslutning till vatten och avlopp.

En fasadritning visar hur utsidan på ett hus kommer att se ut när det är färdigbyggt. På fasadritningen ska takvinklar, material, färgsättning och marklinjer finnas med. Ritningen ska vara i skala 1:100

Marklinjer:

Marklinjer redovisas på fasadritningarna och visar befintliga och planerade marknivåer i anslutning till byggnaden. Om marknivån ändras ska marklinjerna redovisas fram till fastighetsgräns för att se hur grannen påverkas av åtgärden.

En planritning är en ritning över en byggnads våningsplan. Den visar rumsindelning, dörrar, fönster, trappor, funktioner i rummen, tillgänglighet fast inredning och möblering. Alla våningsplan som berörs ska vara med på ritningen. Ritningen ska vara i skala 1:100.

Det är en ritning som redovisar byggnadens bärande delar och hur de ska dimensioneras och sammanfogas för att byggnaden ska bli säker och uppfylla kraven på bärförmåga, stadga och beständighet.

Innehållet varierar beroende på byggnadstyp, men en konstruktionsritning kan omfatta:

• Grundläggning: typ av grund, dimensioner, armering, dränering.
• Bärande stomme: väggar, pelare, balkar, bjälklag, takstolar.
• Materialangivelser: trä, stål, betong m.m.
• Dimensioner och mått: tjocklekar, höjder, längder, spännvidder.
• Förbindningar och fogar: hur delar ska sammanfogas (spik, bult, svets, gjutning).
• Detaljer: konstruktionsdetaljer för särskilt känsliga punkter (t.ex. anslutning mellan tak och vägg, hörn, öppningar).
• Armeringsritningar: placering av armeringsjärn i betongkonstruktioner.

Gällande Boverkets byggregler (BBR) så är det en övergångsperiod från 1 juli 2025 – 1 juli 2026. Det betyder att du som sökande kan välja om ärendet skall hanteras med gamla eller nya BBR. Om inget väljs så hanteras ärendet med den gamla BBR.

Byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktionsdokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att den ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsnämnden en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs i förvaltningsskedet. Delar av konstruktionsdokumentationen kan med fördel tas fram för att användas redan vid det tekniska samrådet.

I Boverkets nya byggregler (1 kap. 20 § BFS 2024:6) finns kraven på konstruktionsdokumentation kvar, men de har förtydligats. Dokumentationen ska nu alltid tas fram vid lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.

Ett undantag gäller för byggnader på högst 50 m² avsedda för tillfällig vistelse, där konstruktionsdokumentation inte krävs.

Den ska innehålla:

1. Förutsättningar för dimensionering och utförande av byggnaden eller den ändrade delen, även inkluderat geokonstruktionen,
2. bärverkets verkningssätt,
3. åtgärder mot oproportionerliga skador,
4. byggnadens avsedda livslängd och hur den säkerställs,
5. vilket regelverk och dimensioneringssystem som använts.

En teknisk beskrivning är en handling som kompletterar ritningarna i ett byggärende. Den redovisar de tekniska lösningar som används i byggprojektet och säkerställer att byggnaden uppfyller kraven i plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler.

En teknisk beskrivning kan variera i omfattning beroende på projektets storlek, men den bör vanligtvis innehålla:

• Byggnadens grundläggning (typ av grund, markförhållanden)
• Bärande konstruktioner (stomme, bjälklag, tak)
• Brandskydd (brandteknisk klass, utrymningsvägar, brandcellsindelning)
• Fuktskydd (våtrum, dränering, fuktskydd i ytterväggar och tak)
• Värme och energi (isolering, U-värden, energiberäkningar)
• Ventilation (system, luftflöden, till- och frånluft)
• Vatten och avlopp (VA-installationer, dagvattenhantering)
• Tillgänglighet (utformning enligt BBR:s krav på tillgänglighet och användbarhet)
• Hygien, hälsa och miljö (radonskydd, bullerskydd, materialval)
• Installationer (el, hissar, styr- och reglerteknik där det är relevant)

En riskbedömning görs tidigt i byggprojektet, vanligtvis under projekteringen. Syftet är att identifiera de moment i projektet som kan innebära störst risk för fel eller brister, till exempel grundläggning, bärande konstruktioner, våtrum eller brandskydd.

Resultatet av riskbedömningen används som underlag för kontrollplanen och ligger till grund för vilka kontroller som behöver göras under byggtiden. På så sätt säkerställs att byggnaden uppfyller gällande krav och att projektet kan genomföras på ett tryggt och korrekt sätt.

Ett förslag till kontrollplan är ett dokument som fastställs av byggnadsnämnden i samband med startbeskedet. Den beskriver vilka kontroller som ska göras under byggprojektet, vem som ansvarar för dem, mot vilka handlingar eller regler de utförs samt hur de ska dokumenteras.

Kontrollplanen tas fram utifrån den riskbedömning som gjorts i projekteringen och är ett viktigt verktyg för att säkerställa att byggnationen uppfyller lagar, regler och krav.

En kontrollplan är mer än en lista över kontroller. Den ska också innehålla uppgifter som gör det tydligt hur byggprojektet följs upp.

I en kontrollplan ska det bland annat framgå:

• byggherrens namn och fastighetsbeteckning,
• vilka kontroller som ska göras och vem som utför dem,
• vilka handlingar eller regler kontrollerna görs mot,
• hur kontrollerna dokumenteras och redovisas,
• om byggnadsnämnden behöver göra arbetsplatsbesök,
• vilka material eller produkter som är särskilt viktiga för säkerhet eller funktion.